Tjocka_Trisse

Spänning i livet. En liten erfarenhet från den tid då bilarna hade 6-voltsystem. På min gamla folka tyckte jag att ljuset verkade gå på halvfart och gav på sin höjd lite ledljus. Som den pulare jag är, justerade jag lite på den separata laddningsregulatorn under baksätet så att natt blev till dag. Det lyste som själva ... så länge lamporna höll men en omisskänlig doft av knallgas (vätgas från batteriet) spreds i kupén varför jag ansåg att det inte var lämpligt att röka under färd. När 12-voltsystemen på bilarna kom försvann ju delvis dessa problem men jag slutade att röka för gott och har sedan dess haft en ljusare tillvaro. Ladda måttligt! TjT

Hej än en gång. En liten tanke dyker upp: Kan samma metod användas för att kurera ett bukigt storsegel? Jag vågar väl inte fråga en segelkrängare ;-) . TjT

Hej igen. Jorå det blev en viss :-) skillnad. Om de gamla rynkorna hade ett index på 5, så har de återstående rynkorna indexet 1,5, alltså en markant förbättring. Jag har inte testat i kulingvindar men i måttliga vindar verkar det fungera helt O K. Tror inte att det inneburit någon allvarlig försvagning av seglet. Hälsningar TjT

Ett tips till SvenA. Jag har fäst mantåget i pulpiten med ett rörfäste enl bilden. En fördel med att fästa mantåget på ett lutande rör är att man kan utesluta wiresträckare/vantskruv. Bilden kommer från Seasea´s katalog. Tjänster och gentjänster. Hälsningar TjT

Hej på er. Jag har en (gammal) fock där det verkar som om förliksrepet har krympt eftersom det blir veck i seglet från förliket ner mot skothornet. Det hjälper inte att jag drar som ... i fallet, vecket blir kvar. Går det att töja likrepet genom att blöta det och sedan sträcka utta bara helsike eller är focken dömd till ett liv på land? Vet någon på råd? Hälsn TjT

Hej på er alla. Man kan läsa i olika seglarforum att Viggen kallas minihavskryssare. Är den en kryssare för minihav(?) eller en minikryssare för havet? Skämt åsido, hur sjövärdig är denna lilla skuta. Klarar den en färd till ex.vis medelhavet under gynnsamma förhållanden? Liten båt, små bekymmer (och kan man hoppas, åtminstone något lägre kostnader). Intressant att få höra erfarenheter från Viggenseglare. Hälsningar TjT

Hmm, måste kanske plana storen lite mera för att komma ifatt.

Var ska du göra av mössan?? :-D

Det kan väl bero lite på farten också, eller? :-D

Hej igen Eftersom båtsäsongen trots allt närmar sig kollade jag lite på nätet efter någon bra bottenfärg till min lilla skuta. Som vanligt har alla tillverkare de bästa produkterna så från det hållet väntar jag mig inga vettiga upplysningar. Söker man i lite vidare kretsar undgår man inte diskussionen om grundämnet koppars skadliga inverkan på oss och vår marina miljö. En undring dyker upp i knoppen på en kemisk novis: Hur skadlig är den koppar som finns i våra vattenledningar för oss som biologiska varelser? Eller är det bara som verksam beståndsdel i båtbottenfärger som den (kopparn) är skadlig? Hälsningar TjT P. S. Trots att jag väl får betrakta mig som akemist har jag ändå lurat ut hur vi ska bli av med det kvicksilver som orsakar så mycket skador i vår miljö. Vill ni veta hur? Stoppa det i käften på folk för där är det ju enligt tandläkarskrået och dess förespråkare ofarligt! Förslaget ges u. p. a av TjT.

Hej igen. Här finns ytterligare en knut på denna tråd. http://www.e.kth.se/~e99_tse/proj1.html Kul att flera har sina funderingar. Hälsningar TjT

Hej. Eftersom jag hyser vissa tvivel beträffande de teorier som beskriver hur den framdrivande kraften hos ett segel uppkommer, snokade jag runt på nätet efter information. I beskrivningarna av krafterna hos ett båtsegel hänvisar man ofta till samma teorier som under lång tid har anförts beträffande flygplansvingar. (Om jag fattat saken rätt). Jag fann en sida som behandlar lyftkraften hos en flygplansvinge och så vitt jag kunnat se kullkastar den de teorier som varit förhärskande i förklaringen till flygplansvingens lyftkraft och analogt därmed även båtseglets framdrivande kraft(er). Hemsidans adress: http://user.tninet.se/~bkg405h/lyftkraft_forklara..._.htm Kanske är det så med sanningar att de bara är hypoteser som får gälla som vetenskapliga sanningar intill motsatsen är bevisad. Visserligen går ju segelbåtar (oftast) framåt, men det kan ju vara kul att veta varför. Hälsningar TjT

The true story. Rapport från Eolus utsände vid båtmotorbranschens kriskonferens i Monetasalen på konferenscentret Mare Argentum. Konferensen hade sammankallats av båtmotorbranschens ekonomiska ombud på grund av den dåliga lönsamheten för branschens intressenter. I deltagarlistan fanns bl. a Mr Honda Johnson, Mr Tohatsu Evinrude, Ms Penta Yamaha, Ms Mercury Suzuki, den paranta men nu något bedagade Mrs Seagull Chrysler med make Albin och s(j)elva signore Yanmar, numera bosatt på Sicilien. Dessutom ett flertal internationella generalagenter, från Sverige hrr Gotthard, Knutsson och Johansson. Som hedersgäst fanns även havets herre Neptun med i salen. Som kutym är hade även en internationellt respekterad lönsamhetskonsult, med erfarenheter från både Vattenfall och Skandia, bjudits in för att agera frälsare mot de hastigt krympande omsättningstalen och de nedslående kvartalsrapporterna. Mrs Seagull agerade ordförande och påtalade i sitt öppningsanförande det faktum att branschen höll på att gå i kvav på grund av den dåliga lönsamheten i samtliga led. ”Alla vet att vi producerar båtmotorer med ypperliga prestanda och oöverträffad kvalitet men vi tjänar för lite ”deg”. Samtliga närvarande, med undantag av Neptun, instämde suckande med tårfyllda ögon och lade applåderande och förtröstansfulla sin framtid i händerna på den slim(m)ade och (st)yla(n)de lönsamhetskonsulten Mammon Rosenthal. Efter stående ovationer tog Mammon till orda: ”Jag ska frälsa er med min katamaranlösning som vilar på två oomkullrunkeliga sanningar”. Pro primo: Trots att era motorer vid ett vettigt nyttjande är väldigt driftsäkra och modesta beträffande underhållsinsatser, måste båtägarna intalas att de är ägare till veritabla små underverk som saknar motstycke i universum beträffande komplexitet och prestanda. Detta medför att båtägarna får skrämselhicka och inte vågar låta bli att med hull och hår anamma de serviceåtgärder och serviceintervaller som ni, (sagt med ett snett smil), måste påbjuda i motorernas manualer. Se även till att serviceverkstäderna är med i galoppen så att det även där kan generera lite multum. Jag föreslår därför att serviceintervallerna kortas till en tredjedel av det som kan anses normalt. Var även frikostiga med antalet detaljer som obligatoriskt bör bytas vid varje tillfälle, om möjligt både vår och höst. Av det muntra sorlet bland konferensdeltagarna föll detta tydligen i god jord och nya applådåskor nådde den exalterade ”frälsaren” som efter en klunk Ramlösa åter tog till orda. Pro secundo: Det är ett känt faktum och accepterat av majoriteten konsumenter att ”kvalitet kostar”. Ni måste här använda er av inversen, alltså, om en vara eller tjänst är dyr så innebär det kvalitet. Det lär inte vara så svårt att implementera detta synsätt hos ”prylmänniskorna” bland båtmotorägarna och därigenom bättra på deras ego med påföljande tillväxt av tuppkam (eller annan kroppsdel). Mitt radikala förslag är därför att med en faktor 3 öka alla priser, inte bara beträffande motordelar och tillbehör utan rakt över hela tillbehörssortimentet och servicesektorn. Nu tog sig bifallsropen och konferensdeltagarnas ryggdunkande nya, nästan astronomiska proportioner och i deras ögon stod dollartecknen ”som spön i backen”. Mitt under det näst intill himmelska jublet bad havets herre Neptun om ordet. ”Jag har i mitt rike alltmer erfarit hur sjöfarare, drabbade av kronisk tidsbrist, på ett för mig föga njutbart sätt åstadkommer irriterande oordning i min vågiga frisyr. Har herr konsulten kanske även ett koncept för lindring i detta avseende till lisa för en ”ärrad” hjässa.” ”Of course my dear Våttson. Vi vet ju att hastighetsövervakning på sjön i stort sett inte existerar i en omfattning värd namnet. Tyvärr kan mina åtgärder enligt ovan inte på kort sikt förväntas ge så stor effekt i detta avseende, men förhoppningsvis kommer det att visa sig att dessa bråttomfarkoster, efter att mina förslag uppnått full effekt, inte till acceptabel kostnad kan nyttjas på samma sätt och i samma omfattning.” Neptun tog ett tag med handen över det svallande håret. ”Ha ha ha, en form av indirekta och självadministrerade fortkörningsböter, det passar som trefingershandske på min treudd”, skrockade havets herre med ett bubblande skratt. Under konferensen fick jag sällskap av min uppdragsgivare Eolus som undrade om inte hans intressen även kunde beaktas i någon mån. Konsulten såg lika klurig ut som Bosse Bildoktorn och förutspådde att tack vare ”mina genialiska strategier” kommer alltfler sjöfarare att verkligen uppskatta vinden som skonsam och miljövänlig energikälla och då förhoppningsvis ägna vindens gud Eolus en uppskattande tanke. Med ett leende i det vindpinade ansiktet lät sig Eolus nöja. Som brukligt vid alla konferenser med lite självaktning bjöds deltagarna in att ställa frågor till ”panelen” som i detta fall bestod av den självutnämnda konsulten. En äldre servicetekniker som inte verkade ”helt såld” på koncept med intervaller och priser anförde en viss skepsis i dessa avseenden men konsultens självsäkra svar hade en viss lugnande inverkan. ”Om någon har mage att ifrågasätta min kompetens som lönsamhetskonsult och mina förslag enligt tidigare redovisning vill jag bara meddela att av mig implementerade liknande åtgärder har varit mycket framgångsrika inom Vattenfall”. En kamrer hos en grossist hade en olustig känsla att någon skulle kunna genomskåda det han kallade ”bluffen” men blev genast utbuad och tillrättavisad av sin arbetsgivare. ”Vad gör vi då?” undrade kamreren. Konsulten meddelade i fördömande ordalag att ”Du borde uppdatera dig i fråga om moral och etik. Vi gör naturligtvis som man gör i Skandia och andra framgångsrika företag. Vi skyller på någon annan och har troligen inget minne av någonting”. Konferensen avslutades av den nymornade Mrs Seagull som påbjöd en rungande applåd för lönsamhetskonsulten varpå följde en sedvanlig ”mingling” med en plastmugg i handen och ett allmänt lovprisande av konferensens osedvanligt enorma banbrytande innovationer och konsultens näst intill övernaturliga intelligens. Detta, mina vänner, är den sanna historien om hur högkvalitativa och driftsäkra båtmotorer kommit att framstå som komplicerade tekniska underverk med omåttliga underhållsbehov. Eller har jag drömt alltihop? Hälsningar TjT

Hej. Ja mycket ska man höra innan örona faller av. Jag citerar: Tänk på att en motor plågas mycket i svängar och vågor med....Jag tror om du verkligen vill jämföra en bilmotor och en båtmotor så borde du jämförra en motor som används i racing tex rally eller STCC, en sådan motor kan möjligen jämförras med en motor som sitter i en båt pga den stress etc som en racing motor plågas av. Slut citat. Om ni ska vara snälla mot era båtmotorer så kör dem för allt i världen inte i svängar och vågor. En annan reflektion: Det verkar som om många motorbåtsägare drabbats av någon sorts hybris eftersom de jämför sina båtmotorer med extrema motorer i tävlingsbilar!? Ett mått på en motors prestanda (och troligt mekaniskt underhållsbehov) är hkr/l, (hästkrafter per liter slagvolym). Vad har ni för värden i era motorer? Om det nu (mot förmodan) verkligen är så att båtmotorer kräver allt detta underhåll så är det nog så att de används på ett icke avsett sätt i fel miljö eller så är det faktiskt skräp i marinmotorer. Hemmapulartomten TjT

Hej Roddarn m. fl. Nu var det ju inte så att mina synpunkter primärt gällde hur stora påfrestningar en marinmotor utsätts för i relation till en bilmotor. Det begriper jag väl att en het motor i en planande bråttombåt utsätts för större påfrestningar än en bilmotor men förhoppningsvis så är den konstruerad för det. Det finns ju även små dieselmotorer i segelbåtar (som körs lugnt i 20-50 tim per säsong och kanske ännu mindre), och därmed jämförbara motorinstallationer, som ger en fart på några knop, och för dessa kan väl underhålls-/servicebehovet ifrågasättas. Mina synpunkter gällde i första hand det helt unika servicebehovet som tycks grassera inom båtvärlden och därtill kostnader och tillbehörspriser som verkar vara helt frikopplade från jämförelser med andra produkt- och intresseområden. Man får höra att båttillbehörshandlarna har så kort säsong så att priserna därför måste vara höga för att ge en vettig årsomsättning som man kan leva på. Detta synes mig vara en mycket tveksam affärsidé. Kanske konkurrensverket har en liten uppgift här. Vilken timpenning ska då, med samma motivering, en tomte begära under sin korta verksamhetssäsong. Min Chaplinliknelse avsåg att illustrera ett sätt att skaffa sig en marknad. Här kommer en liten gåta. Vilket svar tror du att du får om du går till en grönsakshandlare, som lever av att sälja grönsaker, och frågar: Behöver jag äta grönsaker? Vilket svar tror du att du får om du går till en fiskhandlare, som lever av att sälja fisk, och frågar: Behöver jag äta fisk? Vilket svar tror du att du får om du går till en frukthandlare, som lever av att sälja frukt, och frågar: Behöver jag äta frukt? Vilket svar tror du att du får om du går till en båtmotorhandlare eller serviceverkstad, som lever av att sälja och serva båtmotorer, och frågar: Behöver jag byta eller serva min båtmotor? Tänk själv! Lura krämarna! Ha gott om tid och kul på sjön i sommar. Hälsningar TjT P S Jag har inga dåliga erfarenheter av serviceverkstäder för båtmotorer. Har aldrig anlitat någon och kommer inte att göra det heller. Jag har själv under snart 50 års tid renoverat och servat alla mina förbränningsmotorer, stora som små.

Hej. Är det verkligen skräp i marinmotorer? Jag har läst de kommentarer och expertutlåtanden som redovisas ovan och kan verkligen börja undra om det är skräp i motorerna eller i dem som brukar motorerna. En del frågor dyker upp: Är inte marinmotorerna konstruerade för att driva fram sjöfarkoster? Vore intressant att veta vilken livstid som tillverkarna räknar med på en marinmotor. Alltid i uppförsbacke? Hur mycket uppförsbacke motsvarar luftmotståndet för en bil i 120 km/h. Vad i en marinmotor slits så oerhört av den värme som omger den? Månne det är insprutningspumpen i en dieselmotor, övriga vitala delar har förmodligen termostatreglerad kylning. Förgasaren? Elektroniken? Kallstarter?? En bilmotor kan ju till och med startas i -30° så där kan man snacka om kallstarter. Visserligen slits alla motorer mera vid kallstarter men jag antar att de flesta marinmotorer inte startas så ofta i minusgrader. Utan att veta så mycket om gjutjärnets utmattningsbenägenhet vid temperaturväxlingar antar jag att det är ungefär detsamma i en marinmotor som i en bilmotor. Jag antar att detsamma gäller för aluminium (lättmetallegeringar). Om en marinmotor blir så mycket hetare än en bilmotor under drift bör nog installationen och kylningen ses över (kanske även driftsättet). Jag misstänker att de som förordar allt detta underhåll och framför alla argument om att marinmotorer är sååå ömtåliga, har sett filmen Chaplins pojke * och har någon personlig vinning av sina utsagor och dessutom lyckats skrämma motorägarna och erbjuda årsservice á 3000-5000 kr efter 40-50 drifttimmar (400-500 mil för en bilmotor). Snacket om att man inte kan jämföra en vettigt dimensionerad marinmotor och en dito bilmotor måste väl hållas inom rimliga proportioner. Om marinmotorerna mot förmodan är så klena och underhållskrävande tycker jag att det är dags för någon seriös motortillverkare att konstruera en marinmotor som i någon mån kan mäta sig med en modern bilmotor. Kanske en samlad aktion från mjölkade marinmotorägare skulle skynda på en sådan konstruktion. (Personligen tror jag att de, rätt använda, redan finns). Som jag tidigare skrivit: Det finns tre kategorier prylmänniskor som krämarna kan lura till vilka tokigheter som helst: Båtägare (i synnerhet segelbåtsägare) Golfspelare Flugfiskare Tänk själv! Lura krämarna! TjT * I filmen Chaplins pojke är Chaplin glasmästare och förser sin son med slangbella och stenkulor för att höja omsättningen.

Till transalp01 och löjtnanten Ture: Läs manualen till Seaclear, den finns ju t o m på svenska. Gomorron TjT

Hej Jag undrar om alternativet till replik i ett segel kallas likband (bandlik) eller liktape. Skit samma men jag skulle gärna vilja ha synpunkter på för- och nackdelar med likband. Jag tycker att det är ganska knöligt med replik om man har ett lösfotat segel med travare liksom. M v h TjoTri

Hej Behöver nya segel till en stortriss. Har kollat segelmakares hemsidor på nätet men de verkar ju bara ägna sig åt mer eller mindre extrema produkter så därför söker jag någon som kan erbjuda normala brukssegel till vettiga priser. Tacksam för tips och erfarenheter. Hälsn TjT

Hej Skulle nog trots allt intressera mig mera för skåran i den andra snipan. Hälsn. TjT

Hej Jag har för avsikt att fästa en skädda av rostfri stålplåt (diskbänk) på en stortriss. Hur fäster man lämpligen skäddan på plasten och vilken sorts lim är bäst att använda? (inga skruvar!) Har fått ett förslag att använda styrén glasfiberremsa. Tacksam för initierade förslag. Hälsn TjT

Hej Jag har också en Evinrude men bara 4 hk på min segelbåt. Ur avgashålen på riggen sprutar även på denna ut vatten men jag har tolkat det så att det är avsett för kylning av avgas kanalen. Har inte märkt några problem med detta. Vore intressant att få vederhäftiga upplysningar från någon som vet (inte tror eller tycker). Hälsn TjT

Hej. Jag har tagit del av de sanningar och synpunkter som redovisas i detta forum och kan än en gång konstatera att en sanning fortfarande är oomstridd. :-D . Det finns tre kategorier prylmänniskor som man (tillbehörskrämarna) kan lura till vilka tokigheter som helst: Båtägare (i synnerhet segelbåtsägare) Flugfiskare Golfspelare Som exempel: Byta tändstift varje säsong. På vilket sätt slits tändstift så oerhört mycket mera i en båtmotor än i en bilmotor? Hur ofta har du behövt byta ut ett trasigt tändstift i en bilmotor? Har du överhuvud taget bytt tändstift i en bilmotor? Tänk själv! Lura krämarna! TjT

Oj oj oj. Har läst de goda råd och bestämmelser angående båtars färder på land som redovisas ovan. Svettigt värre! Det är väl tur att båtar även kan framföras i vatten. M v h TjT

Hej En liten fundering. Om man som jag (och många andra stortrisseglare) har ett fiolblock vid bomnocken och ett fiolblock med hunsvott vid storskotstravaren, hur stor kraftvinst får jag med detta arrangemang? 2 2 2 2 eller 2x2x2x2 Hälsn TjT