Gå till innehåll
fredag 29 november 2024
Baloba

Långtidsankring - vad gäller

Rekommendera Poster

Hej

Kanske en dum fråga - men vad gäller egentligen för att ankra på sjön? Allemansrätten? Det jag tänker på är att se ut en schysst och skyddad naturhamn med någorlunda nära till kommunikationer på land, ankra upp där och ha den som bas på sommaren. Via jollen tar man sig i land. Kan man göra så?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Närhet till hus

Du får gå i land, bada, ankra och tillfälligt förtöja vid strand som inte tillhör tomt, eller som är skyddat för fågelliv eller annat. Tomt är det område närmast ett hus där de som bor ska kunna känna sig ostörda. Det är risken att störa som avgör hur nära ett hus du kan uppehålla dig.

 

Det finns inga regler om minsta avstånd. Inte heller finns någon regel för hur länge du får ligga för ankar på samma plats. Man brukar tillämpa samma princip som för tältning - något enstaka dygn. Det som avgör är risken att störa markägare eller boende.

 

Fråga markägaren om lov

Om du har tänkt att ligga för ankar eller förtöjd längre tid vid någon annans strand behöver du fråga markägaren om lov. För att ha en husbåt liggande vid stranden (även den egna stranden) längre tid kan det vara nödvändigt med dispens från strandskyddet. Du kan ansöka om dispens hos kommunen.

 

Att tillfälligt förtöja eller bada vid en brygga som ligger utanför en tomt finns det inget förbud mot. En förutsättning är naturligtvis att den som äger bryggan inte blir hindrad från att använda sin brygga.

 

Särskilda regler i skyddade områden

I skyddade områden gäller särskilda regler. De kan inskränka allemansrätten.

 

I nationalparker och naturreservat kan det vara regler om eldning, tältning och båtförtöjning.

Vid fågel- eller sälskyddsområden råder landstigningsförbud viss tid av året, och även förbud att vistas på vattnet inom visst avstånd från stranden. Förbuden märks ut med gula eller röd/gula skyltar. Dessa kan se olika ut beroende på tidsperiod.

 

http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/Det-har-galler/Bad-bat-och-is/

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Lite OT för just TS fråga - men.. Det står GOTT Sjämanskap hos Naturvårdsverket, detsamma står att läsa gång efterannan i sjölagen. Ställer mig nyfiket frågan - varför brister de absolut flesta i just GOTT Sjömanskap? 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kan det bero på att vi uppfostras all mer till egoister!?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst Kalman

Ang ankring...

Det finns ställen, inte många, där tomtgränsen faktiskt går ut i vattnet. I Arkösund bla. Det finns en liten vik norr om hamnen, där finns även ett antal bryggor fullt med båtar. Den södra delan av den viken har förr varit ihopbunden medelst en kanal med den vanliga viken där man även kan gå in til lanthandeln. Där finns även en hiskilig lång gångbrygga för trevliga promrnader. Det finns krafter som vill gräva upp kanalen igen samt folk som absulut är emot det.

Nåväl, i den viken jag tänker på så går tomtgränserna ut i vattnet och egoistiska sommarboende som äger husen har även satt upp snören o bojar för att pinka revir. Naturligtvis får man och måste kanske köra genom områdena för att bla komma till en liten allmän brygga för lossning-lastning. Men nåde den som som stannar eller ankrar. Då blir det ett jälans hallå på vissa människor. Vid den lilla brygan har bla min gode vän sin eka liggandes.

Vis av skadan så letade jag upp för ett antal år sedan fastighetskartan på området. Hittade en smal tunga som gick mellan tomterna till en klipphäll som var allmän! Bingo! Så där snirklade jag mig in och lade mig mot klippan. Sedan kunde jag gratis titta på föreställninge av pjäsen Detta är min plats skriven och regisserad av Inga Widare Granna. Tanter höll på bli tokig. Hon har pinkat revir där sedan  ett antal år och försökte mota bort mig. Med kartan i hand samt en god vän som är åretom boende och som dessutom var bekant med tanten så löste vi problemet. Jag flyttade båten 1 meter i sidled. Då blev det vapenvila. Men sedan fortsatte det tysta kriget. Hon drog dit en eka från ingenstans samt hängde ut en massa metspön och badkläder och filtar, allt för att pinka revir och jaga bort mig. Vid en förfrågan bland övriga boende kom det fram att det var bara hon som alltid bråkade om den platsen.

Nåväl, när mitt besök hos goda vännen tog slut efter någon dag så drog jag vidare. Finns ingen anledning att reta dumhuven, man vinner inte över dem ändå.

Har varit sedan dess många gånger där i närheten å jag har dessutom hittat en perfekt liten hörna att kunna vara i och vara i fred från allt och alla inkl insyn, nåja, nästan. Där har jag alltid fått vara ifred. Å var den platsen ligger, tja, det tänker jag inte tala om. Ni får leta själva. Det är trångt som fabian under högsäsong i Arkösund. Nu har ProMarina byggt en massa nya bryggor dessutom så hela området har blivit som en stor Ikea-köpcentrum plats. Trist och tråkig och fullt med skrän. Men på mitt lilla gömställe slipper jag allt det där. Så undra inte om jag inte berättar var det ligger.

:-)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...