D6-350 tappat fart...

[Marinbla 0]

Hej

Jag har en Volvo Penta D6-350 från 2008 (ca 350 gångtimmar) som har börjat tappa kraft. Inte supermycket men tidigare marschade jag i ca 30 knop och toppade 38. 

 

Nu ligger marschningen typ 26 och toppar knappt 34.

 

Uppmätt med GPS. Detta oavsett vår eller höst, samma båt, och varvtalen på max är de samma (ca 3600).

 

Motorn är servad varje år (nya filter mm) men inget annat är gjort typ spridare mm.

 

Inga katastrofsiffror såklart men orimligt mycket ändå. Jag undrar vart tappet kan ligga?

[AlfaAlfa 63]

Bara undrar - med marsch är denna fart 30 nu 26 knop vid samma varvtal? Eller hur menar du at marschfarten har ändrats?

 

 

[Marinbla 0]

21 timmar sedan skrev AlfaAlfa:

Bara undrar - med marsch är denna fart 30 nu 26 knop vid samma varvtal? Eller hur menar du at marschfarten har ändrats?

 

 

Hej. Ja precis, samma varvtal vilket jag nu inser ter sig märkligt. Då borde ju inte motorn vara problemet.

 

Eller...

 

Samma varvtal men långsammare fart (både marsch och topp) låter väl mer som något annat?

 

Typ bottenfärg (men samma tendens nu på våren som senare på hösten) eller liknande? Det är inte någon skillnad på båten i övrigt.

 

Tänker jag fel här?

 

[Capitan 288]

Naven släpper på de flesta DPH propellrar så det kanske kan vara en orsak?

De korroderar även sönder så se över propellrarna är mitt tips

Förutsatt att botten är ren osv

[AlfaAlfa 63]

Flera olika möjligheter, och motorn är sannolikt inte problemnet:

 

Motstånd i skrov

-havstulpaner, bottenfärg, men det är gärna sent på sesong, och vill variera nogot.

- vikt - har du mera grejer i båten nu. Kolla mot bottenfärg om båten ligger djupare i vattnet?

 

Framdrift;

-propeller, antingen naven som släpper, som ovan sagts

-skadade propellrar - ska inte mycket till. Även att dom inte är blanka som spegel kan ge 2-3 knops reduktion i hastighet. Så kolla noga! Både fram och baksidan av bladen!

 

Lite konstigt att det är samma 4 knops skillnad på både marsch och max fart. Om det vore propellrar, vikt, motstånd så borde det vore större reduktion ju snabbare båten går.

 

Mätningen

Att det är GPS som inte är sig själv och att du borde mäta med mobil ochså... 🙂

[Marinbla 0]

Vad menas med att naven släpper i propparna?

[ChristerN 2 504]

2 timmar sedan skrev Marinbla:

Vad menas med att naven släpper i propparna?

Naven, det innersta, i propparna består ofta av en gummiblandning. När denna blir åldrad/sliten så sitter inte proppen helt fast, ffa vid hög belastning, utan proppen slirar lite. 

[Marinbla 0]

1 timme sedan skrev ChristerN:

Naven, det innersta, i propparna består ofta av en gummiblandning. När denna blir åldrad/sliten så sitter inte proppen helt fast, ffa vid hög belastning, utan proppen slirar lite. 

Tack! Inget jag kan inspektera okulärt misstänker jag och de sitter väl som berget om jag rycker i dom trots navsläpp?

 

Ska nog ta och polera upp dom också. Är inte helt blanka nu. Lite svagt korroderade (finns några få, små bubblor) och aningen sträva.

 

Vad polerar ni med? 

 

Och först dubbelkolla farten med mobilappen - tänk om det är SÅ enkelt! 😉

[Mange249 491]

Navsläpp brukar man kunna kolla genom att rita ett streck på både nav och propp del. Bryts sträcket har den ena delen rört sig mot den andra.

[Mange249 491]

Om båten går trögare i vattnet borde varvet gått ner, samma om det vore motorproblem eller drivning. Nu framstår det som att propelleraxeln roterar lika snabbt, men båten går långsammare. Min tanke är då antingen att propellrarnas slip ökat, alt slirande nav. Slirande nav brukar dock(i alla fall på utombordare) göra att varvet går upp när det börjar slira.

[ChristerN 2 504]

29 minuter sedan skrev Mange249:

Navsläpp brukar man kunna kolla genom att rita ett streck på både nav och propp del. Bryts sträcket har den ena delen rört sig mot den andra.

Fast funkar det på en duo-propp? Ja, kanske. 

[Georg_Ohm 4 831]

55 minuter sedan skrev ChristerN:

Fast funkar det på en duo-propp? Ja, kanske. 

 

Jag tänkte så här, det tycks ju vara rostfria stålpropellrar eftersom trådskaparen skulle polera dem.

Om man tar en fet spritpenna och ritar tre streck från noskonen framåt mellan bladen på båda propellrarna, eller ja, så att det blir tre markeringar på noskon, bakkant och framkant på yttersta propellern och bakkant på den innersta. Sedan ger man sig ut och ger järnet, återvänder, vrider propellrarna och ser om du kan vrida så att dessa markeringar sammanfaller, jag kanske tänker fel, men både den inre och yttre propellern är ju mekaniskt synkroniserade, så dom borde ju mötas på samma ställe någon gång, om dom aldrig gör det slirar ju båda eller någon av dem i navet. Om båda slirar exakt lika mycket möts ju markeringarna ändå....

Ja detta då om man kan komma åt och lyfta drevet så mycket att propellrarna hamnar över vattenytan, det går inte på min båt.

 

Vi pratade om att små propellerskador kan inverka negativt på farten och bränsleförbrukningen, säkerligen stämmer det.

Men i somras hamnade jag väldigt fel i en vindby i en trång hamn, hade redan fällt ankaret och kom helt fel, backade bara litet samtidigt som jag spelade hem i ankarspelet och naturligtvis blev det tvärstopp, kättingen satt hårt i båda propellrarna och i en åtta runt dem.

Med god hjälp från bryggan räddades situationen någorlunda.

 

Vid upptrassling och inspektion visade det sig att ett blad på den yttersta propellern hade en skada, och en ny och en gammal skada på den innersta propellern, de nya skadorna hade en yta som en femkrona ungefär.

Med en plasthammare och en polygrip rätades de värsta kanterna ut (aluminiumpropellrar). Tänkte mig att vidare färd skulle behöva ske med reducerad fart.

 

Men inte,  över Kosterfjorden gick det i 19-20 knop i lätt motvind och ganska platt vatten vid 3550 rpm, detta med tre vuxna två små barn, hund och semesterpackning, måhända var diesel- och vattentankar inte direkt välfyllda men ändå, vi hade ju varit på Syd-Koster så vattentankarna var helt tomma men septiktanken var full... Då detta var i juli fanns det en och annan havstulpan på båten.

Nu i våras med nyrenoverade propellrar, nymålad botten, två personer + hund ombord, fulla vatten- och dieseltankar gjorde båten i stiltje 22 knop tvärs över Rivöfjorden.

 

Nåväl, två saker lärde jag mig efter ankartrasslet, det ena kände jag ju visserligen redan till... Att aldrig backa med ankaret fällt, i alla fall inte utan att någon håller undan lina eller kätting från propellern.

 

Och om man får någonting hårt trasslat i en dubbelpropeller får man lossa på centrumskruven och konan något, några varv för att få i sär propellrarna, då var det väldigt lätt att få ur kättingen. Så se till att du har med dig propellerverktyget ombord och gärna en brädbit att spärra propellrarna med. En våtdräkt är ju bra också.

 

Sedan då i kritiskt läge i en hamn, är det bättre att först gå in på den enda lediga platsen och sedan använda egen eller lånad dinge eller gummibåt för att ro ut ankaret.

 

Propellrarna lämnades in i januari för renovering, naven togs ut under svetsningen och vulkades sedan tillbaka.

Jag har även en uppsättning med reservpropellrar, litet naggade i kanterna men kan duga som just reserver.

 

På båt med utombordare har jag råkat ut för tappad propeller och en som lossade i vulkningen, samma symptom, båten stannar upp och motorn tokvarvar. Detta var på 1970-talet, ena gången var det en Evinrude 35Hk, andra gången med den tappade propellern var den mindre motor, med en propeller utan gumminav, otroligt nog hittades den propellern några dagar senare, det var på rätt grunt vatten, och då ledade vi inte ens efter den, vi skulle lokalisera en gammal bojsten.

Redigerad 27 Maj , 2020 av Georg_Ohm