Syntetisk stående rigg

[BSven 469]

Är det någon som har kunskap om, eller erfarenhet av, stående rigg av syntet?
Jag har ingen aning om hur gammal min stående rigg är och det hade inte båtens förre ägare heller och han hade ägt båten i 40 år.
Vid något tillfälle sparade jag en länk från ett företag som sålde/gjorde riggar av syntet, säkert något riktat mot kappsegling, men nu finns tydligen folk som "knyter" sin rigg själva. Då jag ändå bör byta så är jag nyfiken på alternativet, för och nackdelar?

[Medoch 48]

Ja  benss mast gjör sådana riggar jag har det på min 2,4 mini tolva 

Det är en dynema som är speciellt för riggar ingen vanlig dynema det skall vara spesiela ändbeslag  du kan läsa om det jag har svårt att se några nackdelar med det

Det är mycket lättare du kan stopa dom i en kasse när du har riggat av

[Mackey 4 463]

Utan att egentligen veta så mycket om Dyneema så tänker jag plast...

 

• Mera töjning än stål, kan kanske krävas extra långa vantskruvar.
• Krypning, dvs. materialet töjer sig vid långvarig hög belastning.
• Åldras kanske på ett än så länge obekant vis.
  Vad är de första tecknen på att ett vant i Dyneema håller på att gå av?
• Lätt
• Smidigt
• Kul med något nytt

[Lintott 1 882]

Jag var ombord o tittade på Shogun 50 på Gustavsbergsmässan. Den har dyneema-vant på sin kolfiberrigg så det är en teknik de törs använda även på större båtar.

 

Sen hade de rationaliserat bort vantskruvarna o satt en domkraft under masten som riggen ansattes med. Det blir nog lite väl exklusivt för normala fritidsbåtar.

[bhemac 2 859]

8 minuter sedan skrev Lintott:

Det blir nog lite väl exklusivt för normala fritidsbåtar.

En sådan lösning tittade vi på. Hade varit väldigt enkel om man hade genomgående mast. En rostfri domkraft kostar från 2000 kr.

--

Visst skulle det vara intressant med dyneema vant. Gissar att livslängden är kortare än stål men det borde inte vara svårt eller dyrt att byta.

Sen kan man fundera på hur det är ur åskskyddssynpunkt? Troligen sämre.

[BSven 469]

Vad jag har luskat fram från icke kvalitetsgranskade källor så är det första tecknet på att ett Dyneema stag håller på att gå av att ytan blir luddig dvs. en skavpunkt. Hur det åldras vet man inte eftersom ingen har haft det i tio år än, lite som komposit i genomföringar?
Det har negativ värmeutvidgning dvs. det sträcker sig när det blir kallt samtidigt som masten krymper och då måste de sträckas. Kanske inte något problem i tropikerna men när hösten börjar komma kanske man måste justera varje helg? En vanlig akterstagssträckare tar upp för och akterstag men sidovanten?

[Thomas-1 311]

4 timmar sedan skrev Medoch13:

Ja  benss mast gjör sådana riggar ...
 

Tipstack Medoch13!
Visste inte ens att dyneema används i ´stående riggen´ (alltså läs; för- och akterstag samt sidovant). Att de numera gör god tjänst som ´fall´ (läs; seglens upphissning-linor) visste jag dock.

Tävlingsseglare har dock andra prioriteringar jämfört med oss vanliga skärgårdsseglare, bl.a. att jaga vikt - särskilt högt upp i masten. De har också vanligtvis mer ´ekonomiska muskler´ och tycks byta segel rejält ofta - för att ligga på topp.

Själv är jag alltså skeptisk till dyneema för ´stående riggen´ vad gäller oss vanliga skärgårdsseglare. Detta säkerhetsmässigt för att stående riggens kvalitet utgör ju  yttersta garantin för att masten aldrig aldrig aldrig kan falla ner,  oavsett busväder och eventuell stag-nötning!
   Just nötning och skav motstår rostfria vajrar bra, liksom många års UV-ljus, så jag är som sagt skeptisk.

Bilden nedan är hämtad från Benns hemsida, har också lagt till numrerade röd-markeringar för varje sälj-argument i bilden. Undrar skeptiskt följande angående säljargumenten och har lagt in några funderingar/ invändningar...
1. Bra att man vid eventuellt utbyte kan beställa samma dimension som sin befintliga stålvajer.
1a. Förmodligen är diametern inte samma som hos traditionell rostfi vajer på riktigt, på stålvajrar kan man ju fastställa ´dimensionen´ med ett enkelt skjutmått?
1b. Kommentaren "rekommenderas endast för partialriggade båtar" kan nog verka kryptisk för tillfälliga läsare, men med beggreppet partialrigg menar man äldre segelbåtar vars förstag var infäst en bit ner ifrån masttoppen räknat. (Partialriggen var förr i tiden nödvändig eftersom seglet då var av sämre kvalitet än idag, töjdes snabbt och förlorade sin optimala 3D-form.) Motsatsen till partialrigg kallas "full head/high aspect" där förstaget är fäst i masttoppen, där stående riggen där  ägaren inte  själv förkorta ett stags längd vad avser nypåfundet dyneema. Köp nytt är budskapet.
2a. I fråga om traditionella RF-vajrar så finns däremot godkända ´gör det själv grejor´ för att förkorta en stagvajer. (Se typ terminal-anslutning vid installation av äldre furlex, pdf sid 17 av 52.)
3. Tja, priset/inköpskostnaden är alltid en viktigt faktor. Värdet av inköp i form stålvajrar är stort och villkoren kända sedan länge, utbytesintervaller likaså. Tävlingsseglare tenderar nog att nedprioritera inköpspris, hållbarhet/nötnings-risk- inför chansen att vinna tävlingar på ett sätt som vi normala skärgårdsseglare gör klokt i att vara skeptiska till??

Ps. Ursäkta mina ´pedagogiska kommentarer´ ovan, seglare förstår detta bra ändå men kanske inte motorbåtare eller kanotister? Bra om alla i forumet kan fatta sakfrågans innebörd? D.S
   

Redigerad 27 Oktober , 2019 av Thomas-1

[sajjen 199]

Två firmor som specialiserar sig på dyneema-riggning:

 

Colligo Marine https://www.colligomarine.com/

Kraken Structures https://www.facebook.com/SeaMonsterStrong/

 

Töjning är inte ett problem med dyneema, det är därför det blivit möjligt att rigga med "plast". Den stora nackdelen verkar vara skavrisken. Jämfört med rostfritt så är det ju betydligt lättare att vid inspektion se begynnande fel.

 

Sailing Zingaro och Tula's Endless Summer är två YouTube-kanaler som har en del innehåll om stående rigg av dyneema.

Redigerad 28 Oktober , 2019 av sajjen

[gusvo085 109]

Thomas, nu är du ju ändå ute och cyklar om partialriggade båtar. Det är helt andra anledningar än att segel töjs etc. Partialriggat byggs ju även idag på prestandabåtar och ger en helt annan möjlighet att trimma riggen än en masthead. 

Anledningen till att det står där är antagligen att häckstaget på en partialriggad båt inte är kritiskt, masten står utan detta stag som mest används för att krumma masten för korrekt trim. 

 

Rörande hållbarhet så finns det viss tidsfaktor med dyneema, jag har sjäv vinchat av ett många år gammalt backstag i 8mm dyneema. Jag vill alltså vet hur ofta det ska bytas innan jag monterar sådana på min båt, annars har jag inga betänkligheter. 

[Janken 178]

10 timmar sedan skrev gusvo085:

Thomas, nu är du ju ändå ute och cyklar om partialriggade båtar. Det är helt andra anledningar än att segel töjs etc. Partialriggat byggs ju även idag på prestandabåtar och ger en helt annan möjlighet att trimma riggen än en masthead. 

Anledningen till att det står där är antagligen att häckstaget på en partialriggad båt inte är kritiskt, masten står utan detta stag som mest används för att krumma masten för korrekt trim. 

 

Rörande hållbarhet så finns det viss tidsfaktor med dyneema, jag har sjäv vinchat av ett många år gammalt backstag i 8mm dyneema. Jag vill alltså vet hur ofta det ska bytas innan jag monterar sådana på min båt, annars har jag inga betänkligheter. 

Ja!

Det där var helt nya uppgifter för mig också!?!?

jag tror att det där är vad man brukar kalla för att ”killgissa”🤔

Har det ens byggts några mastheadriggade bptar de senaste 20 åren?

Även rena cruisers är ju oftasta 9/10 riggade och de flesta racers är väl 7/8? Eller?

Redigerad 28 Oktober , 2019 av Janken

[BSven 469]

Nu har jag sett på lite YT-filmer och fått lite mer info.
Det tycks som att dyneema kan vara lika bra som stål på de flesta sätt men det främsta skälet till att välja det är att man vill.
Det är lätt att splitsa öglor runt en (ett?) kaus. Det krångliga tycks vara att man ersätter vantskruven med ett block/talja/surrning-system som är omständigt att justera, vilket behövs tills det slutat töja sig, men varför göra det? Alla jag har sett använder vanliga, rostfria delar till infästning i bägge ändar. Om man vill ha mindre vikt högt upp så kan man ju ändå behålla vantskruven nedtill?
Det främsta skälet till att ha enbart dyneema uppges vara att man kan byta hela riggen själv långt bort från civilisationen med delar och verktyg man har med sig, om det skulle behövas.
Men om jag har lite dyneema och splitsverktyg med mig och kunskap om hur man gör så kan jag ju byta ut ett trasigt vajerstag mot ett av dyneema om det behövs?
Något mycket bra att ha med sig men ingen anledning att byta hela riggen är min slutsats?

[Peka67 167]

Jag lyfter fram den här tråden igen, för att dela med mig av mina funderingar angående syntetisk rigg.

 

Min poäng är att syntetiskt rigg är för lätt, och det påverkar båten negativt på flera olika sätt. Båten kränger för lite i förhållande till vindstyrka, vilket medför ökad belastning på framförallt röstjärn, men även på mast och spridare i högre vindstyrkor. Detta bör men vara medveten om eftersom man frångår konstruktörens beräkningar.   

 

Sedan kommer båten att vara långsammare i lätta vindar. Oftast så behöver båtar en viss krängningsvinkel för att nå hela sin vattenlinje längd. Detta uppnås senare på en båt med syntetisk rigg som kränger mindre på kryss och halvvind.

 

Sedan kan vi ha stora skillnader i temperaturen här under båtsäsongen vilket kan leda till att syntetiskt rigg kan krympa eller expandera så den bör kontrolleras ofta.

Redigerad 14 Maj , 2021 av Peka67

[Greip 51]

5 timmar sedan skrev Peka67:

 

Min poäng är att syntetiskt rigg är för lätt, och det påverkar båten negativt på flera olika sätt. Båten kränger för lite i förhållande till vindstyrka, vilket medför ökad belastning på framförallt röstjärn, men även på mast och spridare i högre vindstyrkor. Detta bör men vara medveten om eftersom man frångår konstruktörens beräkningar.   

Det måste ju rimligtvis vara precis tvärtom att påfrestningarna på röstjärnen blir mindre med en lättare rigg? 

[sajjen 199]

49 minuter sedan skrev Greip:

Det måste ju rimligtvis vara precis tvärtom att påfrestningarna på röstjärnen blir mindre med en lättare rigg? 

Lägre vikt högt upp ger mindre krängning som ger större projicerad yta mot vinden vilket ger större krafter på båten?

[Peka67 167]

45 minuter sedan skrev Greip:

Det måste ju rimligtvis vara precis tvärtom att påfrestningarna på röstjärnen blir mindre med en lättare rigg? 

Nej inte enligt mig, wire rigg väger väsentligt mer än syntetiskt rigg. Dessutom får du en kraftig hävarm av masthöjden. Detta räknar konstruktören med när han anger kölvikt och köldjup. Minskar du vikten på riggen så blir båten styvare än vad konstruktören tänkt sig. Därmed så krävs det mer energi för att båten ska vika ned sig, vilket ger högre belastningar på mast spridare och röstjärn.

[Peka67 167]

7 minuter sedan skrev sajjen:

Lägre vikt högt upp ger mindre krängning som ger större projicerad yta mot vinden vilket ger större krafter på båten?

Helt rätt, man ändrar viktförhållandet mellan rigg och kölvikt, men behåller mast, spridare och röstjärn som alla utsätts för högre laster.

[Greip 51]

20 minuter sedan skrev Peka67:

Nej inte enligt mig, wire rigg väger väsentligt mer än syntetiskt rigg. Dessutom får du en kraftig hävarm av masthöjden. Detta räknar konstruktören med när han anger kölvikt och köldjup. Minskar du vikten på riggen så blir båten styvare än vad konstruktören tänkt sig. Därmed så krävs det mer energi för att båten ska vika ned sig, vilket ger högre belastningar på mast spridare och röstjärn.

Fast i så fall skulle lättare segel öka belastningen på röstjärnen. En verklig effekt av en lättare rigg är däremot att de dynamiska lasterna minskar. 

[Peka67 167]

1 timme sedan skrev Greip:

Fast i så fall skulle lättare segel öka belastningen på röstjärnen. En verklig effekt av en lättare rigg är däremot att de dynamiska lasterna minskar. 

Tyvärr tror jag att du tänker fel angående dynamiska krafter på riggen, vilket jag har redovisat ovan. Angående segelduk så kan säkert en viktskillnad spela en liten roll. Men merparten av seglens vikt är nära basen och minskar ju högre upp du kommer, till skillnad mot riggen där vikten inte avtar med höjden.

[Ruth30 1]

On 5/14/2021 at 6:35 PM, Peka67 said:

Nej inte enligt mig, wire rigg väger väsentligt mer än syntetiskt rigg. Dessutom får du en kraftig hävarm av masthöjden. Detta räknar konstruktören med när han anger kölvikt och köldjup. Minskar du vikten på riggen så blir båten styvare än vad konstruktören tänkt sig. Därmed så krävs det mer energi för att båten ska vika ned sig, vilket ger högre belastningar på mast spridare och röstjärn.

Hej,

 

Resonemanget kring att krafterna ökar håller jag med om men slutsatsen att det skulle vara för mycket och dåligt upplever jag fel. Utan att faktiskt ha räknat på det så kan inte den syntetiska riggen påverka krängningen mer än 200kg på railen. Att den i förhållande lilla kraften skulle överstiga röstjärnens brottslast eller nämnvärt påverka livslängden upplever jag orimligt. Att ha med i beaktande är att vant och akterstag är endast en del av vikten där uppe, masten står för majoriteten och den är kvar. Sen har du förmodligen redan ökat vikten med diverse antenner etc och rullsystem med profil. En lättare rigg kommer enbart leda till bättre prestanda och komfort. Hur länge dyneeman håller och faktumet att den är känsligare mot yttre påverkan än vajer är det som är frågetecknen. Samt töjning vid kallare temperatur (har någon data på det, dela gärna med er).

 

När det kommer till huruvida båten kränger för lite för att få hela vattenlinjen i vattnet och ha tillgång till all "hastighets potential" så kommer segelbåten definitivt kränga tillräckligt mycket för ändamålet när det blåser så pass mycket att en teoretisk möjlighet finns att uppnå farter där vattenlinjen börjar begränsa.

 

Funderar på att byta all stående rygg till dyneema själv, splitsa kausar och använda vantskruv. Mest för att det är billigare om man kan göra det själv och att det verkar lite kul.

 

Min tanke var först att även använda ett "cover" som för fall, men det finns en poäng med att kunna inspektera dom lastbärande fibrerna. Så nu tänker jag att det kanske går att ha ett skydd de 2m längst ner på varje vant, där dom utsätts mest för yttre påverkan, som det är möjligt att "skjuta upp" för inspektion.

 

Har även hört en person säga att dyneema-vant har en egenskap att dom viner mer/högre än vajer när det blåser mycket. Någon med erfarenhet?

 

Hur mäter man spänningen i dyneema när det är ansatt?

 

[Janken 178]

Oj!
Så många killgissningar i en och samma tråd

Favoriten är den om partialriggen som är helt dragen ur tomma luften  Men det har ju påpekats redan.
Viktskillnaden tror jag också är strunt. Då skulle riskerna för ett rigghaveri alltså öka i takt med antal gastar på railen? Nä! Röstjärn och infästningar klarar nog en viktskillnad på några procent i riggen. Den påfrestning på riggen som kommer från vikten på stående rigg i en rekordelig kulingbroach måste vara promille av den totala belastningen.
Dock skulle jag vilja ta upp det faktum att Dyneema låter! Jag skulle inte rekommendera Dyneema i vanten om man har tänkt sig att kunna sova i båten eftersom spänd dyneema sjunger, svänger vibrerar redan i ganska svaga vindar. Oj så många nätter jag har tvingats kliva upp när jag glömt att släppa häckstaget. Vaknar mitt i natten av en brummande malande ton i hela båten. Jag har testat att sätta dämpare på staget i form av mjuka syntetbollar och det hjälper litegrann men det sjunger ändå.
Samma med rodriggar. Dom sjunger inte som Dyneema men dom sjunger dom med. 

 

[Mackey 4 463]

4 timmar sedan skrev Janken:

Dock skulle jag vilja ta upp det faktum att Dyneema låter! Jag skulle inte rekommendera Dyneema i vanten om man har tänkt sig att kunna sova i båten eftersom spänd dyneema sjunger, svänger vibrerar redan i ganska svaga vindar. Oj så många nätter jag har tvingats kliva upp när jag glömt att släppa häckstaget. Vaknar mitt i natten av en brummande malande ton i hela båten. Jag har testat att sätta dämpare på staget i form av mjuka syntetbollar och det hjälper litegrann men det sjunger ändå.
Samma med rodriggar. Dom sjunger inte som Dyneema men dom sjunger dom med. 

Runda föremål ger Kármán-virvlar, dvs. en instabil avlösning bakom objektet i fråga.

På höga skorstenar har säkert alla sett att man ofta har en spiral på den översta delen. Den är till för att motverka Kármán-virvlarna som annars skulle kunna få skorstenen att svänga och brytas sönder.

 

En vajer har inbyggd spiral vilket saknas på rodd- och dynema-vant/stag.

 

Tillägg:

Jag hittade en fin animering av Kármán-virvlar på Wikipedia.

Redigerad 8 Mars , 2022 av Mackey

[Mackey 4 463]

K

4 timmar sedan skrev Ruth30:

Funderar på att byta all stående rygg till dyneema själv, splitsa kausar och använda vantskruv. Mest för att det är billigare om man kan göra det själv och att det verkar lite kul.

Glöm vantskruvar, töjningen är för stor.

Kanske kan funka om du försträcker dyneeman kraftigt innan du sätter igång.

 

Kolla in The Rigging Doctor

 

[Ruth30 1]

Bra svar Mackey och Janken!

 

14 hours ago, Mackey said:

Runda föremål ger Kármán-virvlar, dvs. en instabil avlösning bakom objektet i fråga.

På höga skorstenar har säkert alla sett att man ofta har en spiral på den översta delen. Den är till för att motverka Kármán-virvlarna som annars skulle kunna få skorstenen att svänga och brytas sönder.

 

En vajer har inbyggd spiral vilket saknas på rodd- och dynema-vant/stag.

 

Tillägg:

Jag hittade en fin animering av Kármán-virvlar på Wikipedia.

Karman-virvlar låter rimligt, det är några år sen jag läste flödesdynamik. Min första tanke var att sätta något styvt eller gummistropp mellan vanten som dämpare. Om jag inte minns fel är egenvärden / självsvängningsfrekvenser bland annat relativt längden på strängen och eventuellt att det då är möjligt att likt vissa broar designa så den värsta resonansen sker vid lägre vindhastigheter så den resulterande kraften blir lägre vid resonans? Som broar byggs! Kanske är omöjligt, kanske bara ändrar tonen på oljudet, men definitivt alldeles för komplicerat och stökigt.

(När man inte tänker på vind och självsvängning)

 

En annan, enklare lösning är att ta inspiration från skorstensdesignen och linda en tunn (1-2mm), icke lastbärande, lina som en spiral längsmed hela vantet för att ändra profilen och få avlösningen ur synk. Det borde lösa/minimera problemet. Killgissar en stigning på ca 1 varv per 100mm? Tankar?

 

En vinande rigg hade drivit både mig och min sambo till vansinne! 

 

14 hours ago, Mackey said:

K

Glöm vantskruvar, töjningen är för stor.

Kanske kan funka om du försträcker dyneeman kraftigt innan du sätter igång.

 

Kolla in The Rigging Doctor

 

Angående vantskruv Mackey så upplever jag att dom i the rigging doctor avstår från den lösningen då han inte verkar gilla kompromisser, han vill göra det "helt" i dyneema av principskäl, inte för att det nödvändigsvis inte går eller är bra? Samt att nya produkter har kommit med lägre töjning än tidigare. Bifogat en bild på databladet för Liros d-pro static där töjningen enligt utsago är under 1% vilket är samma/pyttelite bättre än vanlig 1x19 rigg wire?

 

Är töjningen linjärt proportionell mot lasten? Nås maxtöjning precis innan brott? Eller töjs den max tidigare?

 

Räkneexempel: vant 10 000mm, 1% töjning ger 100mm töjning. En normal vantskruv för 5mm wire går att dra ihop ~90mm? Är töjningen linjärt proportionell mot lasten borde således en spänning på 20% av brottslasten  resultera i ~20mm töjning. Monteringen av vanten vid påmastning kommer vara enklare också då dyneeman väger mindre och inte har naturliga böjar i sig som wire, så den initiala spänningen/sträckningen kommer vara högre vilket ger mer gänga kvar på vantskruven när man väl börjar sträcka upp ordentligt jämfört med wire.

 

Någon som har en idé hur man skulle kunna mäta spänningen i ansatta dyneema-vant? Inte analyserat det så mycket men en riggspänningsmätare för vajer borde ge fel resultat? Men man kanske kan konvertera om man förstår skillnaden?

 

 

[Ruth30 1]

Låt säga att jag tänkt fel och töjningen är ett större problem så går det även att lägga en surrning likt deras mellan vantskruv och vant som man sätter ann först med vantskruven maximalt utskruvad för att ta hem allt slack och försträcka där för att kunna utnyttja gängan fullt ut. Blir några extra moment vid påmastning men att kunna använda vantskruvar är en enorm vinst resten av säsongen.

[Janken 178]

HMPE-fibrer (som Dyneemafibern heter) har har i stort sett ingen elasticitet alls. Den är mindre elastisk än stål. Undrar om det skulle gå att tillverka…typ…en rod av HMPE?
Liksom…en enda tjock HMPE-sträng? Eller skulle den bli för hård? Typ som skillnaden mellan glasfiber och en glasstav?

Tänk en 10 mm sträng av Dyneema. Inte flätad eller slagen. Bara en enda slät 10 mm sträng🙂

Redigerad 9 Mars , 2022 av Janken

[Mackey 4 463]

6 timmar sedan skrev Ruth30:

Låt säga att jag tänkt fel och töjningen är ett större problem så går det även att lägga en surrning likt deras mellan vantskruv och vant som man sätter ann först med vantskruven maximalt utskruvad för att ta hem allt slack och försträcka där för att kunna utnyttja gängan fullt ut. Blir några extra moment vid påmastning men att kunna använda vantskruvar är en enorm vinst resten av säsongen.

Hej och välkommen till MG!

 

Jag håller med om att vantskruvar verkar enklare när målet inte är att vara "fri från allt" och bara använda dyneema.

 

Om man försträcker dyneeman så kanske det går att bara ha vantskruvar, men det blir ju svårt att vara säker på hur långt varje stag/vant ska vara. Ditt förslag med en justering ovanför vantskruven underlättar säkert.

[Peka67 167]

Intressant att man nämner "Rigging Doctor" som namnet antyder så har denna tandläkare även jobbat med riggning av segelbåtar.

 

Har man hängt med lite på deras äventyr ute på haven, så vet man att de drabbats av brott på röstjärn efter byte till Dyneema i stående rigg. 

 

De har även själva klagat på att båtens krängnings vinkeln minskat i lätta vindar, vilket lett till sämre fart (stor skillnad i vattenlinje).

 

Jag tar gärna intryck av folk som i flera år seglat ute på värdshaven, samt jobbat som "riggare". Att kalla det för "killgissning" känns märkligt och får mig att undra vad som krävs för att få framföra en åsikt här på forumet.

 

Sedan så har de genomgående mast vilket troligtvis räddade dem från mastbrott. Kanske något att tänka på om man ska byta till syntetisk rigg.

 

 

[McLasse 706]

37 minuter sedan skrev Peka67:

Har man hängt med lite på deras äventyr ute på haven, så vet man att de drabbats av brott på röstjärn efter byte till Dyneema i stående rigg. 

Om jag inte minns fel nämnde de att dynema krymper i värme och tvärt om i kyla. I så fall behöver man vara väldigt uppmärksam på riggspänningen vid temperaturväxlingar. Vid varmare väderlek blir masten längre och dyneman kortare.

Undrar om det är så mycket att det skulle kunna orsaka ett röstjärnbrott?

 

Annars tycker jag att är det mycket intressant med dynema för att hålla masterna på plats. Inte för viktminskningen utan just för oberoendet om något fallerar. Det går enkelt att fixa själv med grejer som finns ombord. Om masten/-erna fortfarande står kvar vill säga.

[ABC 476]

22 minuter sedan skrev McLasse:

Om jag inte minns fel nämnde de att dynema krymper i värme och tvärt om i kyla. I så fall behöver man vara väldigt uppmärksam på riggspänningen vid temperaturväxlingar. Vid varmare väderlek blir masten längre och dyneman kortare.

Undrar om det är så mycket att det skulle kunna orsaka ett röstjärnbrott?

 

Annars tycker jag att är det mycket intressant med dynema för att hålla masterna på plats. Inte för viktminskningen utan just för oberoendet om något fallerar. Det går enkelt att fixa själv med grejer som finns ombord. Om masten/-erna fortfarande står kvar vill säga.

 

Fast även om man har vant och stag i wire så kan man ju byta ut wiren mot dyneema vid behov. Inte perfekt lagning kanske, men det löser ju det aktuella problemet på samma sätt som om stagen vore av dyneema från första början. Så vinsten kanske inte är jättestor.

 

Hur går dyneema sönder? Ser man i tid att något är på gång eller är det bara *pang* ?

[sajjen 199]

2 timmar sedan skrev Peka67:

Har man hängt med lite på deras äventyr ute på haven, så vet man att de drabbats av brott på röstjärn efter byte till Dyneema i stående rigg. 

Röstjärnsbrottet berodde på spaltkorrosion och var rimligtvis helt orelaterat till byte av riggmaterial. Röstjärnen var original och helt oinspekterade.

Redigerad 10 Mars , 2022 av sajjen