Ledartavla

Kommer som en överraskning för mig 😉

För att det är en spammare som smugit in fula länkar i din text. Har rapporterat den, får hoppas att @stavhammar är i närheten 🙂

Det där är ett strömuttag för lanternor.

Inte då, man häller bar i lite ljummet vatten. Jag badade gärna med våtdräkt tills den, av någon underlig anledning, krympte, i garderoben. Nu krävs det 26°C i vattnet för att bada.

Det är lika kallt när man hoppar i...

Jämför det med att tanka båten. Du har en tank på 250 liter och den blev fylld på en minut ...

"Du behöver inte koppla isär" Hur f-n testar du enskilda batterier om du inte kopplar dem isär ???.

Det "dödmansgrepp" som finns på mindre motorer med gasen i styrhantaget består av att kortsluta, (stänga av) tändningen när gasen vrids till noll. Kolla efter elektriska kontakter i gasreglaget och mät upp att de fungerar som tänkt.

Här är spjällägesgivaren från Bosch. 0280 122 001.

Börja med att fylla på hydrauloja eller Sleipners egen hydraulolja i rattpumpen, vrid fram och tillbaka under tiden, varning, det kan bli söligt, använd liten tratt med en slangbit på. Om inte det hjälper så finns det luftningsnipplar på cylindern, men då måste du ha hjälp, en som vrider och en som avluftar.

Nu vet jag inte vad du har för båt riktigt men den ser inte så stor ut. Kryssar du i 6.5kn så är det nog inte så mycket heltäckningsmatta möjligen att den skulle nått dit tidigare annars. Förutom att ha lite slack I seglen så är det till att försöka styra så man får mycket utförsbacke när det är så där. Lite slalom . Galet svår balanserat.

Ja, det gjorde det nog. men jag tror dom drog upp betydligt mindre svall än dagens skutor. och inte fanns det några vattenskotrar.

36 celler är någon slags standard, de flesta har det. De med 32 celler är nog mer ovanlig. Enl en annan tråd verkar Seasea nu bytt sina 32 cells mot 36. Jag tror 32-cells panlerna kom till för att en "billighetslösning". En cell ger ca 0,6V i tomgång och ca 0,5V vid last. Alltså runt 17,5V för en 36 cells panel. Men batteriet behöver kanske 13,6V för att ladda. Skillnaden 17-5 - 13,6 = 3,9V. Dessa 3,9V kan en MPPT regulator utnyttja eftersom den har en spänningsomvandlare. Men, en PWM regulator har ingen spänningsomvandlare och de extra 3,9V är bortkastade. 32 celler ger 16V vilket räcker om man har en enkel PWM regulator. Säljer man 32 celler med en billig PWM regulator så tjänar man mer pengar. Man kan dok aldrig parallellkoppla 32 och 36 cells paneler, det blir som att parallellkoppla ett 6V och ett 12V batteri, det är bara 12V batteriet som lämnar effekt. I stora "hemma-på-taket" anläggningar kan man använda 32-cells paneler eftersom man då seriekopplar ett stort antal paneler. Seriekopplar gör man framförallt om man har långa kablar. I en båt finns det nästan ingen vinst men nackdelen är att vill man öka antalet paneler så kan man bara göra det genom att seriekoppla ytterligare en likadan panel. På båten är det mera praktiskt att kunna parallellkoppla ytterliga en panel för att öka kapaciteten. Om en seriekopplad panel skuggas så får man ingen ström alls. Därför sitter det nästan alltid en bypassdiod som kopplar förbi den skuggade panelen. Det mest effektiva är att ha flera parallellkopplade paneler, 5 x 20W är effektivare än 1 x100W, skuggas en 20W panel så är det bara 20W som försvinner. Tunnfilmspaneler ("Amorphous") tål skuggning bättre (sitter oftast i tex solcellslampor). Nackdelen är priset och att man ännu inte vet så mycket om dess livslängd. HÄR är en bra artikel om partiell skuggning.

Det kanske var på grund av den dåliga hamnen som vikingarna lämnade Birka en gång i tiden. Själv har jag aldrig varit där fast ön ligger bara 12 DM från hemmahamn.

Har seglat ner i viken många gånger så jag vet att djupet är OK. Har inte besökt sälstationen, som verkar ha en gästhamn..? http://www.salstationen.com/gasthamn/

Problemet löst. En misstolkning av mig att trimmsylindrarna inte nått botten. Detta insåg jag när jag dök ner och jämförde trimmcylindrarnas position med ett likadant drev. Att båten uppförde sig felaktigt berodde på att jag tryckte ner trimplanen för att kompensera det höga trimmvärdet som givaren gav. Trimgivaren är problemet och en ny givare är beställd.

Linan/bandet på Ankarolina eller liknande brukar rulla ut sig själv. Mackey

Förhoppningen är kanske att man inte skall försöka hitta kryphål i lagens bokstav utan förstå och följa dess intention. Men det kanske är för mycket begärt av normalsvensken idag?

Tunn lina osv; när jag revar släpper jag ner storen med fallet lite längre än jag behöver, tar hem på revlinorna så de går i botten (en i taget) och sträcker sedan med fallet igen. På så vis är det ingen större last på grejerna när jag revar, så jag behöver inte ens lägga på winchen, utan klarar mig med den 1:2-utväxlingen som blir eftersom linan tår genom seglet och sedan ner till bommen igen.

Nu har jag läst alla inlägg så här långt å kan inte låta bli att säga några ord. Efter en massa studier å läsning av böcker mm så blev jag vän med en person på södra Västkusten-Öresund. Han hade en katamaran. Jag fick följa med på en provtur. Sen blev jag fast. Två saker lade jag märke till direkt. Hon rör sig totalt annorlunda mot man är van vid från vanliga båtar, enskrovare. Den liksom "sladdar" i sidled istället för att kränga. Den andra var just tanken å oron att ena skrovet följer inte med den andra, att det blir brytkrafter mellan dem. En för på en vågtopp å den andra i en vågdal. Stora krafter tänker man. Går inte in på invecklad matematik el teorier men man kan "generalisera" så här. Tänk en kanadensare, tänk två, ställ dem bredvid varandra. På grunt vatten. Ställ er vid fören å tryck ner nosen på den ena. Det behövs en ganska liten kraft att göra detta eller hur? Å aktern lyfter sig inte nämnvärt på den eller hur? Det är bara den lilla kraften som man behöver för att binda ihop skroven. När sedan min vän hade båten på land upp-pallad så kunde man ta bort stöttan under ena fören utan att det hände något, trots frånvaron av vattnets lyftkraft, men naturligtvis gäller det på mera i det läget. Klart att ju större båt större krafter men där det är stor skillnad är riggen. Katmaranen lutar ju inte å då spiller hon inte vinden ur seglen, för att slutligen lova upp i vindögat å stanna, man måste släcka skotet. Det blir större påkänningar på riggen än vanligt. Av samma orsak så vänder man ändan mot vinden å tar fart när det kommer en körare istället för att luta å lova upp. Sen skulle jag vilja slå ihjäl en seglivad myt. De välter inte. Nja, jo...alltså.... Men om man kör ner ena bogen i en våg å det blir "tvärstopp" då snurrar hela båten runt pga sin egen vikt å den sk levande kraften. Precis som att snubbla på en tröskel. Vänder då båten upp sin undersida mot vinden så gör vinden resten, samt ev stora vågor. Men den måste hamna i det läget först! Släpper man skotet så händer inget, man får inte belägga skotet fast på en knap. Å när jag är inne på det ämnet, skulle hon välta, det blir stora rubriker i tidningarna, men inget när vanliga segelbåtar välter för övrigt å sjunker, så är jag hellre kvar i en katamaran som flyter, om så upp å ner, än i en båt som sjunker under fötterna på mig. Slutligen. Alla som säger att man kan inte vända henne på rätt köl, jorå, men man gör felet att vända på sidan. Man måste vände henne över fören med båda skroven så funkar det. Numera finns det kranar å pumpar som gör att man kan vända katamaranen rätt till havs just genom att utnyttja tyngdkrafter med vatten som man sedan pumpar ut. Så....bygg på å testa å ha kul, vad skall man annars inte ha TV till att slå ihjäl tiden med? Men bli inte besvikna när resultat ligger under minus. Tänk Yrvind. Kom gärna med bilder. Lycka till!

Inlägget var mest tänkt som en förklaring till varför yrkessjöfarten uppträder som den gör. Det är djupt inpräntat att hålla sin styrbordssbog fri. Det gör man lämpligast genom att hålla sin styrbordssida i en led. I praktiken är det precis som Du skriver, sällan något problem. Men ibland stöter man på idioter som faktiskt tror att segelbåtar har förkörsrätt oavsett om seglen sitter uppe eller ej och motorbåtar som tycker att vi inte har högertrafik på sjön och därför absolut har rätt att ”knö” sig in mellan mig och farledsmarkeringen på min styrbordssida. Bland det värsta jag varit med om var när jag för många år sedan körde en liten bogserbåt med släp genom Stendörren i Södermanland. Vi behövde hålla 3 knop genom ”S-kurvan” för att ha styrfart och kraft kvar för att kunna räta upp ekipaget efter svängarna. Vi hade lillbåt i sjön som agerade bogpropeller på pråmen. Tyvärr kom vi ikapp en gentleman i sin Ballad. Det var nästan bleke och Balladen slörade/drev i kanske en knop. Inga ljud och dagersignaler i världen kunde få den mannen att flytta på sig. Än mindre att sträcka sig efter startknappen till motorn. De materiella skadorna på bogserbåt och pråm blev små tack vare skickligt men riskfyllt agerande från vår lillbåts sida. Men idag vete fan om jag inte valt att köra över Balladen istället. Det hade förmodligen blivit billigare. 😏 Dom har väl fallit en hel del i pris de sista tjugo åren?

http://lasselundell.se/debutant.html Batteriet laddar jag fullt innan vinteruppläggningen, kopplar ur anslutningarna då klara det sej till våren. Batterierna trivs bäst i kylan Har seglat ensam några semesterveckor i Debutanten Trångt, campingliv, paddel och elsnurra