Papz

Ungdomarnas Båtbygge heter en förening där ungdomar får bygga egna båtar. Nils Björkman har lagt ut en mycket omfattande byggbeskrivning till en av jollarna. Där finns väldigt bra tips om hur t.ex. eget roder tillverkas och du hittar säkert bra tips där på byggbeskrivningens sid 32. http://www.praktisktbatagande.se/stegforsteg/article230108.ece Du kan skippa roderhjärtat om du inte behöver uppfällbart roder och bygget blir enklare. I slutet av beskrivningen finns en lista på leverantörer i Stockholmsområdet. Lycka till! Senast ändrad av Papz | 16 januari 2009 | 15:49

Förvisso delvis utanför ämnet men jag tar chansen. Här finns titta-på-skärmen-sjökort för hela världen om ni vill soff-navigera lite eller planera en resa. De går inte att ladda ner, därav utanför ämnet. Länken går via en skolskutas hemsida. Det finns säkert andra som är bättre. http://www.ockerogymnasieskola.se/tsgunilla/tsgunilla/kartamedgunillasposition.4.73c2e80c116a9bc45ee800018084.html (ska det vara så knepigt att länka?) Senast ändrad av Papz | 03 december 2008 | 13:40

Men om han står på bryggan kan han väl inte vara ombord?

Part i målen - ja den var mitt i prick! Googlade på sahlin på vattensprutans hemsida och vips: Bolaget drivs av entreprenören Frederik Sahlin. Trist med företagsreklam på forumet med förtäckt avsändare.

Många kör i vaggan. Troligen de flesta. Det verkar vara rätt ordning om man skall gå för motor in till kranen för att lyfta båten och slippa suga glykolkylvatten då. Ta ur termostaten så räcker det med att låta 10 liter glykolblandning gå igenom, sannolikt är det i överkant.

Oxalsyra funkar väldigt bra för att ta bort rostfläckar men tyvärr, jag har inte provat dt på segel men det borde gå bra. Gör som det brukar stå på andra produkter; prova i ett hörn först t.ex. på en lapp som täcker snörplinan eller lappen vid latteändarna.

Seewave har utmärkt Draggklister. Här testar Valerius Hansson och Tom-Olof Ström det - ett höjdarinslag! De har även Kölhalare. http://www.youtube.com/watch?v=yf1Mj6CX8xM Ohoj seglarvänner Senast ändrad av Papz | 29 oktober 2008 | 18:44 Senast ändrad av Papz | 29 oktober 2008 | 18:45

Det tar ju en evighet att få motorn varm så termostaten öppnar. Plocka ur den istället och skruva tillbaka dess lock/kåpa. Kör sen motorn och låt en hink med glykolblandning gå igenom. Då kommer glykolen åt i motorblocket utan att motorn kommit upp i temp. Stäng av motorn när glykolblandningen är slut och motorn suger luft. Skruva tillbaka kylslang och termostat. Låt glykolblandningen vara kvar i motorn. Japp, vanlig glykol från Biltema e. dyl. Om du därefter plockar ut impellern och låter den sträcka på sig under vintern så kanske den håller lite längre. Om den inte har några sprickor vid vingarna, eller ser tilltufsad ut, så brukar jag använda den en säsong till.

Är ni med och rejsar i www.volvooceanracegame.org? Risk för att fastna framför datorn! Spännande upplägg. Lägg upp en båt och ge er ut i första benet av racet! Man bestämmer vilket segel man skall föra och vilken kurs man hålla, sen tuffar skutan på. Vindarna ändras kl 12 och 24. Har man gjort strategiskt bra val så plockar man platser för varje gång man loggar in och kollar.

Duger vilken skärgård som helst?

Det som inte blir gjort före sjösättning blir inte gjort sen heller. Detta viktiga faktum gäller allt vad polish och vax i sittbrunn och på däck heter. Dyvika och bottenfärg går under samma regel, men det uppenbara behöver inga regler. Vad saknas i listorna? Möjligen att tömma ur vatten ur vattenavskiljaren till dieseln och suga upp gegga ur dieseltanken.

Jag tycker att 22 mm splits mellan vajer och tamp låter väldigt tjockt. Var det inte så enkelt att den fastnade i öppningen vid falltrissan? Möjligen var splitsen för stel för att komma runt falltrissan i toppen och därför fastnade härligheten när du drog.

Jag lossar mellan vantskruvar och vant när jag mastar av så att inte vantskruvarna åker ner på marken i land. Likadant vid påmastningen; monterar först vantskruvarna på båten innan jag åker till mastkran. Vill absolut inte ha sand i gängorna för det skär i både öron och plånbok.

Jag håller en peng på att kortaste avståndet från förstaget till skenans styrbordsände är kortare än till skenans mitt. När du i hård vind skotar in kraftigt så kommer inte längden på seglet plus skotet att räcka till för att nå den lite längre sträckan till mitten av skenan och då slår inte seglet över till babord. Släpper du lite i skotet så når de att glida förbi mitten. Babordssidan verkar inte ha motsvarande asymmetri. Din skena är sannolikt snett monterad eller har fått sig en knäck. Den kan även ha för liten radie eller sitta för långt fram, bägge ger längre avstånd från skenans mitt till förstaget än från ändarna. Mindre troligt är att förstagets infästning inte är centrerad. Mastens sidokurva eller sidoansättning tror jag inte mycket på. Det skall skilja mycket mellan sidovanten för att nederdelen av förstaget skall flytta sig i sidled.

Det är skillnad på hur det kluckar! Lite klinkerkluck sover man gott av, men det hemska dånande som 999:an har gör ingen glad. Utom ägarna, som inte skulle erkänna detta... 999:an har en nästan horisontell yta väldigt nära vattnet, troligen för att mäta in en kortare vattenlinje och doppa hela det partiet när man seglar. Och det behövs inte stora vågor, utan bara lite småvågor i gryningen. De kommer in under aktern och slår upp och trummar mot den platta delen. Hemskt. Hur jämför sig den med 909:an? Någon som vågar erkänna?

Jag är mycket nöjd med min Isotherm som har vattenkylning och ett kylblock. Den drar inte så mycket, vad nu det innebär i fråga om ampere-timmar per dygn? Jag hade en ammoniakkyl tidigare som verkligen inte drog mycket ström. Ett ficklampsbatteri lär ha räckt. Men när den packade ihop och jag inte hittade reservdelar så valde jag den som jag bedömde hade minst energiförbrukning givet att man kan djupkyla blocket under motorgång och sen underhållskyla m.h.a vattenkylning på utsidan.

Är det inte 6-voltsbatterier då? Sådana man har till golfbilar o.dyl.

Oops, missade flytbryggan. Då är det bara svallen kvar, om det är ett utsatt läge vill säga. Båten och bryggan gungar inte alltid i takt. Stiliga grunkor! Det ser ut som de fått rejält napp på metspöna! ;-)

PTS kostar 145kr per år.

Fall inte för frestelsen att ha korta tampar rakt ner till bryggan! Du behöver lite mer rörelsefrihet för svall och vattenståndet, så förtöj förändan en bit fram och en spring från fören. Motsvarande i aktern, dvs fyra tampar totalt.

Bennich! Att bygga jollen själv och sen dra jorden runt är strongt. Vid hans ålder är det riktigt tufft! Klart att han ska med i toppen på listan! Det fanns en bra artikel om honom i Segling (tror jag det var) för 2-4 år sen, men den ligger inte ute på Seglings hemsida. Att vara ute i en flytande sommarstuga är inte fullt lika tufft...

Är det Nils-Göran Bennich-Björkman som byggde en 7-meterskanot? http://www.maringuiden.se/forum/;thread=7884

Håll inne shift-knappen när du trycker retur så får du enkelt radsprång. Åtminstone i iexplorer på Windows XP. Tillägg när jag sett mitt inlägg: Märkligt. I ditt ursprungliga inlägg fick du dubbelt radsprång, men i mitt citat av ditt inlägg fick du enkel radsprång. Senast ändrad av Papz | 23 maj 2008 | 16:43

Det här klippte jag in i den andra tråden om VHF. (fr Sjöfartsverkets hemsida) Certifikat måste du ha för att få använda VHF För att erhålla ett s.k. ”begränsat telefonicertifikat” (typ SRC) måste du avlägga ett skriftligt prov hos någon provförrättare som utsetts av NFB (Nämnden för Båtlivs-utbildning, tel. 08-663 79 93). Provet som tar ca 30 minuter, omfattar frågor om bestämmelser, nöd-, il-och varningstrafik, bokstavering, trafikdiciplin, kommunikation mm. Certifikatet är internationellt och är inte tidsbegränsat. Kostnaden för att avlägga ett prov för VHF-certifikat är 200:-. Stockholmradio har tagit fram en lättläst kursbok ”Lärobok för VHF-certifikat”. Med boken följer en aktuell förteckning över auktoriserade provförrättare. Läroboken beställs hos Stockholmradio kundtjänst på telefon 08-601 79 30 och kostar 100:-inkl. moms (självkostnadspris).

Trots att vi bor i Kurs-Sverige så måste inte gå en kurs. Du kan läsa in kunskapen själv och sen ta provet. Så gjorde jag. Googla så hittar du följande på Sjäfartsverkets sidor. Lycka till! Certifikat måste du ha för att få använda VHF För att erhålla ett s.k. ”begränsat telefonicertifikat” (typ SRC) måste du avlägga ett skriftligt prov hos någon provförrättare som utsetts av NFB (Nämnden för Båtlivs-utbildning, tel. 08-663 79 93). Provet som tar ca 30 minuter, omfattar frågor om bestämmelser, nöd-, il-och varningstrafik, bokstavering, trafikdiciplin, kommunikation mm. Certifikatet är internationellt och är inte tidsbegränsat. Kostnaden för att avlägga ett prov för VHF-certifikat är 200:-. Stockholmradio har tagit fram en lättläst kursbok ”Lärobok för VHF-certifikat”. Med boken följer en aktuell förteckning över auktoriserade provförrättare. Läroboken beställs hos Stockholmradio kundtjänst på telefon 08-601 79 30 och kostar 100:-inkl. moms (självkostnadspris).