Seglingsegenskaper

[oktest 0]

Ohoj!

Vad kan man förvänta sig för seglingegenskaper med en baktungt lastad båt? Jag har svårt att bedöma hur båten bör uppföra sig i olika vindar. Finns det någon tumregel, eller något sätt att  mäta sig fram till hur den bör ligga i sjön? Det är min första segelbåt och jag är helt ny på detta med segling och provar mig fram. Ibland går det bra, ibland går det inte alls  Men skoj är det alltid!

MvH Mats

[Peter_K 4 234]

Det lättaste är att hitta en linjeritning på båten och sedan försöka kolla hur båten ligger i vattnet i förhållande till den. Har för mig att båten blir mer lovgirig när den är baktung, det bromsar också vid undanvind då man brukar vilja ha båten något framtung för att lättare kunna dra nytta av vågorna.

[poppea 0]

Båten röra sig onödigt, och bronsar. Vikten ska centrela så nära så möjligt masten.

När vikten är centrera, båten blir mindre känsliga mot vågor, det blir bättre seglig egenskap, och du more bättre.

Det om du ha vågor, det finns inte så mycket i östkursten.

Om du centrera lasten du få mindre utan i vatnet så mindre friction, då snabbare du gå.

Om du ha lätt vind flytta viken framåt, det blir mindre utan, och snabare du kan gå.

Med spinnaker och surf ska du fixa hela vikt back för att inte få gå inte i nästa våg med vatten till masten och en stor brons.

[Thomas-1 311]

Håller med alla ovanstående inlägg med tillägget att man kan vara tvungen att stuva onödigt mycket i fören för att kompensera viktfördeleningen, all vikt kan ju inte vara centralt placerad. Själv har jag en Amigo 23 och har märkt att den lättare forcerar hög sjö om all överflödig personal tillfälligt flyttar fram i förpiken, vid krisartat långsam framfart. Hände t.ex. vid motorgång (bara 6 hkr), då detta - plus att fälla sprayhooden i motvinden -gjorde underverk med framfarten utanför Anholts hamnpir i en överraskande hastig vindökning. Puuh..vad gott att komma in i hamnen ! Även för mig som överflödig :- )

Båten är kort och bred (och förhållandevis rymlig, för den delen.) och min kanske något udda tolkning/ känsla är att båten behöver få ner förskeppet och klyva vågorna med sin spetsiga del av fören, inte presentera sin breda underkropp 90 procent av tiden. Med bara 6 hkr kan man s.a.s inte lyfta 2 ton i genomsnitt snett uppåt så länge, utan att den stannar. Naturligtvis är lyfthöjden totalt plusminus noll i realiteten men vågformen gör att den dyker o accelererar väldigt kort tid jämfört med den seeeega rörelsen uppåt. Jag varnade för udda tolkning, inte sant!

Blev väl hyfsat kort och koncist, även om inlägget ovan är svårslagbart!     

 

Senast ändrad av Thomas-1 | 18 december 2008 | 14:40

Senast ändrad av Thomas-1 | 18 december 2008 | 14:42

[thar 1]

Hej,

Jag hade själv detta problem med en tidigare båt - en Lillscampi - jag löste det med några rejäla blytackor längst fram och under vattenlinjen i förpiken. Det gav ett helt annat trimläge så att båten stod lite på näsan utan besättning ombord. Resultatet blev bättre släpp i aktern och bättre balans på kryssen. Extra-ankaret kan med fördel även placeras där.

Lycka till / Thomas

[cerber0s 1]

Mja, vikten ska placeras så att båtens ordinarie tyngdpunt bibehålls, vilket inte nädvändigtvis är rakt under masten.

Det är rätt att mindre våt yta ger mindre vattenmotstånd. Samtidigt vill man ha så lång vattenlinje som möjligt, och de båda går inte hand i hand.

På min båt ligger tyngdpunkten INTE under masten, kolla bilden.

Thomas, Amigokompis!!

 

[Thomas-1 311]

Metoden att fälla sprayhooden och flytta vikt förut för att öka farten, vid motorgång rakt emot vind o sjö, är effektiv. Rentav som ett extra ess i rockärmen, tycker jag. Segelbåtar är ju ofta relativt motorsvaga så förr eller senare saknar nog de flesta ett extra-ess ?? 

Konkret exempel:  Vid motorgång (6 hk) i ganska skyddat vatten och vinden V 13-15 m/s var farten 0,0 knop, men efter sprayhoodfällning och förflyttning av 80 kg personal till förpiken ökade den till hela 1,5-2 knop!! Detta gjorde m.a.o. underverk med ETE:n.  : -)  (sträckan N Bohus Malmön - Smögen, f.ö )

Varför viktförflyttningen ger ökad fart genom vågorna begriper jag inte, som väl f.ö. märktes i mitt förra inlägg ovan. Kanske är det flera småeffekter som adderas? I vilken grad är förbättringen tillämplig på andra båtar än Amigo 23 ? Någon som har nån ledtråd/ liknande exempel ?

MVH Thomas

 

[forgus31 139]

I skyddat vatten=små vågor kan jag tänka mig att nedfällandet av spruthuvan var det som löste problemet. Jag vet att framfarten inte är stor med en liten utombordare i rak motvind. Huga vilka krafter man måste tampas med.

I dubbla den vinden (12-13 m/s) är kraften 4 gånger större. Låter inte vettigt men är sant om man ska tro fysikens grunder. 25 m/s så behöver man alltså 4x6 hkr=24 hk för att stå stilla mot vinden i det givna fallet. Man kan också tänka sig att en bidevindsbog med någorlunda framfart kan var rätt svårt att åstadkomma i storm. Det blir mest avdrift hur snygga segel man än har.

Nej tacka vet jag en slör eller läns i dessa vindar. Oj vad det går! En Maxi 77 kommer upp i 10-15 knop!

En översegling med familjen från Lillesand i Norge till Skagen i Danmark gick på halva tiden mot beräknat så istället för att anlända mitt på dagen kom vi fram vid 3-tiden på natten med de svårigheter det innebar att hitta inseglingen till hamnen. (Vi hade lånat GPS som låg nedpackad i plastpåse för att inte skadas för säkerhets skull.)

 

[Thomas-1 311]

Ja, vindhuvan har stort vindfång och en fällning märks väl också proportionellt tydligare på en liten båt, där väl själva huven - t.o.m. absolut sett - ofta sticker upp högre. Jag håller helt med om det kvadratiska sambandet men med tillägget att 6 hk krävdes för stå still p.g.a. både vågor och vind. Om man - ganska godtyckligt - antar att 2 hk användes till våg-delen så blir effektbehovet vid 26-30 m/s 16 hk ( 4 x 2^2 ), bara för att stå still i en ankdamm ! Hur vågorna skulle sett ut på platsen och vilken effekt som i så fall skulle krävts, kan jag bara ana. Sex hästar hit eller dit skulle nog inte märkas ens.

Detta att inrullande vågor förifrån stjäl rörelseenergi från båten - trots att vattnet självt rör sig i vertikala cirklar - märks nog bäst vid segling i lättvind. Har man långsamt lyckats accelerera till t.ex. 2 knop och svallet från en mötande motorbåt rullar in, kan farten rasa 1 knop utan vidare. Medsvall ger däremot lite ökad fart.

I mitt konkreta exempel tidigare berodde gissningsvis 50 - 75 procent av fartökningen på huv-fällningen, resten på viktförflyttningen. Det var trots allt bitvis skapliga vågor där. Jag har använt viktflyttningsmetoden såpass många gånger att jag själv är helt övertygad om dess farteffekt. Utan ett trovärdigt verkningssätt är ni förståeligt nog sunt skeptiska, så de riktigt nyfikna kanske helt enkelt får dra ner gasen och prova, någon blåsig o gungig dag? Ett sådant presumptivt extraess kan väl förtjäna att synas ? :- )

I ett inlägg ovan angavs förbättrat akter-släpp vid framflyttad vikt. Detta är ju högst sannolikt och allmänt positivt och jag tycker rådet att lastfördela lite lagom framtungt - utan besättning ombord - verkar mkt rimligt o bra! Aktersläpps-bättringen ökar väl i och för sig med ökad fart, men jag utesluter den ändå inte helt som liten faktor även för vågforcerings-bättringen.

Min nuvarande högst preliminära förklaringsmodell går ut på att båten vakar bättre i fören jämfört med aktern. Med vakar menar jag accelerationen uppåt då en våg rullar in. Vikten ger en (konstant) kraft neråt medans skrovformen avgör flytkraftens storlek i varje läge. Krafterna adderas som motriktade vektorer (dvs subtraheras) och nettokraften avgör accelerationen uppåt. Förskeppets tvärsnitt har markant V-form så flytkraften ökar snabbt då vågen rullar in medans akterskeppet har mer vertikal bordläggning och därmed mer linjär lyftkrafts-ökning. Resultatet blir att båtens för pekar uppåt allt för mycket och ofta. Båtens flata underdel försöker s.a.s. surfa baklänges extra mycket p.g.a. lutningen plus att propelleraxelns neråt-vinkel gör att dess arbete blir några procent ogynnsammare. Genom viktflyttning förut utjämnas vaknings-förmågan. ...eller nånting ditåt...? :- )

Senast ändrad av Thomas-1 | 27 december 2008 | 13:47

Senast ändrad av Thomas-1 | 27 december 2008 | 16:11

[forgus31 139]

Jag tror dig iom att du testat och sett förbättringen. Det är alltid den bästa metoden att just i det speciella fallet lösa uppgiften utan teoretiska slugheter.

Innovativt att komma på att testa! Att man sen ser att det är en metod som fungerar ger ju tillförsikt och mod att prov på lösningar vid andra kommande kriser ombord. Sen är det ju kul att få fram en hållbar teori och den om platta bottenytan uppför en våg kan man ju tänka sig olika fysikaliska fall. Vågen har ju en cirkulerande rörelse där jag antar att den största hastigheten ligger närmast vattenytan och en stor våt yta nära vattenytan borde då ge största motståndet.

Jag har själv testat att guppa på jättevågor invid en strand och fått svårigheter att komma ut i vattnet då vågen snabbt transporterat mig tillbaka upp på stranden igen. Däremot kunde jag dyka rätt igenom vågen utan större motstånd och på så sätt komma ut till nästa våg som också gick att simma igenom.

Om förskeppet fås att plöja vågen får man lägre vattenhastighet mot den stora våta ytan som bottnen utgör. Uppförsbacken blir också mindre förstås.