Ledartavla

Ta nu och planera upp systematiskt och mät innan du river ut och byter ännu mer i båten.

Förr i tiden var nog alla anoder gjorda av zink. Men utvecklingen går framåt, tro´t eller ej, så nu anses följande material vara att rekommendera: Saltvatten = Zink Bräckt vatten = Aluminium Sötvatten = Magnesium Var Du köper den, på fina butiken eller B..tema, spelar nog i sak ingen roll. Och Du, den anod som lever år efter år utan krämpor ska Du nog sälja till någon ovän... 😉

Redan i början av tråden nämndes att du bör mäta spänningen vid starten under startförsök (alltså själva plusledningen på startmotorn, inte input till startrelä eller startsolenoid). Det gäller fortfarande. Samt beroende på resultatet fortsätta i kedjan för att förstå var ev. spänningsfall inträffar och där kontrollera vad felet är. Att köpa nytt batteri, "slipa lite på kablarna" och göra andra saker i halvblindo kommer ofta bli både tidsödande, dyrt och i värsta fall inte leda till det verkliga felet. Systematisk felsökning och att mäta är A och O vid sådana här fel. Och det är ingen raketforskning, man behöver ofta bara sunt förnuft och en voltmeter.... Så tänk igenom strömmens väg från batteri till startmotor så du förstår den - först - och mät sedan i båda ändar när du försöker starta. Om det skiljer mer än ett par volt så felsök dig framåt från start till batteri och se var spänningen dyker upp. Om du däremot har full spänning på själva startmotorn (inte bara vid startsolenoiden) utan att den vill snurra är den sannolikt kass. Gå nu och mät. Systematiskt 😉 Edit: Du bör också mäta spänningen mellan motorblock och batteriminus (under startförsök) för att se så du inte har flera volts spänningsfall i minusanslutningen av motorn. Det kan ge samma problem.

Förr eller senare hamnar den i fel läge, undvik dessa.

Det blir Feinen för min del. Skall hitta något bra glasfiberobjekt bara att testa vilket verktyg som blir smidigast. Det är lite halvtrångt att komma åt där jag skall såga i båten. Fein Multimaster är ett verktyg jag använder mycket och även Dermel Toppslip med böjlig axel. Ett slipstift som jag använtmycketär detta; www.dremeleurope.com/general/en/aluminumoxidegrindingstone9-5mm-140-ocs-p/ Visserigen kostar det lite mer än ett vanligt slipstift, men man tjänar in deti längden. Om det är nödvändigt ed relativt brapassform på hålet, så kan man ta upp det grovt med Feinen (lite för lite) och slipa upp dettill rätt passform men Demeln.

Inne i varmhall får det bli, slipper ev. mögel och framförallt slipper man tömma hela båten på inredning...

Jag vet inte vilken motorstorlek som är lämplig men om en bensinare ska bytas mot diesel så måste utväxlingen i drevet ändras. Dessutom har en diesel med samma effekt som en bensinare betydligt högre vridmoment (pga det lägre varvtalet) så det är inte säkert att det ens går att använda samma typ av drev.

Det är klart enklare att stå inne om det bara är frostfritt. Ute, så måste man plocka ur mera ur båten, man måste ha fuktslukare/avfuktare. Förr kunde man ha båten öppen över vintern men moderna vintrar är fuktiga och man får mögel. Har du båten hemma så kan du i alla fall se till presseningarna. Något som många verkar glömma. Ska man greja så är det praktiskt med båten hemma men fan vet om det blir så mycket mer gjort. Har man båten en bit bort så får man planera och när man väl kommit till båten så stannar man längre.

Oj vad känsligt det här var för somliga. TS frågade bara om någon visste var han/hon kan skicka efter färg från Norge och talade om att han/hon ska köra båt i Norge. Ni har ingen aning om att färgen ska användas på just TS båt eller till något annat, och att skriva "uppmaning till brott" är väl att gå ett steg för långt.

Antennerna sitter på gavlarna till lådan, lådan sitter ovanpå och längs med övre spridaren. En antenn sitter ca 5-10 cm från masten och den andra ca 20-25 cm ut från maströret. I lådan finns dessutom en schottkydiod för att skydda DC-DC-omvandlaren vid ev felkoppling av elmatning samt en lysdiod som indikerar att det finns spänning upp till lådan.

Skillnaden blir definitivt inte 6dB på 5m på marin VHF frekvenser, testen du länkar till gäller GSM och 3G som ligger betydligt högre i frekvens. Om man vill titta på databladet på vanliga RG kablar gå till Elfas hemsida och ladda ner databladet på RG213 från tillverkaren Bedea, RG58 finns med i samma datablad, detta är helt vanliga standardkablar inte special lågförlust. Vid 200MHz, något högre än marin VHF, ligger dämpningen för 100m kabel på 10,0dB för RG213 och 21,6dB för RG58, vid 20m kabel blir alltså dämpningen 2,0dB respektive 4,32dB, en skillnad på 2,32dB vid 200MHz något mindre vid ca 160MHz där marin VHF ligger. Denna skillnad vid 20m antennkabel kommer inte att märkas i praktiken en massa effekt kommer inte att omvandlas till värme heller, om det finns plats är det en fördel att använda RG213 eftersom den är mekaniskt robustare och det är mer material som måste korrodera bort innan försämringar gör sig märkbara. Man skall också vara uppmärksam på att det på många ställen säljs RG58 av sämsta skitkvalitet, gles skärmstrumpa av aluminium och innerledare av kopparpläterad ståltråd, bland annat Kjell & company samt på Ebay får man se upp, när man ändå krånglar med installationen och lägger en massa tid på den. Köp en kabel av ett fabrikat du kan ladda ner ett datablad på och kolla noga att den inte är något annat än koppar som grundmaterial i ledarna.

Min förra båt var omlackad, sedan hade någon försökt att hårdpolera den (Autosol eller våtslip) tror jag, eller om fendrarna eller en presenning hade gnuggat igenom färgen. Jävlar vad den såg ut - som om den var kamouflage-målad. Det blev till slut en ommålning av allt. Så - innan du polerar - var 110% säker på att den INTE är ommålad, annars kommer det bara bli värre.

behövs inte förbjudna färger,här i marstrand funkar hempels mille extra perfekt,inte ett skal på båten,kört med den sedan 2013,äger ingen båt nu orkar inte med allt jobb längre, möjligtvis kan jag tänka mig en sådan här båt.

Om att köra båten till Norge? 😊

Har du ingen badstege? Jag hade så och det funkade. Med en 2,5hkr!

Tills vidare går den utvändigt. Tror inte jag orkar krångla med att dra den invändigt eftersom man måste lossa pushpit för att kunna borra. Antennen är en 2,4m Shakespeare Galaxy 5225, en mycket bra och tålig antenn. Satte ett vanligt antennfäste med ett par avgasklämmor, lite provisorisk, men ska svetsa dit en platta. (Fix inte pinnsvetsa den, min båtgranne insisterade på att TIG-svetsa. Nu väntar jag på en kombination av vindstilla/båtgranne). Antennen är enkel att fälla och hamnar längs med mantåget så att den inte är i vägen på vintern.

Och ingen mack i närheten? Visst, det är ju dina pengar. Köp ett nytt batteri. Men du måste ändå komma fram till varför inte motorn startar. Dålig laddning pga dåliga kontakter/kablar/dålig generator/dåligt batteri, något som ligger och tjuvdrar ström osv osv. Att det inte gick att starta med en laddare inkopplad kan tyda på att det inte är batteriet det är fel på. Jag lämnar den här tråden nu och önskar dig lycka till.

Fast är inte all det där eländet som händer detsom man kommer ihåg. Min limfjordensseglats kommer jag att komma ihåg väldigt länge. Å när toan pajade vid hafstensund härom året. För att inte tala om det toaproblemet jag hade vid Södra Fotstillen en mycket var och fin sommardag nån gång på 1980-talet. Eller när jag skulle bogsera ett franskt konstnärspar som fått motorstopp, och som visste precis var de skulle hän och sen inte hade en anig. Vilket resulterade i att jag gick på en kullersten i Skälderviken och fick bogserlinan till min dinge i propellern. Linan ryckte i sin tur hylsan från skrovet, så att båten började läcka och jag fick ösa 4 ggr/dygn för att durkarna inte skulle flyta. Eller när spinackerbommen, som jag hade ståendes längs SB toppvant, lossade och träffade mig i huvudet. Gick in i Listas hamn och svimmade antagligen på väg in i innerhamnen och hamnade på utsidan den muddrade rännan. Körde på en kullersten, så att båten började läcka i fören. När jag skulle backa träffade propellern en annan kullersten och krökte sig på topparna på propellerbladen. Eller när fallhornet på Genuan gick av i sjögången på väg ut från Rödkallens fyr och nödreparationen jag gjorde på Pite Rönnskär. Eller när jag glömde att tömma toatanken en höst och bottenkranen inte gick att öppna. Kom på den smarta ideen att bygga en sugtömmingsanslutning och lyckade att få på slangen, utan att få 50 liter skitvatten i ansiktet. Eller....... ja det går inte att räkna upp allt elände som hänt under ett seglarliv: Ett vet jag bestämt. De där fina dagarna som man glidit fram mellan punkt A och punkt B, utan att det inträffat nåt speciellt - det kommer man inte att komma ihåg när man ligger på långvården. Men mycket av de problematiska seglatserna - det kommer man att komma ihåg - och troligtvis med glädje.

Jag har inte heller erfarenhet av båten men har tittat på den mycket. Jag gillar verkligen SW-lösningen, pentryt är en dröm och mittkabinen med nedgång akterifrån genialisk. Tyvärr tycker hustrun båten är ful, så där tog det stopp. Definitivt. 2 st D4 väger 1300 kg med drev och har samma servicekostnad per styck som 1 st D6 (som väger 750 kg med drev) bortsett från oljan (1 x D6 = 20L, 1 x D4 = 16L vilket för dubbelmontage ger 32L). 2 st D4 ger om jag minns rätt ca 45 knop på topp, 1 st D6 typ 38 knop. Som jag ser det är det fullständigt galet med dubbelmontage om man inte har en majbrasa i varje ficka eller seriöst saknar "cohones". För skärgårdsbruk blir dubbelmontage inte ett bärande säkerhetsargument. Manövrering med singeldrev duoprop i kombo med bogprop blir en dans. Kan inte se något vettigt skäl för dubbelmontage i denna båt annat än fickbrand.

Det gick några dagar över men det är mycket när man har semester😀 Nu har vi i all fall ett slutresultat. De senaste tre månaderna har inte mycket hänt i baljan, vikten har tydligen inte ändrats alls. Slutresultatet av det här testet är alltså att under sex månader av tillvaro helt under vatten har provbitarnas vikt ökat från 2893 gram till 2913 gram. Alltså en ökning med 20 gram. Översätter vi för enkelhetens skull detta till en båt som på våren väger 2,893 ton som sänks helt under vattenytan så ökar vikten med 20 kg på sex månader. Detta gäller alltså glasfibermassan i båten. Och de här provbitarnas gelcoatyta är inte i bästa skick och ena sidan är helt obehandlad. Så det där med att ett glasfiberskrov suger i sig mängder med vatten under en säsong får vi nog glömma, även om man beaktar mätmetoden och att min enkla våg kan ha en anings mätfel så är det här resultatet långt från den teorin. För att gå vidare och få reda på vad som händer med en normalt flytande båt med normal mängd slagvatten behöver vi nu bättre faciliteter. Någon som ställer upp med en välvårdad, helst splitterny torr båt som ligger i en inomhusbassäng under kontrollerade former under ett halvår? Det behövs också en lyftanordning och en mycket noggrann våg...

Var ska du förvara båten med den förbjudna färgen innan du kör till Norge? Ska du skrapa bort färgen när du kommer hem? Mackey