Flipperskeppare

Med risk att verka näsvis så måste jag som Pentax tidigare fråga vad nyttan är med att sätta en kran där? Om man har anslutnig i botten så kan jag se poängen men inte när motorn suger ut bränslet ovanifrån. Enda nytta jag kan se är för att kunna döda en motor som löper amok, om det nu finns risk för det. Eller om tanken sitter så högt så att du kan få en ofrivillig tömning av tanken pga hävertverkan vid t ex brott på bränsledningen.

Se till att eventuella kulventiler är halvöppna

Om du tror dig kunna få bra väder så kan ett alternativ vara att gå längs tyska kusten och sen via Bornholm. Bornholm är ju mysigt, framförallt Allinge. Bör bli ungefär lika långt. En hel del hamnar i Danmark och Tyskland finns på portmaps.de .

Jag byter glykol vartannat år. Men samtidigt kan man ha i åtanke att många kör omkring med motorer som hela tiden utsätts för syrerikt saltvatten. Visst, dessa rostar ihop för eller senare men inte sällan håller de åtminstone 10 år, ofta betydligt längre. Jämfört med detta är nog risken minimal att en motor med slutet kylsystem rostar sönder pga dålig kvalitet på glykolen.

Jag konserverar en Kad300 även den med intercooler. Tappar inte ur utan låter motorn suga i sig en hink, ca 10 liter, glykolblandat vatten.

Ägnö, dvs Napoleonviken, är ett alternativ om det inte är för långt ut. Annars finns en klubbholme på Lilla Båtskobb där det finns stugor men också en stor ouppvärmd matsalsbyggnad där det bör gå att sova på golvet. Hör med klubben, http://hammarbyledensmbk.se/ om de kan tänka sig att hyra ut. Det lär väl inte vara fullbelagt den här tiden på året...

I de här sammanhangen brukar jag tipsa om att man ska montera en 'blåsa' för utombordare på bränsleslangen innan förfiltret. Gör luftandet mycket enklare.

På en KAD44 och KAD300 ska de bytas var femte år enligt serviceschemat. Remmar till generator, kompressor och styrservo bör man till nöds kunna köra utan. Remmen till vattenpumpen är dock kritisk, här vet jag inte om det är tillrådigt att ens puttra en kort sträcka på tomgång. I ett krisläge får man i så fall hålla koll på tempmätaren. Men bästa sättet att undvika är väl att byta i tid. Vet du inte när de byttes sist så byt och behåll de gamla remmarna ombord som reserv. En ett gott stöd i den årliga servicen är VP:s eget serviceprotokoll. Det är en hel de punkter som ska göras som det är lätt att missa, t ex att smörja styraxel och kontrollera avgaskröken. http://volvopentaservice.dk/User_files/ae4dd5104e0fdd05b35ffb7eb9926d2f.pdf

De transparenta grovrutiga som SeaSea mfl säljer under olika namn håller 2-3 säsonger beroende på hur varsam man är i hanteringen. De försvagas med tiden av solen. Ska du ha en press om håller fem år så tror jag du måste ha en PVC-press av typen lastbilskapell. De är inte transparenta och väldigt tunga att hantera och dessutom dyrare att köpa. Jag föredrar att byta press var tredje år istället.

Det är kring 3000 rpm som kompressorn kopplar ur och turbon tar över och ibland kan man uppleva att motorn tappar kraft när turbon inte riktigt orkar möta upp. Men att det skulle pendla 500 varv upp och ner låter orimligt.

Halva mitt kapell är impregnerat med Impregnex och halva med Biltemas, det är som natt och dag till Imprenex fördel. Jag kommer inte köra Biltemas igen.

Ladda ner manual på Volvo Pentas hemsida. Det är lite ytterligare punkter som bör göras för att du och motorn ska sova gott i vinter, särskilt om du inte känner motorn innan. Spontant och utan manualen till hands: Kolla impeller Kolla avgaskröken mot rost Spänn remmar Byta bränslefilter och ev förfilter Kolla fryspunkt i kylvätskan (ta ett prov och ta med till mack, de har instrument) Kolla/byt ev luftfilter

Info om Oder och västerut finns här, tyvärr inte så mycket om Polen. http://retd.se/kanaltur/

Är det inte så att den ganska snart efter belastningen återgår till underhållsladdning? Eller menar du att den låser sig i det läget? På något sätt har den ju tidigare, när batteriet är fullt, gått till underhållsläget.

Slutet läge, dvs en strömförbrukning om 3 W, har reläet bara när det finns laddning. Så funkar även Skyllermarks Bosch-relä, även om jag inte mätt upp förbrukningen för det reläet. Att det då går 3 W till reläet är inget större problem i förhållande till den laddning som kommer från generator eller batteriladdare. Så fort laddningen upphör övergår Biltema-reläet till öppet läge och då har elektroniken en förbrukning om 0,1 W, medan ett normalt dumt relä inte har någon förbruking alls öppet läge. Det finns reläer som växlar läge när de får en strömpuls och däremellan inte har någon förbrukning alls, Skyllermarks Bosch-relä är inte ett sådant. Jag hade förut ett Skyllermarksrelä men tog bort det eftersom det var ett rejält spänningsfall genom det, troligen pga brända kontakter. Numer har jag bara en batteribank som skyddas från urladdning med ett underspänningsskydd.

Ja, det vanliga uttaget. Det är kopplat via säkring och huvudbrytare till batteriet.

Om du är lite bekväm av dig så byter du batteriklämmorna mot en ciggkontakt som du pluggar in i cigguttaget när du ska ladda. Då är avsäkringen redan löst.

Finns inget egentligt skäl att köra med VP original, det räcker med att oljan uppfyller specifikationen vilket i praktiken även de billigaste oljorna gör. Särskilt inte om du ska byta från AFT-olja till motorolja och därför behöver skölja ur drevet. Ett kanske bättre alternativ vid byte av oljetyp är att först fylla på en eller två gånger med dieselolja, som ju är både billigt men framförallt mer lättflytande. Därefter fyller du på med ny olja enligt spec. Jag fick råd att göra så när jag hade fått in vatten i ett 280-drev pga läckande bälg.

Blir det inte så att den svagare varianten av motorn kanske måste köras med högre varvtal, som i sin tur leder till högre slitage?

Kan inte ett alternativ vara att lossa givaren och testa den i en kastrull med varmt vatten? Antingen genom att du också tar med instrumentet hem (eller köper ett billigt på Biltema) eller genom mäta motståndet vid olika temperaturer. Tror för övrigt stt huden är kallare än 36 grader. Testa hellre termometern mot något som du vet temperaturen på, t ex en bordsskiva inomhus i rumstemperatur.

Spontant skulle jag nog kolla upp var givaren sitter och mäta mot godset med en ir-termometer.

Du har definitivt en poäng i att bränslet är en rörlig kostnad och vi resonerade på liknande sätt när vi köpte vår båt. Det var därför vi köpte en relativt sett dyrare båt med dieselmotor, för att inte hamna i ett läge där vi betalade stora fasta kostnader och sen inte nyttjade båten. Dock är det så att valet att ha båt innebär ett ställningstagande för fasta kostnader och ju större båt desto större sådana. Till detta kommer mycket jobb och därmed tid. Allt detta måste man vara medveten om och i det sammanhanget är några tusen kronor i ökade bränslekostnader inte så mycket. Om du överväger mindre båt så ska nog det valet göras mer utifrån totalekonomin och kanske inte minst hur mycket tid och engagemang du är beredd att lägga. För att sänka de rörliga kostnaderna så finns ju alltid alternativet att köra långsamt, åtminstone om du har diesel.

Vissa år går det åt mer, andra mindre. Denna sommar mer; vi åkte Stockholm - Berlin tur och retur, ca 1350 nm och drygt 2300 liter. Jag har inte finräknat på kostnaden eftersom växelkurs, bränslepriser mm varierat mellan tankningarna men skulle tippa på 32' - 35' nånstans. Utöver diesel betalade vi ca 150 kr per dygn i hamnavgifter dvs ca 5'. Slussarna i Tyskland är gratis. Då var vi alltså ute i fem veckor. Jämför det med att åka med familjen till Thailand över jul och nyår, dessa 37' - 40' motsvarar då flygbiljetterna och sen tillkommer boende, mat mm. Visst är det mycket pengar men i jämförelse med vad man får ut så är jag inte säker på att det är dyrt. Ska man vara rättvis ska man dock räkna in övriga båtkostnader; värdeminskning, ränta (på lån eller alternativ avkastning), service och reparationer, försäkring, sommar- och vinterförvaring mm. Inte minst är det lätt att mentalt skriva av kostnader som engångskostnader; 30' till ett nytt kapell, 10' för en plotter, 20' för ett ankarspel osv. Om båten då drar 1,5 eller 2 liter per distans innebär en mindre skillnad; 4' för normalåret och 10' för Berlinåret. Då är heller kanske båtlivet inte lika billigt längre, inte ens i jämförelse med en Thailandssemester. Vilket man också måste vara medveten om. Sen går det utmärkt att åka långsamt också. Jag gjorde ju en hel del av detta i somras på kanalerna och då angav bränslemätaren en förbrukning väl under litern. Håller man sig i Stockholms skärgård går det ju mycket väl att förflytta sig 20-25 distans på 3-4 timmar, då kommer man ganska långt för lite pengar. Jag noterade att du hade klimatångest, vilket även jag kan ha ibland. Även här är jämförelsen med Thailandsresan relevant. Ett långdistansplan förbrukar ca 0,3 liter flygfotogen per kilometer och sittplats. Flygvägen till Bangkok bör vara ca 9000 km. För fyra personer innebär det tur och retur en förbrukning om 2160 liter, dvs ganska nära de 2300 liter som vi gjorde av med till Berlin.

Jag har en 40 år gammal 32-fotare på 5000 kg och hyfsat ny motor med drev (KAD300), den drar i 22 knop kring 2 liter diesel per distans. Visst blir det dyrt per nm med en stor planande båt, men å andra sidan kör du i verkligheten ganska korta sträckor så bränslekostnaderna blir mindre än alla andra kostnader. Det säger kanske i och för sig en del om de totala kostnaderna med båtägande... Sett till mitt eget båtåkande, några dagsturer/helgturer vardera på våren och hösten och några semesterveckor på sommaren i Stockholms skärgård, så skulle jag gissa att man kör ungefär 500 nm och 50 motortimmar per säsong.

Vilken hamn är detta? Kommer behöva några hundra liter ungefär där den närmsta tiden.