-
Innehålls Antal
1 986 -
Gick med
-
Besökte senast
-
Dagar Vunna
35
Innehållstyp
Nyheter
Kustkort
Forum
Bloggar
Galleri
Butiken
Köp&Sälj
Allt postat av Volvo_Penta
-
I de båtar, med värmare, vi äger för närvarande har det suttit luftburen värme. I en av båtarna havererade luftvärmaren så den fick åka över relingen och jag monterade vattenburen värme istället. Resultaten av den båtens värmekomfort innebar att två båtar till hamnade på min "to-do-list". Nu har vi vattenburen värme i tre båtar och i vinter blir det två båtar till. Vår familj anser att vattenburen värme är totalt överlägsen den luftburna. Vi har tre värmekällor att välja mellan: motor, dieselpanna eller elpatron i vvb. Tröghet? Värme först om 3 timmar? 200 kg i tillfört material? Frysrisk på vintern? Icke sa Nicke, men tänk noga igenom var Du sätter radiatorerna.
-
Om inte jag missminner mig är Y-10 baserat på oxalsyra.
-
Någonstans har vi alla börjat. Här har Du två exempel på att konservera motor resp. drev. Men som tidigare nämnts så finns det lika många idéer som det finns åskådare...😉 https://www.marinexpress.se/pdf/tips/konstips_bensin.pdf https://www.marinexpress.se/pdf/tips/konservering_drev.pdf Lycka till!
-
I nuläget sitter det A3 på den, så det handlar det eventuellt om 4:or till nästa säsong. Men tack ändå för erbjudandet. 👍
-
Den genomföring Du ringat in med rött är i normala fall dränering från motorbrunnen. Om den genomföringen i detta fall inte är dränering från motorbrunnen utan har öppen förbindelse med utrymmet inne i dubbelskrovet är det något som är knepigt. I sådana fall måste det finnas en möjlighet att stänga förbindelsen. Och vilken nytta skulle den då göra då Du har en riktig dyvika på dyvikans rätta ställe. Från vilket hål kom de hundratals liter som rann ut? Nej jag tror att vattnet kommer från någon annan "genomföring", i dagligt tal kallat hål eller spricka. Undersök båten noga med kritiska ögon.
-
Turbinhusen har samma utvändiga mått på båda turboaggregaten. Avgasingång och insugsutgång har också samma diameter som den gamla turbon. Skovelhjulen ser för ögat likadana ut, men där lurar man sig lätt eftersom det inte behövs så värst stor ändring på skovelvingarna för att det ska hända saker. Enligt GIK är det dock likadana komponenter i den gamla som i den nya. För att få upp trycket från 95 kPa till 140 kPa krävdes nästan 1,5 varv på pumpens justerskruv. Justering gjordes av marinan idag på förmiddagen, både ägaren och jag närvarade. Med den gamla turbon i friskt skick hade ägaren följande prestanda: Laddtryck 135 kPa, fullast varvtal 3900 rpm, hastighet ungefär 25 knop. Nya turbon före justering: Laddtryck 95 kPa, fullast varvtal 3600 rpm, hastighet ungefär 20 knop. Nya turbon efter justering: Laddtryck 140 kPa, fullast varvtal 4050 rpm, hastighet ungefär 26 knop. Laddtryck skall vid 20°C vara 150 kPa och omräknas med korrigeringskurvor beroende på aktuell temperatur på insugningsluften. Ägaren ska till nästa års sjösättning montera en klass värre propellrar för att se hur det artar sig. Det knepiga i detta fall är att ingenting är rört på motorn förutom turbobyte, så varför det skiljer 40 kPa mellan den gamla turbon i friskt skick och den nya kan inte marinverkstaden eller GIK svara på. Det blev i alla fall en helt annan gång på maskinen och ägaren blev nöjd.
-
För ett antal år sedan hjälpte jag en bekant att lyfta ur en AD41P-A för renovering och då såg jag att laddlufthuset hade en propp för tömning av kylinsatsen och bakom den satt ytterligare en likadan propp. Jag utgick då från att så skulle vara och det var anledningen till mitt svar till TS ovan. Men troligen hade kompisen själv monterat en plugg för eventuell dränering av laddlufthuset. Hur som så frågade jag honom inte om detta. Efter sanktannas info igår om att det brukar vara ett borrat hål Ø2-3 mm i botten på huset var jag tvungen kolla hur det såg ut bl.a. på våra 41:or.
-
Jag har idag kollat våra fyra AD41P-A av 2005 års modell samt en KAD42, en KAD32 och en AD31 av äldre årgång. KAD-motorerna av osäker årsmodell. Ingen av dessa 7 motorer har något borrat dräneringshål i huset för laddkylet. Finns det något servicemeddelande som säger att detta hål skall borras och i så fall var?
-
Olsson i Ellös är ett exempel.
-
Ni som har bytt turbo i Era AD41:or vilket turbotryck mätte Ni upp med den nya turbon? Anledningen till min fråga är att en bekant som har en AD41P-A behövde byta turbon i somras. Från att ha laddat 135 kPa gav turbon plötsligt bara 60 kPa. Kontroll gjordes med avseende på läckage men inga läckage fanns. Luftfiltret byter han varje vår och det såg därför ut som nytt. Ägaren vände sig till en relativt känd marina som åtog sig att byta turbon. En renoverad originalturbo från GIK monterades och vid provkörning visade laddtrycksmätaren 95 kPa, alltså 40 kPa mindre än den gamla turbon i friskt skick. GIK säger sig ha monterat rätt komponenter och tar fullt ansvar för sin leverans gällande garantier osv. Marinan har kontaktat en pumpspecialist, El & Diesel i Stockholm, som menar att det enda att göra är att ställa på dieselpumpen successivt med 1/8 varv åt gången för att helt enkelt prestera mer avgaser så att turbon får mer snurr på maskineriet. Jag tycker det låter lite knepigt att den gamla turbon laddade 135 kPa innan den gick i pension medan en bytesturbo med rätt specifikation "bara" laddar 95 kPa med i övrigt samma spec.
-
På våra 41:or har jag inte hittat något borrat öppet hål för dränage av laddlufthuset. Är hålet framför eller bakom dräneringen till insatsen?
-
Har Du inte propp nr 11 i den bild Du länkade till?
-
Jag är ingen expert på att kroka en sickel, men jag brukar polera sickeln omsorgsfullt med mycket fina vattenbrynen. Därefter drar jag några drag med det runda sickelstålet som Du visar i bild. Vinkel på sickelstålet beroende på önskad avverkning och hårdhet på den yta som skall bearbetas. Varför gör jag så? Ja, det var ju egentligen den svåra frågan. För mig är svaret enkelt: Min farfar visade mig att så gör man. Och jag minns inte att min farfar hade fel. Det räcker för mig tills någon bevisar att min farfar hade fel. Att kroka formade sicklar är riktigt spännande, men jag vill påstå att med en formad sickel är det mindre nödvändigt med krok eftersom formen på sickeln automatiskt medverkar till avverkningen. Men, Du har väl läst min brasklapp i sidfoten...
-
Gamla tant Ada har ett lantställe ute i skärgården. Ett lantställe som gått i arv sedan generationer. Taket börjar vara dåligt och hon söker efter en lämplig entreprenör. En av de entreprenörer hon hittar skriver i sin annons: "Dock har jag själv inget intresse av tak och jag vet därför inte huruvida det är värt att ta sådana jobb". Gamla tant Ada är klok nog att söka vidare.
- 20 svar
-
- 2
-
En mycket bra inställning! Börja med att förse Dig med all tänkbar litteratur och den gröna klumpen.
-
Ingemar har ofta rätt eftersom han skruvar Penta mot betalning, gör han fel blir hans kunder tvärsura och söker sig till någon annan. Bonden Paavo aka Kossor vet också vad han pratar om. Ja, det är väl egentligen många på detta forum som har koll. Det är nog bara jag som brukar ha fel men det informerar jag om i min "sidfot".🙂 Lycka till med skruvandet! 👍
-
Kika på denna video vid 1.40 - 2.15.
-
Jag röstar på att dyvikan saknas.
- 45 svar
-
- 1
-
Du kan ju kontakta Miljöpartiet och anmäla Ditt intresse för att mäta solljus under båtbryggor... 😎
- 20 svar
-
- 3
-
Det gjorde det inte heller. Mitt inlägg vara bara en kommentar på Ditt inlägg där Du skrev: "satsa hellre på en 41 a med 290 drev, då har du trimtilt". Givetvis ska man sikta på så nya prylar som möjligt.
- 28 svar
-
- 1
-
Så tur att man hade päron som såg till att man föddes och växte upp i en hederligare del av landet. Och behovet av att flytta till de mer ohederliga delarna av landet har heller aldrig infunnit sig... 🙂
- 37 svar
-
- 3
-
Jag tror nog att 280T har trimtilt. Jag hade faktiskt ett sånt på en av våra båtar just med en AQD40, dessutom ombyggt med DP-tillsats. Men Du har helt rätt i att AQD40 blir magert på i rumpan på Fjord 700. AQD40 som 1977 hade 124 hk ska, förutom båten, även knuffa tillkommande ungefär 100 kg drivlina framåt...
- 28 svar
-
- 1
-
Där jag bodde på den tiden när allting var bättre var inte inbrottet uppfunnet. På slutet av 80-talet följde vi med flyttströmmen till mer bebodd del av landet. Medan vi bar in grejor från flyttbilen hann en "inbrottare" sno åt sig grejor ur den nya bostaden. Med statistikens hjälp går det mesta bevisa, svaret beror ju bara på hur man ställer frågan...😉
- 37 svar
-
- 1