Ledartavla

Det är just det TS försöker! Hjälp till eller ligg lågt.

PS. Ser man en båt på land ser den oftast väldigt stor ut. I vattnet, betydligt mindre.

För många år sedan upptäckte jag att det fuktade i underkant på rodret. Jag insåg att det kommit in vatten i rodret, att det kunde frostskadas under vintern och borrade därför ett dräneringshål (det var långt innan Internet kunde rådfrågas...). Sedan dess har jag sett till att ha dräneringshål som rensas varje höst. Jag har aldrig pluggat igen hålet på våren. Trots det så har jag aldrig behövt plasta samman något sprucket roder. Roder tillverkas av två halvor som plastas samman med hjärtstocken emellan. Det är nog näst intill omöjligt att få skarv och genomföring för hjärtstock helt tät (det har ju visat sig genom att alla har vatten i rodret vid upptagning). Enligt min uppfattning så är det därför onödigt att plugga dräneringshålet, det kommer i alla fall att komma in vatten mellan roderhalvorna. Om roderhalvorna delar på sig så beror det nog på att det stått kvar vatten och frostsprängt, att rodret helt enkelt är dåligt ihopplastat eller att det utsatts för yttre våld från grundkänningar. En kombination av dessa orsaker påskyndar så klart sprickbildning.

Jag vill bara delge min nya kunskap pga vindutetorkarmotorn med växel hade gett upp på min Aquador 22. Ville inte köpa en ny enhet Reco W38 för nästan 6000 kr. Letade runt och hittade att motorn till VW Golf ll passade. Att passa in automatiskt parkeringsläge är knepigt, så det struntade jag i. Även läge för högre hastighet kändes onödigt. Då en knapp för den funktionen kostar nästa 400 kr. Motorn kostade 500.

Du har ju fått en del bra svar redan men så här tycker jag. Jag brukar rekommendera alla som tycker att de behöver se hur mycket soppa de har kvar i tanken att installera en batteri-tankmätare. Tycker det är minst lika viktigt att se hur mina tunga och dyra batterier mår för att se till så de inte behöver bytas i förtid som att veta hur långt jag kommer på soppan jag har i tanken. Dock så anser jag att det beror på vilken båt man har. Är det en båt som man ibland bor i och nyttjar ström under tiden så anser jag att det är mer självklart än om man har tex en styrpulpetare som man bara åker ut och fiskar/finåker med ibland.

Har i jobbet sett liknande korrosion på rostfria propelleraxlar, det blir som långa myrgångar rätt in i metallen. Läckström (elektrolytkorrosion) hos dig eller båtgranne eller brygga är nog som nämnts tidigare boven. Där jag sett dessa problem innan på rostfria prop.axlar (ganska få gånger) så är det fartyg med 220V system eller högre. Problemen har oftast upphört efter att ägare låtit utföra diverse felsökningar och åtgärder i elsystem inkl. landströmssystem. Att isolera skruvar och muttrar tar bara bort symptomet och inte orsaken. Risken är att det efter att du isolerat skruvarna blir något annat som ryker nästa säsong. Så mitt tips är att se över systemet (och då inte bara ankarspelet).

Nu järnspikar äre vår. Isen i vår lilla vik gick igår. Nu äre rent hela vägen till kranen vid sjösättningsplatsen. Skall peta i ekan på måndag å sen gäller det att få ändan ur vagnen å göra klart Fingaln.

Som medlem i Svenska Kryssarklubben är det gratis inträde på söndag den 9 mars. https://sxk.se/artiklar/kryssarklubben-pa-afs Gratis kan det ju vara värt att besöka mässan, kanske?

Intressanta funderingar, men inget nytt för mig. Har förstås fläkt i motorrummet och sol ni säger så körs den innan start. Aldrig luktat bensin. Sakfrågan kvarstår, men hoppas mekanikern som ska hjälpa mig kan komma med tips och råd om att få ur den, här verkar fokus vara på annat. Han påstod att denna bensinaren var en jäkligt fin lösning beroende på motorns skick.

Glasfiberspackel tillverkas av glasfibertrådar och polyester så det binder samman på samma sätt som glasfiberväv o polyester. Förarbetet är viktigt, lika viktigt för spackel som för väv. Du måste rugga upp ytan du ska plasta på så att polyestern i spacklet får fäste i det gamla laminatet. Om spackelkakan lossnar så beror det oftast på dåligt förarbete. Om du ska laga strukturella skador där det bryter och flexar i laminatet så är det fördelaktigare med väv som är mer långtrådigt och därför ger större hållbarhet. Men nu var det utfyllnadsskador du skulle laga.

Nu tycker jag du är lite vrång, eller så fattar du inte hur du kan använda mätaren. Du kan ju se när du senast hade 100% och, återigen, med lite sunt förnuft kan du sedan avgöra hur mycket tid du har kvar. Exempel. Du har startat från hemmabryggan på eftermiddagen ena dagen och kommit till en naturhamn där du lagt till. Förmodligen var dina batterier fulladdade när du anlände till naturhamnen. Ett dygn senare kanske du läser av din mätare och ser att du har 80% kvar. Du har då gjort av med 20% på ett dygn. Får du då lika mycket sol via solpanelerna nästa dag så kan du konstatera att dina batterier kommer räcka i ett drygt dygn till utan laddning via motorn då du nästa dygn vid samma tid kommer ha ca 60% kvar i dina bly/syra batterier. Jag har haft en annan nytta av min batteritankmätare. En vår på väg från vinteruppläggning till hemmabryggan kunde jag via mätaren notera att motorn inte laddade förbrukarbatterierna alls. Vid hemmabryggan kunde jag konstatera att skiljerelät var trasigt. Bytte enkelt ut det mot ett från Biltema och sen inga problem. Hade jag inte haft en batteritankmätare så hade jag inte märkt något på ganska lång tid då spänningsmätaren på instrumentpanelen ”bara” visar spänningen på startbatteriet.

Lathet eller? Googlade: https://marine-diesel-engine-manuals.com/

Detta är inget svar på trådskaparens fråga.

Nu får man väl skit som vanligt men. Beställt både det ena o andra från aliexpress.com men dom allvetande brukar döma ut kina grejor eftersom det är bättre att köpa samma skit i från en svensk butik med flera hundra om inte tusen procent påslag på priset. Finns ganska mycket bra grejor från Ryssland med men det törs man väl inte nämna på ett forum. Problemet är att hitta det man söker efter på sidor på andra språk. Så nu kan alla PK människor börja hacka på det här inlägget.

Om man är glad i att såga och borra kan man bygga en låda formplywood. Med några möbelmuttrar och gängad stång får man rätt tryck på cellerna. Fördelen är att den är billigare och att det är enklare att komma åt batteriet efteråt. Nackdelen ät att den bli lite större och är mer exponerad för väta och smuts. BMSen har förvisso lackade kretskort men man vet ju hur blandade metaller ser ut i en båt efter några år. Den passar bättre i en skyddad miljö.

Besvikelse? Det beror nog på varför man går på mässan och vilka förväntningar man har. Jag hade inte gått dit (var där på torsdagen) om jag inte hade haft fribiljett stora och förväntningarna besannades. Nu är jag kanske inte "rätt kund" för båtmässan. Jag har den båt jag vill ha och är väldigt nöjd med den. Båten är rätt välutrustad och med hyfsat modern utrustning. Intresset på båtmässan blir därför att kolla om det finns några nya fantastiska tillbehör som man oundvikligen inte klarar sig utan. Om det finns några bra mässpriser på grejor som jag i alla fall behöver handla, framförallt servicekomponenter och vårdmaterial. Tjôta med lite monterpersonal. Å strosa runt o kolla in läget i största allmänhet. Tillbehörshallen innehöll stora ytor för de vanliga tillbehörshandlarna (t.o.m. de saknades vad jag förstår i Gbg). Jag behövde polish och fastnade för ett erbjudande hos Hjertmans att få med ett par Bungy i "paketpris". Jag gillar Bungy som är enkla och praktiska att använda som tillfällig ryckdämpare. Längst ner hallen var det de vanliga museiföremålen (det var kanske nys museiföremål i år, jag kollade inte så noga) med ett gäng gubbar i anslutning till de olika objekten som verkade ha trevlig samvaro med varandra. Rätt sömnigt! Jo förresten - det fanns en kikarförsäljare som hade enkla o rejäla byxbälten i kvalitetsläder och utan prålighet. Stora hallen hade tre "segelutrustade bobåtar". Som framgått ovan så behövde jag inte ägna dem något större intresse. Lite småjollar som seglarförbundet hade tagit med som dekoration av sin monter. Ett par segelmakare (Elvström o LundSails), försäkringsbolagen, några jättedieselmotorer och någon propellerförsäljare. Sen var det mässans stora dragplåster om man letar efter en ny motorbåt. Det fanns massvis av dem. De som tillhör den kundkategorin ska absolut besöka mässan. Det finns oanade möjligheter att jämföra olika båttyper. Mitt intresse för det är noll så det blev ett yttervarv runt samlingen (det kan ju gömma sig något intressant längs ytterväggarna). Min summering - ska du köpa motorbåt så är det nog rätt ställe att leta på. Tänker du komplettera teknisk utrustning i båten så verkade det finnas skapligt med personal att rådfråga (sen är det alltid ett frågetecken om de kan svara på frågorna - i mitt fall så fick monterpersonen leta upp en annan med mer kunskap). I övrigt så missar man inget om man inte går dit - om det inte är för att känna att vårrustningen närmar sig (den känslan kan vara väl så viktig). Älvsjömässan ska ju rivas om några år. Frågan är om båtmässan kommer att hålla ut tills den rivs? De flytande båtmässorna som har Sweboat som arrangör är nog betydligt kostnadseffektivare för företagen. Det är nog dit framtidens mässbesökare får leta sig både på öst- och västkusten.

Nu har EEL-lådan kommit. Jag fick hem den utan extra avgifter. De är skickade DDP så alla avgifter är betalda. Innehållet ger ett gediget intryck. De har bytt ut kablarna till specialbyggda laminerade kopparbalkar. BMSen är samma typ som jag redan har, JK 200A. Det är klart att man sparar ca 1000kr på att inte bygga in dem i en låda men i mitt fall vill jag hålla de skydda i ett trångt utrymme. Nu är det bara att vänta på cellerna.

För durk och skott skulle jag använda 10mm divinycell eller bonocell. Längsgående förstärkningar mot botten kan med fördel göras i tjockare distansmaterial. Sedan beror tjockleken på de lager grp du lägger på hur stor belastningen på detaljen är, svårt att ge rek utan veta hur långt det är mellan stöd för tex durken. Och så grundgrejen igen, det är avståndet mellan grp lagren som ger styrkan tillsammans med grp lagrens tjocklek. Styrkan i distansmaterialet är snudd på försumbar.

Om du vill bygga dit eget batteri med lite säkerhet kan du bygga en batteri med en EEL-box. https://www.eelbattery.com/12v-lifepo4-battery-diy-box-new-kits-with-bluetooth-jk-active-balance-bms-set-eu-warehouse-shipping-p5733618.html Kontakta dem för att få en offert till Sverige där alla avgifter är betalda. Om du köper utan offert kan det bli extra moms i tullen. Det är en trevlig box med en bra BMS, säkring och färdigbyggda kablar. Den har till och med kompression av cellerna, som vissa tycker är viktigt. Här visar Andy hur man bygger den och ställer in BMSen, https://youtu.be/YWxf5x0WVwg?si=8Aai-og97lxKYtir Celler kan du köpa inom EU här. Det är dock lite lång leveranstid just nu; https://www.nkon.nl/en/eve-mb31-prismatic-314ah-lifepo4-3-2v-single-stud-grade-a.html https://www.nkon.nl/en/rept-cb75-314ah-lifepo4-3-2v-grade-a.html Priset på celler har gått ner de sista halvåret med ca halva priset jämfört med förra året.

Tur att det inte är din båt då du verkar ha någon form av fobi, vilket dock inte hjälper trådstartaren i sina frågeställningar.

Garmin använder ju även Navionics kort som jag dessutom tror ägs av Garmin numera.

Det brukar, eller brukade iaf. tidigare, stå på produkten vad som gäller för övermålning. Det har nog alltid funnits polyesterplast som inte kräver "17 år"., så det bästa är väl att välja en sådan produkt eller epoxi. Om jag minns rätt är det styrenet som ska hinna ta sig ut innan man målar. På kul kollade jag en slumpmässig produkt, Poltix Polyester Lamineringsharts, och den är övermålningsbar efter 24 timmar.

Kollade lite på Will Prowse och min uppfattning om "dropinbatterier" bekräftades. Att köpa ett "random dropinbatteri" är att köpa grisen i säcken. Man vet inte vad som finns under locket utan att ta isär och titta eller hitta någon annan som tagit isär och tittat. Av Wills snack fick jag uppfattningen att han tittat på en del batterifabrikat tidigare och att monteringen kan variera väldigt mycket över tiden. Kanske att en del tillverkare tar åt sig av kritik som läggs ut på nätet och förbättrar installationerna - vilket gör det ännu svårare att att förlita sig på innehållet i ett specifikt batteri om det inte finns kontinuitet i kvalitén. Men batteriboxarna ser ju propra ut på utsidan 😊. Bland de batterier Will tog isär så var det väldigt varierande överensstämmelse med dekalerna. Begagnade celler som degraderats, ingen vet hur de blivit behandlade, bara att de var degraderade när batteriet sattes samman. Illa sammansatta batteripaket. Ihoptejpade paket. Anslutningar som limmats fast. Svetsningar som trillar loss. Ibland helt ok kabeldimension, ibland underdimensionerade kablar. Ibland kvalitets-BMS. Ibland BMS med icke fungerande funktioner.... Samtliga batterier är nog användbara. Den viktiga frågan är bara - hur länge? Dropinbatterierna kostar ju mer än ett blybatteri så man vill att de ska ha betydligt längre livslängd.

Jag har inte koll på färdigpaketerade batterier då jag redan byggt ett eget LFP-batteri med komponenter som motsvarar mina behov. Erfarenheterna från att ha byggt ett eget batteri har gjort att jag har lite koll på att bedöma kvalitet/prestanda i ett specifikt färdigförpackat batteri om tillverkaren varit tydlig i specifikationen. Låga strömstyrkor på förbrukning/laddning innebär ofta klena kablar eller celler med dålig prestanda. Det som inte nämns (t.ex. BMS) finns oftast inte eller har begränsad funktionalitet. Har man bra komponenter i paketet så vill man nog berätta om det. Sen är behoven av max strömstyrka något man själv måste ta reda på i sitt sätt att använda båten. Har man bara behov av lågt strömuttag men under lång tid så fungerar det med låg urladdningskapacitet och Ah-antal efter behovet. Har man bara en klen generator så behöver rekommenderad strömstyrka för laddning inte vara högre än generatorns kapacitet. Ofta måste man ändå begränsa laddningsströmmen med en DC/DC-omvandlare som kan begränsa laddningsströmmen (jag tvingades själv strypa generatorn för att den inte skulle bli överhettad). Enligt min uppfattning så är en BMS med bra funktioner ett krav om batteriet ska bli långlivat. Utan BMS med balansering så kommer cellerna att glida isär i spänningsnivå och då kommer någon cell att få överspänning och haverera i förtid. Min BMS med balansering håller cellerna på en differens i spänning på under 0,01V efter en stunds vila (oftast 0,005-0,008V). Vid laddning kan de hoppa upp till 0,015V vilket raskt sjunker när laddningen upphör. Jag såg en sprängskiss på ett Nordmaxbatteri där det såg rejält ut i förbindningen mellan cellerna. Sen vet man aldrig om bilden var korrekt återgiven eller bara beskrivande.... Om man hittar någon bloggare som @ChristerN gjort så kan man lära sig lite mer om insidan av de batterier som kollas.

Man måste hålla isär laddningsgrad och kapacitet. "Batteritankmätare" visar alltid 100% när vissa laddningsvillkor uppnåtts (batteriet tar inte emot mer laddning under viss tid). 100% på batterimätaren är 100% av den kapacitet du ställt in mätaren på. Sedan sjunker procentvärdet efterhand som du förbrukar ström. Om ett nytt batteri är på 100Ah (inställt i mätaren) så har du gjort av med 50Ah när mätaren står på 50%. Blybatterier tappar ca 10% av sin kapacitet per år så efter ett år har batteriet kvar ca 90% av ursprungligt kapacitet. Då ska mätaren konfigureras om och ställas in på 90Ah. Då visar mätaren fortfarande 100% vid fulladdat men redan efter att ha förbrukat 45Ah så visar mätaren 50%. Om du inte ställt in nytt värde för batterikapaciteten så kommer instrumentet att visa 55% efter att du förbrukat 45Ah (halva egentliga kapaciteten) men det är ju varken mätarens eller batteriets fel om du inte ställer om mätaren till den reella batterikapaciteten. Sen finns det en självurladdningsräkning i mätaren. Den "tickar ner" över tiden och visar ett beräknat värde på våren även om batteriet inte varit anslutet. Ett säkrare sätt att kolla laddningsgraden på våren innan laddningen sätts igång är att mäta polspänningen. Den kommer inte att överensstämma med mätarens uppfattning om laddningsgraden. Men det är inget att bry sig om. Ladda batteriet fullt så kommer mätaren efter ett tag att hoppa upp på 100%. Ställ om batterikapaciteten med avdrag för ca 10% av tidigare värde. Sedan kommer du att ha ett tillräckligt bra värde för procent förbrukad ström ur dina batterier. Batterimätare är aldrig helt exakta i sin beräkning av kvarvarande effekt i batteriet. Det finns en effekt som heter "Pukert" som är en konstant för skillnaden mellan urladdning och laddning av ett batteri. Det krävs fler Ah för att fylla upp batteriet än antalet Ah som batteriet laddats ur med. Pukert påverkas även av hur hög urladdningsströmmen varit. Du kan få ur fler Ah om du har ett litet strömuttag än om du har ett stort strömuttag. Den dynamiken kommer du aldrig att kunna kalibrera mätaren med. Det påstås att mätaren ska vara självlärande i förhållande till användningen och justera denna konstant själv. Jag märkte inte den "AI-effekten" på mätresultatet när jag hade blybatterier i båten.. Men jag tyckte mig i alla fall ha bra koll på laddningsgraden. Jag blev aldrig nära "batteritorsk" förrän det blev kortis i en cell i ett av mina tre batterier. Då reagerade jag på att batteripacken inte tog laddning som tidigare utan procentvisningen sjönk. Jag kunde felsöka, hitta varför laddningen sjönk, koppla bort det dåliga batteriet och fortsätta med de två kvarvarande säsongen ut. Visserligen med endast 2/3 av tidigare kapacitet men det räckte tills upptagningen. Sedan blev det byte till LFP men det är en annan historia.

Det ser ut som formplyfa. Den har en beläggning för att den ska släppa från formen vid gjutning. Det går att prova att slipa bort beläggningen för att få plasten att fästa. Oscillerande maskin och 40-papper

Det finns en epoxyfärg som heter Gelshield. Den är väldigt vanligt. Den ska målas i flera skikt för att blir helt tät. För att se att nästa skikt täcker det tidigare så finns färgen i grönt och grått (å på slutet blandar man för att göra av med slattarna...) så det blir tvåfärgat om man får en skrapskada när man stöter i botten vid en tilläggning. "Missfärgningarna" på dina bilder ser ut som Gelshield.

Håller med @Peter_K. 23 fot blir snart litet - man vänjer sig snabbt. Sen undrar jag vad som menas med ”större insjö”. Det kan betyda vresiga Vättern eller lugna Mälaren eller något mindre. Dessa ”kräver” lite olika båttyper. Jag skulle nog satsa på en snipa i storleken 23-27 fot. Dessa har oftast en inombordare och går ganska sakta. Brukar dock oftast rulla en del vid sidsjö. Sen hoppas jag ni har båtplatser klara, både sommar och vinter, och helst ett bra varv i närheten eller att ni känner någon händig som har erfarenhet av båtmotorer. Oavsett hur ny båten är så kommer det komma stunder man behöver hjälp med motorn. Bra att ha någon att lära sig av. Välkommen till MG!

I vår båt är det minst lika mycket observation av den momentana strömmen (in och/eller ut) som inte bara jag utan även andra i besättningen uppskattar. "Vad är det som drar ström nu, allt är ju avstängt ?". Nja, någon hade glömt släcka inne på toa....

Du kan ju se en procentsats på hur mycket ström som är kvar och sen kan du ju ta lite vanligt förnuft och blanda det med vetskap om huruvida belastningen varit normal eller större/mindre sen senaste 100% laddning och därigenom enkelt lista ut hur lång tid dina batterier räcker. Förbrukning under senaste timmen verkar vara ett mindre relevant mått i min ögon.

Bör o bör... Det beror på vilken koll du vill ha på "volymen amperetimmar" du har i förbrukningsbatteriet. En voltmätare (speciellt visarinstrumenten) är ett väldigt opecist instrument. Det anger spänning men beroende på batteriets skick (åldersrelaterat, när ett batteri åldras så klarar det inte av att lagra lika mycket amperetimmar som när det är nytt). En modern batterimätare har en shunt som monteras på kabeln intill batteriet. Shunten ansluts med en klen kabel till instrumentet som skruvas fast på ett lättillgängligt ställe i båten (elcentralen?). När ström passerar shunten så mäts strömstyrkan av instrumentet och räknas om till Ah. Shunten räknar både på laddningsström och urladdningsström och så kan du se hur många procent/Ah det finns i batteriet. Ett blybatteri ska inte laddas ur till mer än 50%, annars åldras det snabbt. Att endast använda 20% förlänger livslängden avsevärt. Detta är lätt att hålla koll på med en batterimätare. Om du har svårt att hålla urladdningen på den nivån så är receptet fler solceller, mer motorkörning med generatorladdning eller laddning från 240V-uttaget på bryggan.

Lite förenklat och generaliserat; marintätningar brukar gå att lacka över, medan nåtmassor - som är UV-resistenta - brukar bete sig illa när man lackar på dem. Nu är det inget problem att välja en produkt som inte är UV-resistent, det löser ju lacken som skall vara det. Det finns en hel massa fabrikat som säljer båda produkterna (Sika, Biltema mm), så beroende på budget och ambitionsnivå, välj ett fabrikat, in och läs i produktbladet om det går att lacka över just den produkten, gör sedan ett enklare/mindre prov som föreslås ovan.

Förstår inte resonemanget över huvud taget. Om din båt väger mer än trailern får lasta finns två alternativ. 1, skaffa en lättare båt som får dras på trailern. 2, skaffa en trailer som har tillräcklig bärförmåga. Båda de här alternativen leder till att du slipper ängslas över eventuella straff. Att stå bredvid vägen och käfta mot polisen med hemmagjord kilogramjurudik är inte ett hållbart alternativ. Ser samma poliser dig en gång till med samma ekipage kan du gissa hur det går. Mitt råd är alltså att skaffa en trailer som bär din båts vikt med god marginal. Båtar väger oftast mer än de gör på pappret. Du orkar ändå inte flytta ankare, vattenkaggar, bensintank, åror, wakeboard, portapotti, verktygslåda och allt möjligt annat till bilens baklucka för att få så lite överlast som möjligt....

Hej. Detta var snart tre år sedan, men inget svar. Detta irriterade mig så till den milda grad att jag var tvungen att regga mig enkom för detta! Bilderna är nämligen väldigt tydliga och visar en komplett installation av Eberspächer X2 på en Albin-båt från tiden det begav sig. Varianter av denna fanns även på Albin Vega samt massor av bussar och lastbilar. Så till frågorna: 1. Den lilla "pipen" är en dräneringsslang för att leda bort eventuellt kondensvatten i avgaskröken. 2. Det är en Hardi bränslepump av membrantyp som används som extern bränslepump. Düsk Kvalität! Den behövs om dieseltanken är monterad lägre än bränsledoserpumpen (den lilla klumpen som "tickar".). Den skall vara av samma typ som används till förgasare eller som matarpump, dvs. ha ett lågt tryck, ca 0,2 Bar, och tåla diesel. Hardi tillverkar fortfarande samma typ av pumpar i Tyskland och är mycket lämpade för ändamålet, men dyrare (ca 1200 kr 2024) än andra lösningar. Man kan fråga sig om det är värt att hålla liv i dessa, men visst är de kult och det brandgula höljet ger mig Televerket-vibbar. Glödstift går fortfarande att hitta men solenoidpumpen kan det bli problem med eftersom det måste vara rätt mängd "per sprut". Å andra sidan är det en mycket enkel konstruktion och bör inte gå sönder med mindre än att den korroderar. Så, nu känns det bättre. /Limoncello

Det brukar hjälpa att snedställda skruvmejsel och sedan slå ett bestämt slag på hörnet av mejselspåret. En del förordar en slagskruvmejsel.

Jag har ett hus, så avtäckningen kommer på slutet för mig. Var nere vid klubben med 30 liter vatten, rengöringsmedel och trasor och gav båten en rejäl omgång. Nu följer lite fix, än så länge är det lite för kallt för att polera och vaxa.

Det är faktiskt lite mer komplicerat än att bara ha en högre avstängningsspänning än 2.5V. Jag hade faktisk en högre spänning men eftersom läckströmmen både kom från BMS och omgivande laster så fortsatte BMSen att lasta batteriet även om den var avstängd. Jag hade en Victron Smart sense som loggade vad som hände efter avstängningen. Men ser att spänningen återhämtar lite och sedan faller ner till 10V då jag upptäckte problemet och började ladda. Då var fortfarande JK BMSen på och drog ström. Den stängde aldrig av sig. Den avstängning har jag på 2.45V/cell. Den bör man också höja till 2.5V/cell. Det är parametern vid pilen från Andys video. Han behandlar inte den så mycket och har satt den rätt lågt.

Kör som man "skall" på kursen så det blir klart å godkänt. Men sedan vill jag rekommendera mitt "eget" påhitt, nämligen klockan. Har skrivit om detta förr. Väldigt enkelt. Om kompassen liknas vid en klocka å den går före, ja hur gör man då? Om klockan går efter hur gör man då? Samma sak med missvisningen. Om sjökortet säger att den "går före" .....fattar ni? På det här viset slipper man alla fel -rätt- fel tecken hit å dit. Tänk bara en vanlig analog klocka som fortar sig eller går efter. Busenkelt. Sen rent praktiskt, kan man styra inom säg 5 grader i gungande sjö å 10 m/s vind å skrikiga ungar å rädd fru å hungrig å kissnödig å soppan/bränslet slut å mackorna slut så spelar inget av detta någon roll. När man siktar hamnen/udden eller vad det nu är så ändrar man bara kursen mot målet. Är det natt å klar sikt tittar man på en stjärna som ligger ungefär i rätt riktning å styr på den. Sen växlar man till en ny stjärna varje kvart. Läs av kompassen då å då å växla stjärna. Man kommer ganska rätt över Biscaya med den metoden.

Ja, eller ludd från rollern.

WOW! Åh va snyggt det blev. Nu när jag vet att ni gjorde ett bra jobb får ni klartecken att fortsätta med våran båt. 🙃

Oj! Har ditt LFP-batteri tackat för kaffet helt? När du skrev att du kunde ladda pga plusgrader trodde jag du hade fått igång batteriet igen. Eller?

Polyestern är tillräckligt "vattentät", om det är det du menar. Gelcoat, färg och lack är bara för att få en fin yta med rätt färg. Den tätar inget speciellt. Epoxy är ännu mer tät mot molekyler i vattnets storlek, och används med fördel som spärr i flera skikt vid risk för blåsbildning i gelcoat som kan bli resultatet av fuktgenomträngning genom gelcoaten (dock ganska sällsynt på moderna båtar). Men min åsikt är att detta är väldigt overkill på din båt, i synnerhet som den ju inte kommer ligga kontinuerligt i vattnet år ut och år in. Jag hade nog snyggat till ojämnheterna med polyesterbaserat 2k-spackel (Biltemas funkar bra, använd t ex det korttrådiga för mindre ojämnheter) och sedan målat botten med antingen en 2K-färg eller helt enkelt med topcoat. Eller sprutat med samma färg även undertill, om du ändå ska spruta resten.

Det håller jag inte med om. Har målat på polyester många gånger redan ett par dygn efter plastning (aldrig väntat ens en hel vecka), och det har fungerat utmärkt. Oavsett om det varit 2k, billack på spray eller annan färg. Om det sedan varit ren tur alla gångerna eller om det mer är en myt med alla torkveckor kan man fundera på. Men när man lagar med 2k-polyesterprodukter generellt (reparation av plastkarossdelar t ex) på verkstäder så är det ju inga veckor det tar innan det går att lacka över.

Bara ett förtydligande. Metersystemet är inte samma sak som det ISO-metriska gängsystemet (och andra ISO-system), men det finns givetvis en koppling iom. att gängorna mäts i meter eller egentligen i delar av meter (millimeter).

Å så finns det länder där det går lite långsammare. Det finns ett uttryck att: "England is approaching the metric system, inch by inch". Det kan nog ha varit lite olika även i Sverige/ övriga Europa. Äldre tillverkare har nog haft större benägenhet att "gå i gamla spår" då lager, verktyg mm var anpassat till gammal standard.

Japp, en Ryds camping för 50' är stöldbegärlig som en gråsten. Hänger man på en ny motor så får man problem, men då har man gått låååångt över 50' @Mackey: Sluta svinga så förbenat.

Har du detta kylarlocket så är väl den sötvattenkyld (glykolvatten)

Finns ett klistermärke innanför luckan till styrningen från trygg hansaed försäkrings nummer samt namn o nummer till en föregående ägare har kollat och allt är i ordning motorn har skylten kvar så det är inga konstigheter jag böt denna mot min snöskoter med en herre som tagit över den efter sin pappa, vill mest veta modell så jag kan kolla vad den väger. Men den är konverterad från innombordare till utombordare varför gör man det? Helt klart ett häftigt bygge tycker jag lär ju gå skapligt med en Johnsson ocean runner 200hk väntar ivrigt på o få åka med den i sommar ska enligt förrä ägaren göra 47 knop

Det är bara att jobba systematiskt: Växelarmen går lätt - då är det med största sannolikhet inte fel i drevet. Kör reglaget med växelkabeln frikopplad från växelarmen - går det trögt? Om "ja" - lossa växelkabeln från reglaget, drag i kabeln o kolla om kabeln går lätt? Om "ja" så är det fel i reglaget - skruva isär o kolla invändigt Om "nej" så kolla kabeln o dess dragning. Om allt går lätt i delat skick så är det justeringen mellan delarna som är fel.