Tjocka_Trisse

Hej Jag började segla på gamla dar och efter en del botaniserande skaffade jag en Stortriss p. g. a. de förnuftiga råd jag fått och tack vare en lycklig omständighet. Som novis beträffande segling hade jag en del funderingar om segling och segelbåtar och skaffade en hel del teoretiska upplysningar i ämnet. Att Stortrissen är en mycket behändig och kapabel farkost fick jag ganska snart klart för mig och att man kan skaffa den för omkring 10 tusen kronor gör den helt outstanding som första segelbåt. Om man sedan skaffar nya segel i stället för de vanligtvis utseglade originalseglen, en kostnad på ca: 8 - 12 tusen kronor har man för runt 20 tusen kr en liten skuta som ger mycket seglingsglädje. Tack vare nya segel fungerar den som den är avsedd att göra och den av många upplevda irriterande lovgirigheten kan ganska enkelt balanseras genom en vettig segelföring och skotning. Eftersom jag seglar ensam fungerar denna lilla båt även för lite längre seglatser och övernattningar om man anpassar kraven till omständigheterna. Jag har gjort en hel del förbättringar som underlättar segling och Stortrissen fungerar ypperligt för mina behov och jag kan bara rekommendera den till dem som för en ringa penning vill uppleva seglingens tjusning. Den kommer förmodligen aldrig att bli någon semesterbåt för familjen men det är heller inte avsikten. Att Stortrissen inte är en modern båt förtar inte seglingskänslan eftersom de fysikaliska regler som ligger till grund för vinddrivna farkoster fortfarande är desamma. Att det i dagens läge inte kan byggas en Stortriss mk III till vettigt pris är väl helt klart men det vimlar av torrsatta Trissar på de flesta båtuppställningsplatser och marinor (och lador och bakgårdar) som borde ges en värdigare tillvaro. Jag kan bara uppmana ägarna till dessa att se till att de kommer ut på böljan i egen ellar någon annans regi. Eftersom det tillverkades drygt 2000 Stortrissar torde det finnas ganska många tillgängliga för dem som fått klart för sig vilken liten okomplicerad och kapabel nöjesmaskin det är. Ut och leta!! Tack och lov sitter inte seglingens tjusning i antalet fot eller knop utan att man enbart med vindens hjälp kan ta sig dit man önskar, ett faktum som i dessa miljömedvetna (-hysteriska) tider borde appellera till betydligt flera båtåkare. Hälsningar Tjt

Hej igen Eftersom jag jobbat inom el- och telebranschen i drygt 40 år har jag personligen inga som helst problem med var jag placerar säkringarna i elsystemet. Jag har dock inte jobbat med elinstallationer i båtar och undrar fortfarande vad som är så speciellt i dessa installationer. Vi lever ju fortfarande i ett någotsånär fritt land och det står därför var och en fritt att i båtar välja placering och antal säkringar efter egen övertygelse men i rent informativt syfte vore det intressant att få veta varför somliga förfäktar säkringar i minusledaren. Eftersom ingen minussäkrare ännu gett någon förklaring antar jag tillsvidare att de saknar hållbara argument. Tjt

Hej igen. Jag hade planer på att döpa min Stortriss till Krysstina av nostalgiska skäl men den heter numera Länsman av ganska uppenbara skäl. Tjt

Hej Någon förklaring har jag ännu inte sett men för att referera till Bosse Bildoktorn hade ju en del engelsktillverkade bilar plus-jordade system (Lucas-system). Detta orsakade en hel del problem och enligt densamme Bildoktorn var Lucas mannen som uppfann det totala mörkret. Men det vore i alla fall intressant att höra de minussäkrande förståsigpåarnas argument. Tjt

Hej En del förståsigpåare menar med emfas att eventuella säkringar i elsystemet i en båt ska läggas i minusledaren. Vore intressant att få en förklaring till detta. Tjt

Hej. Jag är förmodligen inte ensam om att ha en Stortriss som ser ut som f-n inuti. Det luddiga gojat som sitter på väggar och i tak liknar en illa rengjord stia. Finns det någon som har fräschat upp skuffen med färg eller något annat för att få det lite trevligare? Jag antar att det finns de som försökt och jag skulle gärna få veta deras erfarenheter. Tackar på förhand Tjt

Hej. Jag har planer på att låta blästra järnkölen till min Stortriss. Finns någon som har en uppfattning om vad en sådan operation kostar i runda slängar? Vilken grund/rostskyddsfärg är lämplig efter en ev. blästring? Fortfarande ganska lösa planer men det vore kul med info från någon som har varit med om ett sådant tilltag. Hälsningar TjT

Hej. Finns någon som bytt fönster och vet hur tjocka fönstren på trissen är. Hur tjockt är skrovet alltså glasfibern där fönstren sitter. Jag tänker byta ut dem och undrar dessutom vilka mått som gummilisten bör ha. Passar något av de alternativ som finns i Watskikatalogen på sid 337? Jag vet att Sidney i Kungälv kan skaffa både fönster och lister, så den upplysningen behöver jag inte igen. Hälsningar TjT

Hej. Jag har för avsikt att besöka Blekinges skärgård i sommar och undrar därför: Kan man passera de avspärrningar eller vad det kallas som finns i strategiska sund både här och där om båtens djupgående är mindre än 100 cm? Jag vill ju inte riskera att bli minsprängd eller bombad (mer än jag är). Hälsningar TjT

Hej igen. Jag vet inte hur bra denna bild kommer att visas, men du kan ju försöka hitta prickar och annan information som är relevant för en fritidsbåtkapten i en båt med normalt djupgående, under dagtid . Inte det allra enklaste i detta virrvarr tycker jag. Hälsningar Tjocka Trisse

Hej igen. Om du kollar båtsportkortet 821 NE som visar Yttre redden i Karlskrona (Aspö, Tjurkö) så förstår du kanske vad jag menar. Hälsningar Tjocka Trisse

Hej alla sjöfarare. Detta skriver Sjöfartsverket beträffande Båtsportkorten: Båtsportkort är ordinarie sjökort framtagna i ett mindre format för båtlivet. Varje båtsportkort täcker en viss kuststräcka, presenterade på 13-29 blad med tryck på båda sidorna. Skalan och basinformationen är densamma som i allmänna sjökort. Härutöver redovisar de inledande översiktskorten information som är specialanpassad för båtsportkorten. Efter att jag ägnat en del tid att studera dessa infinner sig en stilla reflektion: Jag tycker att Båtsportkorten innehåller en hel del information som till stor del endast gör korten grötiga och svårlästa. För det s. k. båtlivet vilket till stor del utövas under dagtid och med farkoster med mindre djupgående än 3 m kan väl nyttan av djupangivelser över 3 m och ev. fyrsektorer ifrågasättas. Det ljusblå 6-m-området kan ju finnas kvar men utan djupangivelser. Kolla gärna något båtsportkort och tänk dig att all onödig information rensats bort och endast för båtlivet relevant information fanns kvar. Vilken skillnad. För dem som behöver all information finns ju alltid de allmänna sjökorten. Den enda anpassningen till det privata båtlivet jag kan se är markeringen av gästhamnar och de områden man inte får besöka och beträda under vissa tider. Jag har alltid förvånats av hur uråldrig information ligger till grund för sjökorten. Vissa delar av våra farvatten sjömättes för väldigt länge sedan och kartbilderna verkar inte vara färskare. I dessa högteknologiska tidevarv med satelliter och laser kan man tydligen göra topografiska bestämningar på månen men det verkar vara att ta sig vatten över huvudet att mäta sjöbottnar. Beträffande kartbilder kan jag tipsa om de satellitbilder som finns på nätet. Eftersom jag inte har kontakter med NATO eller Ryssland kan jag bara önska att Sjöfartsverket i Sverige uppdaterar sig och fixar vettiga sjökort och båtsportkort. P S Det finns tydligen s. k. digitala sjökort där man kan välja hur mycket info man vill ha på plottern men enligt förståsigpåare ska plottern användas som ett komplement till papperssjökort. Beträffande överensstämmelsen mellan papperssjökort och plotterinformation finns en hel del artiklar som ger en närmast komisk bild av det verkliga förhållandet. Om man dessutom av olika anledningar hellre använder papperssjökort kan man ju önska att åtminstone båtsportkorten vore bättre anpassade till det som Sjöfartsverket kallar båtlivet. D S Hälsningar Tjocka Trisse

Tackar så mycket för alla alternativ till knipknap. En knipknap ser enligt mitt och många andras förmenande ut enligt bifogade bild. Alltså linan knips fast under den ena vingen (spetsen), därav namnet. Jag vet att flera företag säljer en variant avsedd för linor 8-16 mm men jag söker knipknapar för klenare linor. Var kan jag köpa sådana? Hälsningar TjT

Hej. Finns någon som vet (inte tror) var man kan köpa små knipknapar för 4-6 mm lina? Verkar bara finnas större modeller hos handlarna. Hälsningar TjT

Hej Tänk efter nu. Om läsidans vant är löst beror det väl på att masten lutar åt läsidan. För att råda bot på detta bör du väl spänna lovartsvantet. TjT

Hej Kan någon förklara varför den separata bensintanken till en utombordare kallas trycktank? TjT

Ja, och så kan man få färg-GPS om man sätter en nylonstrumpa framför en svartvit GPS. TjT

Hej. Här kommer ytterligare en bild på mitt arrangemang. Med lite fantasi och klurighet är det ingen konst att få till ett fungerande system. En sak som jag vill att du observerar. Om du vill ha nedhal till fock/genua är det klokt att bryta det i ett block vid förstags/halshornsbeslaget, vika det dubbelt så att du får två ändar som du fäster med ögla runt två pistolhakar på olika höjd (inte i toppen/fallhornet för då viker seglet sig och den översta pistolhaken kinkar). Den dubbla linan drar du sedan genom en cleat och i den dubbelvikta änden trär du på en ring som kan löpa på linan. Finessen med ringen gör att systemet blir flexibelt och kan användas för både fock och genua, det gäller bara att justera in rätt längd. När du tar ner seglet drar du bara i ringen och resten sköter sig självt. Smart va? Jag har inte några bilder som visar detta och eftersom jag inte riggat än kan jag för dagen inte fota, men när jag är klar med sjösättningsbestyren kommar det flera bilder på mina patent. Hälsningar TjT

Hej. När jag köpte min stortriss var redan fall o dyl neddragna till sittbrunnen. När man seglar ensam är det ett ovärderligt hjälpmedel och efter lite modifieringar ser det ut så här. Från vänster: gul - uthal(i bommen påg.proj.) blå - nedhal fock/genua röd/vit - fockfall röd/vit - kick vit/röd - storfall vit/röd - dirk/gennakerfall dessutom tillkommer halshornslina till gennaker förhoppningsvis i sommar. Lycka till. Hälsningar TjT

Hej. Jag har lagt märke till att en hel del motorserier, 4 - 5 - 6, 6 - 8 -(9,8), 9.9 - (12)- 15, är i grunden samma motor med samma slagvolym och utseende. I en del fall sitter en mindre förgasare på den minsta modellen i serien men om man kollar i specifikationerna ser man att de större motorerna (ofta) har ett varvtalsområde som ligger högre än de mindre motorerna. Eftersom de flesta motorerna nu för tiden är försedda med elektronisk varvtalsbegränsare i någon form är det kanske så enkelt att skillnaden ligger i varvtalsbegränsaren (och ev förgasarjustering). Jag har inga konkreta bevis för att det skulle vara den enda skillnaden, men jag har en stark misstanke. Sen kan man ju undra vad vitsen är med att saluföra motorer som i princip är i stort sett identiska och kalla dom för antingen 4-, 5- eller 6-hästare. Men det är väl något krämartrix för att kunna ta bättre betalt. P. S. Kolla motorspecifikationer så far du se. http://www.outboardmotor.net/motors/156.html http://www.outboardmotor.net/motors/158.html Hälsningar TjT

Hej. Jag står i begrepp att skaffa en ny utombordare till en Stortriss. Man hör från en del håll att små fyrtaktare inte är något bra val. Alla brukar ju ha synpunkter på det mesta men det vore intressant att få höra vad de som använt små fyrtaktare har för erfarenheter. Tacksan för era råd. Hälsningar TjT

Hej. Tillverkaren rekommenderar en motor med normal rigglängd till Stortriss. Jag har märkt att propellern vispar luft när det gungar lite och undrar om någon har erfarenhet av för- och nackdelar med att välja en motor med lång, 20 tum, rigg istället. Hälsningar TjT

Haleluja! Hörde i veckan att våra samlade gnällpar.... har planer på att införa båtregister och krav på förarbevis för båtar över 7 m längd. Motiveringarna var bland annat att det skulle förhindra stölder och båtolyckor. Försäkringsbolagen säger beträffande stölderna att merparten av de båtar som stjäls är kortare än 7 m och de förordar andra kriterier för registrering. Förarbevis för att förhindra sjöolyckor. Att förhindra olyckor på sjön är naturligtvis behjärtansvärt, men jag känner inte till någon statistik som visar att t. ex. Nordiska Folkbåtar (längd 7,68 m) skulle förekomma oftare i samband med olyckor än plastbaljor under 7 m längd med t. ex. 200 hästar på akterspegeln. (Steve med Selcon och hans gelikar (med och utan Förarbevis)kan alltså fortsätta med sina pubertetsupptåg). Att ett så korkat förslag som minister Messing satt i sjön överhuvudtaget kan kreeras i mänskliga hjärnor? får nog istället tillskrivas lobbyisterna från de företag som säljer monstermotorer (flera hundra hästar) och båtar under 7 m avsedda för dessa. Någon annan diagnos på ohälsan kan jag inte se. Krav på Förarbevis kan väl inte skada men varför då undanta dessa 40 – 60 knops vidunder (kortare än 7 m)? Sen kan man ju fundera över innehållet i kurserna för Förarbeviset. Ganska mycket ansträngningar läggs på navigering (kursutläggning, avdrift, kompassens missvisning o. s. v., saker som man vid färder inomskärs och i skyddade vatten har ganska begränsad (ingen) nytta av. Det praktiska handlandet i olika situationer behandlas i stort sett endast teoretiskt?? Som i alla andra fall gäller även här att det kan vara en avsevärd skillnad mellan utbildning och bildning/förnuft. En djävulsk tanke (värdig en minister) dyker upp i skallen: Varför inte begränsa hastigheten inomskärs och i skyddade vatten till exempelvis 15 knop. De som har mera bråttom inomskärs, enligt mitt förmenande endast tillämpligt vid en kvinnas krystvärkar och vid långt framskriden hjärtinfarkt(obs. ej hjärninfarkt), kan ju i många fall ta bilen eller ringa 112. De som vill använda sina fartvidunder och bättra på egot kan göra detta på internationellt vatten dit de ju kan ta sig ganska omgående. Ta med en videokamera och visa sedan upp det på storbildsskärm eller lägg ut det på nätet så att hela världen kan bevittna hjältedåden istället för att bara några svallvågsomskakade barnfamiljer i kanoter och roddbåtar i något smalt sund ska få njuta av er position på båtklubbarnas listor för inbördes beundran. De galnaste företeelser och handlingar som mänskligheten beskådat är inte ett resultat av slump eller okunskap utan det ligger i grunden alltid en medveten avsiktlig strategi eller ideologi bakom. Att jag är så grinig kan bero på den långa vintern men jag ska bättra mig när isen gått i sundet och skutan (under 7 m och knop) kommit på plats. En stilla önskan inför sommaren är att alla Folkbåtsskeppare och andra med (segel)båtar längre än 7 m måtte besinna sig och inte orsaka alla dessa olyckor på sjön!?! Försök även att hålla er något så när nyktra. Hälsningar TjT

Även Frost i Mora har effektiva produkter för detta ändamål TjT

Tackar så mycket för alla goda råd som i och för sig inte var några nyheter. Kontentan av svaren blir således att snacket om översta lattan parallell med bommen är nys, vilket inte heller var någon nyhet. Hälsningar TjT