Ledartavla

Utvecklingen av modern båtelektronik (t.ex. GPS-plotter o AIS) har inneburit en revolution i förutsättningarna för att navigera, även i nedsatt sikt. Att angöra en kust är inget problem idag. Stora fartyg är skyldiga att ha AIS och positioneras enklast, på plottern, med hjälp av en AIS-mottagare. Att själv synas med hjälp av en sändande AIS underlättar även navigeringen för de stora fartygen. Jag upplever ofta hur Vaxholmsbåtar o vägfärjor i god tid lägger sina kurser eftersom de kan se på sina plottrar var vi kommer att mötas. Den situation när jag saknat en radar är för att se mindre båtar i närområdet vid nedsatt sikt. En mindre båt på 7-12M avstånd är det väl ingen som funderar på att börja göra undanmanövrar för... Så bästa möjliga radarbild i närområdet är det absolut viktigaste. Montera radarn för att skapa den effekten d.v.s.lågt och med små pendlingar i sjögång.

Nu är båten avmastad och det gick bra =) Tack för alla tips! Lite skakigt och vingligt blev det så det finns helt klart förbättringspotential till nästa år.

Lagom är bäst, eller i alla fall bra nog.

Bredbandsradar har så låg uteffekt så den aktiverar inte Raconer på fyrar och SART. Bredbandsradar har uteffekt på 1 W eller t.o.m. lägre medan en traditionell X-radar för oss "fritidsbåtister" har en uteffekt på c:a 2 kW.

Jag tror det kan vara svårt att förklara det eftersom du verkar tycka att var och en ombord gör lite som hen vill. Det kan funka, men det kan också ge svårigheter. Det är ofta bra om man är överens om vad som ska göras ombord, men att alltid diskutera och nå konsensus är inte alltid lämpligt. Det betyder inte att man måste ha kadaverdiciplin ombord, men det är tex. bra om den som styr båten mot bryggan bestämmer när man ska låta ankaret gå. Mackey

Jag tycker många har satt sin radar för högt upp. Visserligen får man större räckvidd men när det rullar försämras bilden när radarn åker som en jojo från sida till sida. Eftersom lobvinkeln på dessa radar är ganska stor, 5,2° om jag minns rätt, så blir upplösningen ganska dålig på större avstånd. Sätter man på en stolpe så får man en antennhöjd på ca 3m. En annan båt 2m hög ser man då på ca 7M avstånd, mer än tillräckligt. En segelbåt med radarreflektor i masten ser man på ca 12M avstånd. En stolpe tycker jag är både enklare och bättre men kanske inte billigare. Sen kan man hänga på en massa annat skräp där. -- Även om 3G är lite sämre än 4G så är den ändå överlägsen de flesta andra i "närstrid".

En bra länk

+ Högre upp = längre räckvidd. - Högre upp = sämre närgräns Fyll på

Ja om motorn varit helt tömd på vatten så har vattnet som kommer genom drevet passerat hela motorn. Sedan ta inte bort termostaten även om den är trasig när du konserverar, den styr vattenflödet genom termostathuset, blir fel flöde om du tar bort den. Den kan du fixa med när glykolkörningen är klar. Om motorn är fylld mad vatten när du kör så kommer det också vatten vid drevet men då har det inte passerat motorn förrän termostaten öppnat. Vattnet passerar bara avgasdelarna och termostathus vid kall motor.

Du behöver inte varmköra den igen. Töm den genom att öppna alla dräneringspluggar och kör sedan in glykolblandningen. Felet du gjort är att så fort den kalla glykolblandningen kommer till termostaten så stänger den och det är inte mycket som kommer förbi. Det betyder att delar av motorn nästan inte fick någon glykol alls och löper stor risk att frysa i vinter. Genom att tömma motorn först så kommer glykolblandningen fylla hela motorn bakvägen runt termostaten.

För att säga rätt eller fel måste vi veta om motorn är sötvattenkyld eller sjövattenkyld. Om den är sjövattenkyld så har du gjort fel. Du måste tömma (dränera) motorn helt på vatten innan du kör in glykolen Om den är sötvattenkyld så är det rätt.

På tomgång kommer det ytterst lite bränsle efter högtryckspumpen. Så för att kolla måste du öka gasen. Stoppen måste också vara intryckt. Detta gäller även luftning med dekompressionsventilen aktiverad. Lufta även vid spridaren, genom att lossa tryckröret lite. Går bra när motorn är igång , eller avstängd. Brukar köra med starten när jag luftar. Går bra även med handvev. Tänk på att motorn oftast startar! Ett fel jag hade återkommande var ständigt nya tillfällen med luft i systemet. Motorn stannade och gick dåligt på tomgång. Det var torrsprickor i slang mellan tank o motor. Matningspumen funkar inte om veven står i ett visst läge. YSE- motorer har ekektrisk pump original. Går även att ha självfall från en dunk högre placerad i nödfall. Ny mekansisk pump kostade drygt 1800 på Söderbergs. Plocka isär pumpen o kolla membranet. Dissa Yanmar har retur från spridare kopplad till finfiltret! En unik konstruktion, som ibland gör att luft vandrar runt i systemet. Pluggade inloppet flr returen till finfilterkoppen och drog en separat bränsleledning till tanken, så som på bilar, från en dieselbil. Några droppar olja på gasmekanikens lagringar framme på motorn är befrämjande för stabilt motorvsrvtal, även på tomgång. Och ventilspelen är ok?

Tack för svar Lintott och Pentax! Verkar inte som on det finns någon gängse term. Loss är bra. Caribic410: du har ju rätt avs rorkulten, det är nog den man menar med uttrycket har jag tänkt. Raol: Du verkar irriterad. Jag seglar med ovana vänner ibland (eller såna som sköter linorna utan att ha koll med ditt språkbruk). Inte extrema tävlingsbesättningar. Att uttrycka sig supertydligt till dem är inte ”sånt skit” tycker jag. Min fråga var dessutom inte om det var rätt eller fel, utan om det fanns en översättning. Med vänlig hälsning, Erik

Jag borde kanske inte lägga mig i den här frågan då jag inte gillar DCs... men 1. De flesta hyttbåtar/cabincruisers har betydligt bättre med plats för fyra sovande. Måste det vara en DC? (Är själv helt övertygad att kabinbåtar är min melodi men vi är ju alla olika.) 2. Om sjön alltid sköljer över båten vid motsjö känns det som något är fel. Det är inte så att du kör för fort (planande?) när det är riktigt hög sjö? Du kanske trimmar ner fören lite för mycket? Vid högre sjö kan man vara tvungen att slå av på takten så man kommer ur planingsfart och på så sätt få större del av skrovet att ta emot vågorna. En längre båt klara generellt sjön bättre, givet samma skrovtyp och samma bottenvinkel. Om det är värt det? Svårt för någon annan att svara på. Skulle en större båt göra att ni kommer vara ute mer? Är detta något ni kan tänka er? Skulle det vara värt det? Soppakostnaden brukar ändå vara en av de mindre posterna i båtkalkylen så jag skulle inte bekymra mig så mycket om den.

Är inte bekant med sötvattenkylningens innersta väsen men det måste ju vara en värmeväxlare någonstans. Jag gissar att motorn har sin termostat precis som en sjövattenkyld har. Det innebär isåfall att det inte finns något behov av någon reglering på sjövattensidan. Ni experter kanske kan konfirmera eller dementera denna gissning. Om det stämmer så behöver du bara köra igenom sjövattensystemet tills det är helt fyllt av glykolblandningen. Ingen anledning att köra varmt.

Nästan som S.O.S. Sällskapsresan