Flipperskeppare

Biltemas skiljerelä för 149 kr duger utmärkt för detta.

Ursäkta min otydlighet. Båten har idag kabelstyrning men den skulle i så fall bytas mot Mavimares hydraulstyrning GF150BET. Denna fästs i skölden på samma sätt som kabelstyrningen. I båda fallen är skölden utrustad med servoassistans.

Syftet med piloten är som du skriver att köra båten rakt fram i någorlunda anständigt väder, så att man kan släppa ratten en liten stund och t ex fixa med sjökorten eller ta fram tampar för tilläggning. Är det för stora vågor kommer vi inte köra, iallfall inte med autopilot.

Det blev ingen autopilot förra gången, men nu är jag sugen igen och tittar åter på en Raymarine S1000. Denna är avsedd för båtar upp till 25 fot. Min är avsevärt större, 32 fot (gamla fot från den tiden man inte räknade med badbryggan, dessutom). Dock har båten servostyrning och volymen på den tilltänkta hydraulcylindern stämmer. Kan någon förklara för mig varför en S1000 inte skulle fungera på en båt större än 25 fot? Någon som rentav har erfarenheter av detta?

Ännu enklare är att skippa omkopplaren och istället ansluta uttagen i ruffen med en stickpropp (uttagen i båten blir då som en fast monterad skarvsladd), som antingen kan stickas in i uttaget på invertern eller landströmscentralen. Minimal risk för att koppla fel.

På den här typen av frågor brukar jag alltid svara att man ska köpa en kraftigare inverter så kan man köra dammsugare mm som bonus. Finns billiga på Ebay från Kina som åtminstone jag haft god erfarenhet av. Köpte i samband med köksrenovering också en induktionskokplatta för 400 kr på Mediamarkt. Den är jag mycket nöjd med, kan valbart styras med effekt och temperatur. Enorm skillnad mot gammeldags gjutjärnsplattor. Ska testa den med invertern vid tillfälle, men funkar det så kommer den få följa med i båten i sommar.

Tipset med cirkulationspumpen är väl det närmsta man kan komma en hembygd dieseltvätt. Annars cirkulerar ju dieseln genom filtret och tillbaka genom returen när motorn går. Jag fick in vatten i ena tanken i somras. Tvättade då ur vattnet genom att köra i sex knops fart och hålla ett öga på vattenavskiljaren. I början fick jag tappa av flera gånger, men efter att ha kört från Baggensstäket till Skurubron så var vattnet borta.

Jag rekommenderar ren sinusvåg. Försökte en gång laga kapellet med el från en med modifierad men symaskinen gick som en påse nötter. Rekommenderar också en som är tillräckligt stark för att kunna driva en vanlig dammsugare. Har själv en på 1500 watt som jag köpte på Ebay från Kina för några år sen och den har fungerat utmärkt. http://www.ebay.com/sch/i.html?_sacat=0&_from=R40&_nkw=pure+sine+inverter+230&_sop=15

Jag är inte expert i ämnet fukt, så du får väl ta mina råd/spekulationer med en nypa salt. Huvudsaken är väl att det inte är så fuktigt (över 100 procent RF) att kondens fälls ut, vilken därefter kan sugas upp av plyfan. Fuktinnehållet i luften (mängden ånga) är annars lägre än på sommaren eftersom den kalla luften inte kan bära så mycket fukt. Det är ju detta man utnyttjar i en luftavfuktare i t ex en tvättstuga; luften kyls ner så att fukten fälls ut och därefter torkar luften ur fukten ur den fuktiga tvätten. Eller jämför med att det är lättare att få bort imma (kondens) på bilrutan med AC:n på.

Förutsatt att båten är täckt kan du lämna det till våren. Vintern är den tid på året då luften är som torrast så det är till och med troligt att fukten i plyfan kommer vara lägre i vår än nu.

Om det handlar om att underlätta luftning så är det enklare/bättre att komplettera med en handpump för utombordare (gummiblåsa) på bränsleslangen.

Det är inte givet att du inte kan köpa diesel från landmackarna. Jag har tankat landdiesel till en KAD300 i fyra säsonger utan problem. Bytte tank förra året och i den gamla var det nästan inga spår av alger. Har i sommar haft problem med vatten, men bara i ena tanken och det var så stora volymer att det knappast kommit från bränslet utan snarare från otät oring i tanklocket. Jag skulle tveklöst satsat på dieseln. Om motorn suttit i båten från början så bör båtens övriga skick kunna ge en fingervisning om hur mycket den brukats. 3000 motsvarar yrkesmässig trafik i två år (8 timmar per dag i 375 dagar) och det bör i så fall synas på inredning, skrovsidor mm.

Glykolprovare gör att man sover lugnare. Åtminstone på min närmsta landmack (Shell Ulvsunda) finns en optisk glykolprovare att låna. Jag brukar använda en spruta av den typ som man använder för att ge medicin till småbarn för att suga upp några droppar att ta med och testa. Om det har spätts ut beror antagligen på ifall du lät returvattnet rinna tillbaka ner i glykolhinken. Om du inte gjorde det, utan bara sög från hinken, så bör glykolvattnet ha pressat ut det andra vattnet utan att blanda sig.

Om batterierna är uppladdade från början så bör det passa utmärkt.

Är det någon som vet lämplig diameter på slang att trä över hålet på oljestickan? Jag har hittills alltid bytt genom ett tunt sondrör som jag stuckit ner i röret, men det tar en herrnas tid så denna höst är jag beredd att testa något nytt...

http://goran.krampe.se/2011/05/01/konsten-att-mala-ett-drev-del-1/

Detta skulle vara korrekt ifall kondensen uppkommer av fukt som vandrar genom skrovet, ungefär som fukt som vandrar genom en betongvägg i en källare. I så fall skulle det behövas en luftspalt som ventilerar bort den fuktiga luften. Förutsatt att det inte rör sig om en träbåt så ska det därför inte finnas någon luftspalt mellan skrov och isolering, eftersom det inte finns något sätt som fukten kan komma in emellan. Den kondens som isoleringen ska motverka kommer sig av att den relativt sett varmare luften i ruffen kyls när den kommer i kontakt med skrovet. Eftersom kall luft inte kan bära lika mycket fukt som varm så kommer kylningen ge till följd att fukten fälls ut som kondens.

Skippa målningen och klistra istället upp vinyl eller textilliknande beklädnad, då kan du limma direkt på kontaktlimmet. Eventuellt med ett lager skrovisolering (typ liggunderlag) emellan. Oisolerade ytor blir kalla och leder till kondens, dessutom syns alla skrovets ojämnheter.

AQ145 är på gränsen, särskilt med tungt lastad båt. Förbrukning i ca 21 knop är kring 1,3 l/Nm. Skulle tro att de andra fyrorna drar ungefär samma. V6 är nog idealiskt för båten, men något att uppmärksamma är att båten blir väldigt stötig i högre farter om det går lite sjö. 280/270 är gamla men å andra sidan finns gott om begagnade delar och drev för en billig peng om olyckan är framme.

Som så många gånger annars brukar jag tipsa om den här hemsidan, http://ockelbo.plars.org .

Jag söker den familj som låg med sin motorbåt brevid oss på Nåttarö i somras och vars son glömde en tröja som vi skulle försöka återlämna. Tyvärr åkte min telefon i vattnet tidigare i höstas så jag har tappat er adress, men skicka ett meddelande till mig så så lägger jag tröjan på posten.

Det blev inte många dagars båtsemester i år, men en vidare summering är ändå möjlig. Boxen funkar som frysbox ifall man har gott om ström (kör varje dag/mycket stora solpaneler/ligger mot landström), men kompressorn går större delen av tiden. Utan kompressorn igång tycks temperaturen stiga ganska snabbt vilket tyder på att isoleringen är i underkant. Slutsats; vill man ha en box som drar minimalt med ström så bör man nog överväga en annan (dyrare) kompressorbox. Om förbrukningen inte är lika kritisk, men man vill ha en box som ändå är energisnålare och framförallt klarar att kyla ner bättre än en termoelektisk box, då är den ett bra val.

Finns ett gäng trådar i ämnet. Sök på ignitor.

För att slippa släpa batterier kan du köpa en solpanel på 3-5 watt som du hänger på väggen utanför ladan, eller fäster mot ett fönster (om sådant finns). Sen en sladd till båten, som kan vara tunn pga den låga strömmen.

Gissningsvis är bron i realiteten något högre än vad som anges i på sjökortet, samtidigt som båten kanske har någon del som går att fälla. På Göta Kanal såg jag en gång en tysk kanalbåt där rutorna på fly var monterad på gångjärn så att de kunde fällas ner. Säkerligen var ägaren ute och mätte ordentligt själv innan han köpte båten. Vore intressant att veta hur stora marginalerna är, det kan ju variera beroende på vattenstånd.