Kapacitet cirkulationspump?

[Gunnar_ 5]

Vad tror ni, kan tempen verkligen varit så hög som 72 grader inne i den lilla värmarburken, när slangen bara var 29 grader varm ?

Har jag svårt att tro..jämför med gångvärmeuttaget från motorn (håller väl en 80 grader eller så med uppvärmd motor) så får du en referenspunkt..

Vad heter webasto:n (modelbeteckning) ?

Senast ändrad av Gunnar_ | 26 januari 2009 | 20:48

[Luffarn 8]

DEn heter Thermo Top E Diesel.

Effekt 4,2 kwh.

 

[oceanis 2]

29 grader verkar kanske lite men jag tror att slangen har ett sämre värmeövergångstal än tex kopparrören och därför inte ger rätt information. Mät på ett av kopparrören vid något av dina element och jämför med slangmätningen då kommer du säkert att se en ganska stor skillnad.

Samma sak som när man sitter i en 90gradig torr bastu vilket inte är något problem men om man stoppar ner fingret i 90 gradigt vatten i en skål i samma bastu så får man brännskador.

Eller om man lägger handen på en bilmotor som har 80 gradigt kylvatten, det är ganska varmt på metalldelarna men man brukar kunna hålla handen på kylslangen utan att bränna sig eller behöva rycka bort handen.

Jag tror att vattnet kan vara ganska mycket varmare än dina 29 grader. Som du mätt utanpå en slang.

Som jämförelse kan jag jämföra med mina slangar i mitt system som går för fullt i vinterkylan och det är inga problem att hålla handen på slangarna men ganska varmt på rördelarna.

Har ingen bra termometer att jämföra med.

Per

 

[Luffarn 8]

Det stämmer att slangarna inte blir lika varma som kopparrören men det skiljer inte så mycket. Jag har två handduks/kläd-torkar i rf, de blir lite varmare än slangen. Jag mätte på flera punkter och skrev upp. Värdena blev lite skeva eftersom tempen steg lite under tiden jag flyttade termometern och väntade på ett stabilt värde:

1: Efter värmaren, slang 33,8

2: Före bb lilla fläkt, slang, 33,2

3. Handdukstork, rostfritt rör 33,1

4, slutet bb slinga i förpiken kopparrör 29,7

Så lägsta värdet fick jag på kopparröret. Returen som tar vattnet även från sb slinga varmare även längst fram, 33,1 grader

Vore vattnet rejält varmt borde det blåsa mer än fesljummet ur fläktpaketen. Men jag är inte alls övertygad om att det inte kan vara knas med cirkulationen ändå. Jag är ganska säker på att den gamla pumpen ger ett högre flöde, och med den nya pumpen (mindre flöde) går värmaren ännu kortare på fullfart. Så nåt lurt borde det vara. Fast å andra sidan borde temperaturen sjunka mycket mer på vägen runt med dålig cirkulation.

Bilden visar min egenkonstruerade handdukstork, slingan går igenom den, och den har en luftnippel överst.

Edit: Varför går det inte att lägga in bilder. Bilden är rezised till small.

Senast ändrad av Luffarn | 26 januari 2009 | 23:48

[forgus31 139]

Du har alldeles för låg temperatur. Vattnet ska väl bli 72 grader om man säger det på Knutssons. 30-40 grader värmer inte särskilt mycket. 10-20 grader över rumstemp. det blir ju inget värmetillskott att räkna med. 70 grader däremot då har du 50-60 graders skillnad och du får varmt 4-5 ggr snabbare.

Enl. mätningarna har du bra cirkulation. Det är ju inte så mycket värme som ska ut, 4kW. Tänk en motor på 25kW där det är minst lika mycket som ska kylas ut. Du ska alltså inte behöva bättre fors än en pump till värmeväxlaren på en motor.

Troligen värmesensorn för den lägre temperaturen som är trasig. Den kan de nog byta lätt på garantin. Det brukar vara små runda knappstora termobrytare.

Senast ändrad av forgus31 | 27 januari 2009 | 10:23

[Luffarn 8]

Ja visst är det sjukt alltihop?

 

[forgus31 139]

Jisses Luffarn va jobb du lagt ner. Jag ändrade just i mitt förra inlägg då jag såg att det var 4 kW. La till lite om termobrytare. Det blir slaskigt i längden förstår jag.

Dina problem har väl varit den igensatta värmeväxlarn och sen har du ett fel på den nya som de får åtgärda. När du ser att det inte kommer upp i temp så är det ju fel på värmaren. Den ska gå på full effekt betydligt längre. Fortsätt och mät före och efter värmaren sen du fått den fixad så ser du om den slår av till halv och slår på till full när tempen gått ner till 54 grader.

Bra ändå att du har så bra konvektorer att du får 14 grader i båten så snabbt vid noll ute! Med tanke på temp. på vattnet runt drygt 30 grader

 

Senast ändrad av forgus31 | 27 januari 2009 | 10:36

[forgus31 139]

Ett klipp ur din digra text:

Jag klädde in den lilla givaren med sån rörisolering jag har på vissa ställen i båten, det borde ge hyfsat äkta siffror. Sakta steg temperaturen. Värmaren uppförde sig konstigare än jag trott, redan vid 29 grader gick den ner på halvfart! Den borde ha brassat på till 72 grader. På halvfart fortsatte tempen att stiga, och vid 39 grader slog den av helt! För att starta igen efter ca fyra minuter.

Pekar på att det är fel på även maxgivaren. Den som ska växla ner till halvfart slog ju av redan vid 29 grader. Då det nog inte är fel på två givare samtidigt är det nog en konstruktion med termistor som inte funkar OK eller en switchtermostat med stort språng (hysteres).

Har dom varit och mätt på den än?

Jo en annan fråga. Din gamla värmare, har du langat den eller är den till salu. Skulle vilja lära mig hur såna här funkar då jag tänkte skaffa en Eber eller Webasto som du kanske sett. Vill gärna se hur grejer funkar och säljarna släpper sällan in mig under skalet. Kan ge en peng för din gamla.

[Luffarn 8]

Den nya värmeväxlaren? Det har jag ingen... Den gamla kanske går att spola ur, det har ju funkat med den förr...

Ska kolla om Ebern finns kvar. Fast att se hur elektroniken är gjord går inte, allt el gjuts in i en plastklump, går nåt sönder kan man endast byta alltihop för minst 3000 kr. En Eberspächer skulle jag aldrig köpa.

Det jäkliga i det här är ändå att jag har en otäck känsla av att det trots allt är fel på cirkulationen fast jag luftat överallt och inget skvalande hörs. Smygöppnar jag slangen efter värmaren sprutar det ju rejält, men det sänger egentligen ingenting om hur det cirkulerar runt när system är stängt.

Den där Gunnar S brukar inte ha fel...

 

[Luffarn 8]

När systemet blir hett räcker det med enbart slingorna med flänsar på stora delar. Sommartid alltså. Det spar ju en massa ström. Jag la ner lika mycket tankearbete på det här innan jag byggde det som andra grejer jag gjort på båten som tex ombyggnad till dubbla förstag och selftackerskena.

Jag framstår säkert som en dumskalle av somliga som läser det här, eller de som som slarvläser det här. Jag tackar somliga för svar om överhettning av motorn, men några såna problem har jag varken haft eller skrivit om.

Som jag minns, lät det på Knutsson att det endast är en tempsensor. Ger den fel signal, att den släpper igenom för mycket eller för lite ström, blir det ju fel på alla tre gränsvärdena.

 

Senast ändrad av Luffarn | 27 januari 2009 | 11:13

[forgus31 139]

Nej, bra att du säger den inte är värd att glänta på locket. Det är ju också en luftvärmare jag ska ha. Men visst måste det vara OK med cirkulationen när du har så liten skillnad mellan ut och in-temperatur. Med låg fart på vattnet får du ett mycket kallare vatten som du också insett. Alltså ligger felet i värmaren och ingen annanstans. Som jag ser det. Hur du än förser värmaren med vatten så ska den se till att det värms till drygt 70 grader och först när den tempen är nått slå av till halvfart.

Det du är inne på vad jag förstår är att det inuti värmaren, där avkännaren sitter, är varmare så tempen går upp till drygt 70 just där.

Men då skulle krävas en konstant luftblåsa just där. Jag kan tänka mig däremot att om det inte är fel på avkännaren att den lossnat och ligger på nåt varmt ställe.

[forgus31 139]

Du har fått till ett mycket bra system som jag förstår. Det är ju mycket stor skillnad mellan sommar och vinter och att ha en värmare som klarar båda kräver stor skillnad i värmeeffekt. Då har du flexibelt med fläktkonvektorer som kan gå vintertid men stängs av sommartid.

Dumskallar kan några beteckna oss som. Eller båtdårar. Men så är det i alla branscher. T.ex som att gå med en låda käppar och slå på en liten vit boll som de sen försöker slå ännu längre och ner i ett litet hål. (jag har aldrig vågat prova, då blir man fast).

Det är nog en termistor och dne kan det säkert bli fel på. Skaka liv i servicegubben - han kan väl inte ha nåt att göra just nu när isen ligger i Söderhamn.

 

 

[Luffarn 8]

Mätningen ska utföras på måndag vid kl 0900 är det sagt. Då ska Östberg komma ut till Ljusne med laptop och instrument. Hoppas det inte blir svinkallt innan dess, då funkar väl inte datorn. Fast med kupevärmare i stuvfacket går det nog bra i alla fall.

 

[Thomas-1 311]

Oceanis skrev: Att det skulle kavitera så att inget vatten flödade kan vi med största sannolikhet utesluta.

Javisst, det håller jag med om! Bokexemplet gällde allmänt att pumphusen måste dränkas om tempen är över 75 grader, att suga går inte alls, för det kommer väl bara ånga då. Cirkulations-pumpar har ingen äkta uppfordring men systemets friktion brukar man ibland ändå omvandla till lyfthöjd (tryckfall).
Båt-praktiskt kan det väl möjligen betyda att, om expansionskärlet är lågt placerat och pumpvätskan är extra het kan missljud och ev. en liten kapacitets-nedsättning förväntas, nånting ditåt?

Pumpar kan seriekopplas, både flöde och tryck ökar men jag håller med om att det då lämpligen bör kallas tryckhöjning. Om en pump har för stort kretsmotstånd kan den inte leverera sitt normala flöde utan pumpmotorn saggar eller skovlarna slirar i vattnet, beroende på pumptyp. Det är, som du påpekar, helt olämpligt att försöka tvinga till högre flöde än pumpens märkflöde. Det hade jag inte direkt i tankarna, utan bara att stödja en saggande pump. Tryckhöja till märkflödet!

Jag har klurat på några regler som borde gälla, som forumet gärna får ha synpunkter på:
Slanganslutningens radie/ area A, märkflödet F och (motoreffekt*verkningsgrad) P* räcker egentligen att veta. Ur dessa data kan lyfthöjden bestämmas. Förutsatt att pumpen alltid körs så att F realiseras.

seriekoppling:
Alla seriepumparna måste ha samma A och F, men inte nödvändigtvis P*. Summan av alla P* ska göra att F realiseras.
parallellkoppling:
A och F och P* får variera men alla pumpar skall ha samma F per kvadratcentimeter A dvs pumpa ur sig samma vattenmängd per sekund per kvadratcentimeter ur anslutningen, så att vatten inte trycks bakvägen in i någon pump. Alla pumpar skall realisera sina egna F.

I praktiken har man väl som bäst en extrapump och har inte stor möjlighet att välja o mäta. Så som bäst kan kanske ovanstående hjälpa till att utesluta några orimliga alternativ !? Alltid något, i så fall.

Men stämmer det? //Thomas

[Luffarn 8]

Gunnar S verkar ha rätt, som vanligt. Han är Kungen av alla plank!

Idag åkte jag mot staden för att försöka hitta och låna en pump med överdriven kapacitet för att kolla om det är nåt med luft ändå. Bilelfirman hade ingen, men lånade ut en rymd-laser-strål-värme-mätar-pistol. Ingen stor cirkpump fanns på varvet heller. Men i stället löpte jag en Jonson 12 volt länspump. Den pumpar 30 liter i minuten med en tryckhöjd på en meter. Kröp ner i stuvfacket, lossade ut-slangen från värmaren och skruvade fast pumpen, sänkte sen ner den i en hink, och satte en slangstump på värmarstosen så jag kunde leda ner vattnet i hinken. Först lät jag det sakta rinna ur så hinken fylldes så pass att inte länspunpen skulle suga luft.
Först provade jag att köra bara cirkpumpen. Det kom nästan inget vatten alls.
Drog så igång länspumpen och det skvalade lite mer, men ganska dåligt ändå. Först sen länspumpen gått flera minuter slutade det bluddra och ha sig. Sen var flödet typ enormt. Stängde även av en av dubbelslingorna i taget. Provade även sen att köra bara systemets cirkpump, det forsade ganska rejält även då. Det hade ändå varit en massa lömsk luft i systemet som länspumpen orkade dra med sig. Köred bägge pumparna en bra stund längre, slog sen av bägge två samtidigt. Tog snabbt bort länspumpen och satte tillbaka slangen på värmaren utan att dra åt. Sen fyllde jag tillbaka glykol i expansionskärlet och lättade försiktigt på ut-slangen igen med en burk under. Nu rann vattnet lätt ur bägge hålen och den lilla luft som fanns där rann ut.
Körde sen enbart cirkpumpen och lyssnade efter bubblor och öppnade luftskruvarna. Nu var det ett helt annat tryck från luftnipplarna, fick ur lite till luft ur storfläkten, men ingen annan stans.
Sen slog jag på aggregatet, och nu blev allt mycket hetare innan den gick ner på halvfart, så nu tror jag inte längre att det är nåt fel på värmarens termostater. Nu är jag hemma i kåken och firar med bruna bönor och korv, värmaren står och går i mörkret, ska åka ner och kolla framåt nio-tiden hur det står till. En bra grej är att om jag lyser ner i expansionskärlet ser jag hur det kommer upp små, små bubblor, systemet fortsätter avlufta sig självt.
I morrn ska jag göra om hela proceduren noggrannare, ev koppla tillbaka värmeväxlaren. Sen ska jag kolla alla slangklämmor på sugsidan av pumpen. Är det ett pyttelitet läckage där läcker inget vatten ut när värmen är avslagen, men det kan ju sugas in pyttesmå bubblor som sakta fyller på med lömsk luft. Jag ska slå av värmaren senare i kväll, men låta cirkpumpen gå hela natten. Är det nån pyspunka kommer värmaren att gå sämre i morgon pga luft den dragit i sig, är det tätt kommer det att gå minst lika bra.

En konstig grej, (vanlig för mig) var att slangmejseln jag tog bort slangarna och monterade länspumpen med var borta när jag skulle skruva ihop allt. Och då var jag enbart i stuvfacket och höll på. Skruvade med vanlig mejsel och letade slangmejseln i tre timmar. Den var borta.

 

[forgus31 139]

Det är ingen lätt match detta tydligen. Ibland komer det in fysikaliska faktorer man inte tänker på normalt. Som t.ex detta att 75-gradigt vatten kokar vid ett lägre tryck. Är det så att en vattenvärmares cirkulationspump ska sitta så den tar vattnet direkt från t.ex ett expansionskärl för att undvika att suga till lågt tryck och orsaka ångblåsa?

Om en pump är kraftig blir motståndet då så stort i långa slangar att det blir undertryck före pumpen?

När jag tänker efter så sitter ju Martecpumpen på dieselmotorns värmeväxlare så den tar vatten direkt ur expansionskärlet. Då kan ju inte så stort undertryck skapas.

Är det anslutet så i din båt Håkan? Eller sitter expansionskärlet på trycksidan.

 

[forgus31 139]

Det var detta jag ville poängtera i inlägg tidigare:

Javisst, det håller jag med om! Bokexemplet gällde allmänt att pumphusen måste dränkas om tempen är över 75 grader, att suga går inte alls, för det kommer väl bara ånga då. Cirkulations-pumpar har ingen äkta uppfordring men systemets friktion brukar man ibland ändå omvandla till lyfthöjd (tryckfall).

Det låter ju rimligt.

Pumphuset dränkas=ha vatten på ingången som gör att inget undertryck bildas. Undertryck = ångblåsa i pumpen så skovlarna går runt i ånga= ingen pumpning.

[Luffarn 8]

Expansionskärlet ansluter till systemet ca 1,5 meter före dieselpannan. 10 cm efter detta t-rör, i flödesriktningen sitter pumpen. Skulle pumpen mata åt andra hållet trycks vattnet upp i expansionskärlet så det rinner över.

Var dit och stängde av värmen för en timme sen. Nu var det 20 grader i båten, med 1,5 minus ute. Allt sitter tydligen i luftproblem. Nu ska jag lista ut hur jag kan få ur ännu mer ur pannan. Jag ska starta en ny tråd om dubbla pumpar...

 

[forgus31 139]

Vaknade av halvtretåget i tunneln under berget. Tänkte på just pumpar och propellrar i varmare vatten.

Googlade: cirkulationspump lågt tryck

Hittade

Sockerdricka.

Kolla så att du har normalt tryck i systemet.
Är trycket lågt kan det låta om pumpen, Samma princip som att vatten kokar vid låg temp. på hög höjd.

slut citat

Beakta detta Luffarn:

I ett hus har man ett övertryck i systemet. Vattnet kokar då vid temperaturer över 100 grader. Hemma i huset har jag minst 0,5 Bar. Vatten kokar väl då vid 120 grader eller så. Alltså inga problem för cirkulationspumpen.

I en båt finns inget övertryck, eller mycket litet.
Ju starkare pump desto lättare att det blir ett undertryck så pumpen gör sockerdricka. Använd bara den inbyggda pumpen. Prova hellre att försöka öka trycket i systemet. Kan ett expansionskärl med ett mottrycksmembran finnas för båt?

Det kan ju vara det här som är ditt värmeproblem. Å andra sidan varför har inte andra problemet? Eller har dom det? Googla.

Senast ändrad av forgus31 | 28 januari 2009 | 03:34

[Luffarn 8]

Hm....

Jag har inte problemet längre. Problemet var ju luft trots allt.

 

[forgus31 139]

Gött!

Gonatt.

[Luffarn 8]

I dag ringde jag Auto Termo som gjort mitt större fläktpaket, det är på 3000 watt enligt honom, och frågade hur många liters genomströmning man måste ha för att paketet ska avge max värme. Minst 10 liter i minuten sa han, originalpumpen är på bara 7,5 vid lågt motstånd, så det är ju inte alls optimalt.
Det knepiga är att orginalpumpen som drar 14 watt ger 450 liter i timmen. Var sen in till bilelkillen och kollade på pumpar. Han hade en i sin katalog, jag läste värdena själv en pump som ger 1100 liter/timmen eller 18,33 liter/minuten trots att den också bara drar 14 watt. Enligt bilelmannen så beror det på att pumparna är modernare och effektivare.
Om det behövs 10 liter i minuten för att dra ur 3000 watt ur fläktpaketet måste det gå åt lite mer ändå för att kunna få ur max, 4,2 kw ur värmaren. Jag har under de två säsonger jag kört den här värmaren haft två seriekopplade pumpar på 14 plus ca 18 watt. Skulle jag montera en modern pump skulle värmen bli maxbra och ändå skulle jag få mindre än hälften av den forna pumpelelförbrukningen.
Tyvärr kommer jag inte ihåg vad det var för märke på pumpen. Men jag känner att jag måste ha en sån!

Senast ändrad av Luffarn | 28 januari 2009 | 16:50

[Thomas-1 311]

Forgus 31 skrev: ...Prova hellre att försöka öka trycket i systemet...

Ett intressant förslag i mina ögon, som har flera fördelar men som väl iofs kräver lite eftertanke säkerhetsmässigt. Vattnets förmåga att bära med sig värmeenergi (värmekapaciteten) ökar med trycket. Ett mindre vattenflöde kan väl då göra samma jobb, befintliga system klarar mer... etc? Formel 1-bilar har - antagligen just därför - extra högt tryck, enligt denna i mitt tycke klart initierade och lite småroligt hållna länk: (här artikel 14, om motorn och värme)

http://www.kloveronsvarv.se/Motor.htm

Jag missade tyvärr i mitt tidigare inlägg om sambandet mellan rör-area och strömningsmotstånd att nämna det antagligen viktigaste!!
Nämligen att sambandet ju bara gäller vid laminär strömning. Vid turbulent strömning händer konstiga och oönskade saker! Turbulens uppkommer väl iofs oftare vid höga strömnings-hastigheter och där då samtidigt hinder, i form av t.ex. plötsliga krökar eller kanske t.o.m då endast skarvrörenas marginella diameter-minskning stör flödet.

Trots kylsystemets låga strömnings-hastighet är nog turbulens inget att förakta med tanke på pumpens ihärdiga batterisugande vid normal drift. Det kan löna sig att byta T-rör mot Y-rör. T-rörets trånga och plötsliga tvärstopp i vattnets rörelse-riktning är ju faktiskt rätt onödigt och dessutom billigt och lätt utbytbart. Alla lättköpta åtgärder för att förbättra strömningen bör nog utföras, de adderas väl annars och slutsumman kan bli avgörande för el-förbrukningen/ användbarheten!?
De yttersta komponenterna i systemet, i synnerhet värmeväxlaren, har visserligen inbyggda tvära slalom-svängar. Den har också mycket låg temp-skillnad att driva värme-överföringen med. Jämför värmarens 800(?) grader mot motorns 75. Det kanske är rimligt att koppla förbi (shunta) en del av huvudslingans flöde, om förödande turbulens då undviks? Den låga temp-differensen gör ju också att vattnet behöver lång och tät kontakt med växlartubens inner-väggar, för att värmen skall hinna överföras!? Kan pumparbetet minskas och värmeöverföringen ökas, då visserligen till bara en del av huvudflödet, så är detta möjligen totalt sett att föredra? Fasen vet!

I mitt tidigare inlägg om serie/ parallell-pumpskoppling har jag f.ö. upptäckt ett förödande form-fel,nämligen: Genom att sätta som villkor att F (pumpens märkflöde) ska realiseras, så kan man ju för övrigt koppla hur fasen man vill! Villkoret i sig, är ju tillräckligt för att alla tänkbara inkopplingar ska funka, så...omformulering krävs...hmmm??

/ Thomas

[forgus31 139]

Ja idén kom väl från dig men gäller detta om pumpen kaviterar.

Det verkar alltså förekomma i hus att cirkulationspumpen låter illa när trycket blivit för lågt i värmesystemet. Kavitationen som innebär att vattnet kokar gör ljudet som väl innebär att propellern går i luften men tar i vattenpartiklar så det smäller.

Då blir det ju ingen pumpning. Ju högre temperatur desto högre tryck för att få säker pumpning.

Nu verkar det ju inte vara detta då en starkare pump klarade biffen men det kan ju också ha med pumpvingarnas form och yta.

 

[Thomas-1 311]

Jag har googlat lite för att försöka få grepp på frågan om hur stor värmeöverföringsvinst som trycksättning av värmesystemet skulle kunna ge. Nja, en hel del antagligen, med tanke på kokpunkts-höjningen på en 20 grader eller så. Verkar f.ö. lite lurigt säkerhetsmässigt så det bör nog ändå undvikas, tycker jag. Trycket i vanliga motor-värmeväxlare regleras ju f.ö. av fjäderventiler i behållarens lock, och de verkar ge ca 2 atm (1 atö), enligt t.ex. denna sajt:

http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/Hbase/thermo/autocool.html

Seriekoppling av pumpar verkar ju inte vara aktuellt men ändå...
Med rätt begrepp blir det genast enklare, så här: (tror jag)

seriekoppling:
Samma anslutningarea och märkflöde krävs.
Samma lyfthöjd krävs inte.

parallellkoppling:
Samma lyfthöjd krävs.
Samma anslutningsarea krävs inte.

I bägge fallen bör naturligtvis pump-paketen sen avpassas till sitt jobb precis som vanliga enkelpumpar. Nu verkar det ju ordna upp sig för Luffarn i och med den nya och effektivare pumpen iaf. Håller tummarna för det! / Thomas

[forgus31 139]

Jag antar att alla cirkulationspumpar är tänkta för att pumpa hetvatten. Troligen kan pumpbladens utformning tillsammans med ytan på bladen ha stor betydelse för bubbelbildning (kavitation). Man kan se att det finns en del problem med det i husvagnar och i hus och en del i båtar. Men varför funkar t.ex Martecpumpen så bra. Har aldrig haft trassel med den och då är det ändå 75-85 gradigt vatten.

Men jag tycker inte att det ska behövas bamsepump för 4kW. Tycker det ska räcka med pumpen som är standard i själva värmaren. Men det kan ju gå trögt på sina ställen. Bl.a var det en VVxlare som det inte strömmade nästan nåt igenom. Sen luft.

Men om det kaviterar blir det bubblor som går igenom värmaren och lite vatten och risken finns då att det blir hett i värmaren men mest hetluft som inte tar åt sig så mycket värme och värmaren tror det är 75 grader och går ner i lågeffekt. Trots lågeffekt räcker inte luftvattnet för att kyla och värmaren känner att det är mellan 55-75 grader, går i lågeffekt och riskerar även att stängas av.

 

[guzzlon 18]

Med 3 kulventiler och 2 t-rör kan du göra en fast anordning för att koppla in en yttre pump för att lufta ur värme slingan. Det görs alltid på tex.jordvärme och bergvärme kollektorer..montera så här...t-rör med ventil på sticket sen en ventil sen ett t-rör med en ventil på sticket.. då kan man ta en hink med en dränkbar pump i och koppla på tryck sidan från dänkpumpen till ena t-et och en returslang från det andra t-et tillbaka till hinken, stäng ventilen mellan t-en så går hela flödet via hinken och luftas bra.avsluta sedan med att pumpa en liten stund med ventilen mellan t-en öppen så att ingen luft blir kvar där.Sen är det bara att stänga ventilerna som slangarna till hinken är kopplade på och stänga pumpen...vipps så är systemet jätteluftat! Lite overkill kanske men det blir mindre glykolspill...Försök att köra en slinga i taget..

En trimventil på varje slinga är bra att ha för att kunna justera flödet om slingorna värmer ojämt.

Kul att det fungerar bättre för dig

/rörmokarnAndreas

[Luffarn 8]

Tackar. Kul med alla svar och funderingar!

Jag har inte bestämt mig hundra än, men det blir nog en 1100-literspump ändå. Med riktig kraftig värme blir det mkt roligare att få nåt gjort i båten vintertid, som att tex lacka.

 

[Luffarn 8]

Beställde en 1100-literspump idag. Skulle inte förvåna mig om vattnet trots superpump ändå inte blir hetare än i dag.

 

[forgus31 139]

Varför har du mer problem än andra Luffarn? En bamsepump klarar värmen på ett hyreshus.

Kan det trots allt vara att du får kavitation i cirkulationspumpen. Det verkar nästan som du får problemet med stigande temperatur och att du på så vis får ett temperaturtak som du har svårt att komma över. Så blir det ju om det skulle vara kavitationsproblem. Det går bra med kallare vatten men vattnet kokar vid undertrycket som pumpvingarna skapar.

Jag skulle prova att öka trycket till t.ex 0,5 Bar och försöka klara mig med en liten pump. Jag såg att det finns små expansionskärl på t.ex Hjertmans från 1 liter med membran som har ett grundtryck på 1 Bar. Manometer får man väl också sätta in plus en säkerhetsventil. Pressa sen in vatten i systemet med t.ex vattenslang från bryggan eller pump och sätt luftnippel på några höga punkter så vore väl hundan om det inte skulle funka med minimalpump. Låter lite, drar lite ström. Lätt att finna läckor dessutom. Bara att kolla manometern.

Får du stor skillnad på vattnet på ut och inkommande vatten kan du ta större pump men jag tror en 7,5 l/min räcker gott.