Gå till innehåll
fredag 29 november 2024

utsegla

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    223
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av utsegla

  1. utsegla

    Vårsegling

    Hemma efter en långdag i båten. Seglade utomskärs mot Marstrand men fick starta motorn när vinden försvann vid Knippla. Motor i lugn takt. Stoppade och fotade på sälarna vid Lekskär. Middag vid målet Marstrandsholmarna. Chili con carne och Ingelas hembakade tekakor med vitlöksmör. Vilade efter maten över den fortfarade varma motorn. Overallen på. Jag nästan somnade. Men jag hade hemseglingen att tänka på. Så det blev motorsegling också på hemresan. Jag hade räknat med sjöbris från väst. Men det drog nätt och jag fick väl en halv knop mer med hjälp av seglen. Härligt att vara ensam ombord en hel dag. Det är nog så dom som mediterar känner. Nu känner jag båtens rörelser i kroppen. Jag blir nog aldrig fri från denna form av yrsel. Mitt balanssinne är väl för bra?
  2. Känner med Vänerbåtfölket. På femitotalet när vi fraktade is från Järnasundet strax ost Hindens rev. 1957? tror jag det var.Det året försvann isen på Vänern den 1 maj. Förra helgen var jag vid vårt lilla sommarställe vid Mellerud. En släkting hade provborrat djupare än 60 cm kom det sand på borren. Bottenfruset altså. Vår lilla småbåtshamn var fylld med ispress närmare 2 meter högt med is och snö. Nordosten hade pressat upp isen på land. Så det verkar bli sen båtsässong på Vänern i år.. Kolla in hur Vänern kan se ut med 120 ton naturis i Hawila på väg till Knippla och vidare till fiskebåtarna och Nordsjön.
  3. Båten min har inte varit uppe på land på vintern de senaste 30 åren. Tar upp och fixar den i maj/ juni. Jag kan bara försöka förklara hur jag gör. För det första försöker jag att få en plats minst 10 meter från fast land. Då blir det inga spänningar i båten vid skiftande vattenstånd när isen har fryst runt båten. När jag stoppar min motor gör jag som följer: Varvar upp en kort stund så att avgasslangen töms på det mesta vattnet. Där efter blåser jag ur sjövattensystemet. Har satt ett t-rör med slang och ventil på sugslangen. Kylningen till mitt backslag sitter på sugsidan innan sjövattens pumpen. Jag blåser tills det bubblar genom bordgenomföringen. Det läcker lite luft runt impellern med det ger mig bara kvitto på att pumpen inte är full med vatten. Sista andetaget stänger jag bottenventilen medan det bubblar ur den. Har gjort så i många vintrar och inget har frusit sönder. Jag kan inte lova att det fungerar så för alla. Jag har en snipa med en VP 2030. Intaget ligger ca 60 cm under vattenlinjen. Enda gången jag har haft problem var när jag slarvat med urblåsningen av avgasslangen vid stoppet. Då väste det i den då nästan täta avgasslangen. Men eftersom motorn gick tinade isen snabbt. Jag passar på vid töväder och kör bort isen vid propellern som inte får frysa fast. Så fastnar propellern kan du få en krökt axel. Kollar att baxa runt axeln innan start. Har sett att de flesta båtarna reser sig i fören av någon anledning. Jag kan snabbt komma ut genom att öppna bottenventilen, om inte isen är för tjock. Förut när jag fyllde slangen med glykol drog jag mig för vinterbåtliv. Toalettgenomföring vet jag inte hur man gör med. Idag var jag ute för femte gången i år. Satte tre segel och korsade Danafjord. Ankrade i lä av Brännö och värmde en gulaschsoppa. Lite utkylt för oljekaminen startade jag för sent. Seglade hem med vinden tvärs om SB Gjorde som mest 5.6 kn genom vattnet. Såg en segelbåt i snobbrännan. Härligt nu är vi igång på riktigt.
  4. Glad påsk på Er alla! Prövar att skicka en filmsnutt på isbekämpning.
  5. I min värld på Humbolts akterdäck hade jag startat motorn om han hade start knapp.( Men han kanske hade en motor med luftstart) och kört fram för om den stimmande fiskaren, som uppenbarligen inte hade uppsikt framåt.han var ju på väg in i låringen. Han kanske var färgblind också.Gröna segel kan man bara inte missa. Men han träffade ju! Han såg säkert rött efteråt. Glad Påsk!
  6. Hur långt är det till iskanten? Jag kastade mitt kastankare till iskanten och körde fram med bra varvtal på så vis kom jag ut en båtlängd i taget. ca 1 timma tog det med 15 meter. Jag förstår att Du vill ut. I dag körde jag runt holmarna med igenbommat vinterkapell.och kallibrerade autopiloten. Den gamla som numera heter Lars i Beckevig. Vet inte hur många gånger jag snubblat på sladden och fått löda den. Nu är den heltejpad med blå vajertape för skalet vill inte knäppa sig fast. Den fungerar som en styrmaskin på auto med färrkontrollen på den undre rorkulten. Hälsa Hållö! Där bodde vi i Kisthålet på 70 talet halva somrarna.
  7. Hurra! Idag har jag kommit ut och hissat två segel. Stoppade och kokade kaffe (pulver) och en frökuse med en tjock ostskiva mellan. VI HAR VÅR I LUFTEN.
  8. Ja då hörs vi igen om ljudet med snurrande propeller. Jag har löst oljudet med ett mekaniskt stopp på axelflänsen. För att få propellern stående tyst i linje och i lä? om akterstäven. Jag har satt 2st rostfria u-plattjärn utanpå axelflänsen. Har satt ett svagt lättmetalls vinkeljärn som jag via ett stoppreglage kan dra in mot flänsen och på så vis få tyst på min tvåbladiga sång och även rasslet från backslaget. För söker att göra en skiss sedd akterifrån. Öppnade klämman om axeln och vred P som jag ville ha den bromsad. Idag var jag ute och satte två segel. Vid 3,5 knop började sången ljuda efter 4 tyst. Lovade upp och kollade logg 2 knop. Drog i reglaget och oljuden försvann. La in backen tryckte tillbaka och säkrade med en glasburk över reglaget. Sen åkte vi som TS vill. Tyst utan onödiga ljud. Hade denna broms med min stora propeller på förra motorn. 12 år sedan. Då ville jag ha tyst på rasslet från backslaget och fick det. Den stora trebladiga proppellern bromsad, bromsade bara några tiondels knop. Vem vill kappsegla med en snipa? Men visst man skall ju inte ligga och driva heller, därför har jag nu min tvåbladiga bromsad i lä om akterstäven. Håll till godo, men var försiktiga och säkra reglaget och bygg svagt så inte vinkeljärnet går genom skrovet! Glöm inte plåt och gummidämpning i botten. Bromsad propeller får aldrig rotera. Kolla nu på land med fram resp. back växlar inlagda.
  9. Mycket intressant frågaI. I höstas bytte jag till ny tvåbladig propeller. Och faktiskt jag seglade mellan jul och nyår. Då kom det ett NYTT sjungande ljud vid 3-4 knop som jag trodde var från backslaget??? Det blev tyst när jag bromsade axeln. Är du säker på att axeln inte snurrar med växeln inlagd?. Min snurrade med, med fram inkopplat innan jag fann ut att backen håller propellern på min axel fast.. Nu väntar jag också på vad dom andra tycker eller vet om detta. .
  10. Har alltid en Silvia 70 UN. Bra pejlkompass när jag övar med elever att hitta på sjön. När jag som 14 åring skulle styra efter kompassen i mörker på öppet hav, fick jag tipset att när det var stjärnklart underlättade det att sikta med masttoppen mot en speciell stjärna i kurslinjen. Det gick riktigt bra men efter en stund gick det ännu bättre. När jag kollade på kompassen jag var rejält ur kurs. En liten spricka i topplanternan lyste som en stjärna. Rorsman skall kunna hålla tre saker Kursen, Ratten, och Käften.
  11. En historia från sjuttiotalet när jag seglade som matros på en provtur. Vi skulle in i Oslofjorden som var kända vatten från min skuttid. Härlig upplevelse att se kända trakter som vanligtvis beskådades i närmast u-läde med lastad skuta förut. Denna gången var båten 325 meter lång och jag, stod som rorgängare 30 meter över havet. Autopiloten hade jag blivit kompis med och den var aktiverad när den äldre lotsen landade med helikopter och hittade oss på bryggan.. Jag såg hela fjorden in till Gullholm på Jelöya. Vi skulle ankra vid Horten för landtag av provtursutrustning. Lotsen hälsar på kapten och styrman Och säjer högt Rätt som det går! Jag repeterade som brukligt. Kursen var samma över en timma. och efter en lång stund behagar lotsen säja något, som fick mig att smyga mig på spaken och sätta den på hand. Han sa Du styrer gott gutt! Och jag lovar att fartyget inte var en grad fel på hela tiden. Men jag hade ju land förut så det gick även bra att handstyra 300 000 tonnaren. Båten hette Veni vill jag minnas.
  12. Hej igen! Min nya får heta Rosemari efter tidigare ägaren. Och den gamla tejpade får heta Lars i Gravanre
  13. Tur har jag som har vingabåten som brutit isen I Hönö Klåva strax akter om mig. Annars på andra sidan av pontonbryggan ligger båtarna i tjock is. Den var på gång att släppa sist det töade. Vi behöver en storm eller något sådant så att detkommer in varmare vatten. Annars är det bra med ostvinden som transporterar det kalla ytvattnet. så skärgården har varit isfri hemmavid ett bra tag nu. Var ute en sväng igår och testade nyköpt beg. autopilot. Det var kallt i blåsten man Han styrde bra när han visste åt vilket håll vi skulle. Fjärrkontrollen fungerade ok Raymarin ST 2000 plus.heter han han bör ju få ett mera personligt namn. Roj blir det bra? Eller Rosmari? Jag tror att 5 april det nog isfritt. men som Orsa kompani lovar jag inget bestämt. Men det vill till en Västan och högvatten först
  14. Hej välkommen i vinterhavet! Har haft min båt med inombordsmotor i vattnet många år och även fastfrusen i upp till 30 cm saltvattensis. Jag kör några gånger och rensar om propellern inte fryst fast. Kollar på axeln innan start. Ligger självklart vid pontonbrygga en bra bit från ev. lanflod i isen.. Tar upp i maj vid gott väder för vårutrustning. Vad gäller motorns frostskydd. Jag har satt ett t-rör med slang med ventil i änden. När jag öppnar ventilen och blåser på sugsidan försvinner även vattnet i slingan som kyler backslaget. Stänger ventilen när det är klart, så sipper vi bli ubåt när bottenventilen öppnas. När jag stoppar min motor så här års varvar jag upp innan stopp och tömmer på så vis avgasslangen på det mesta sjövattnet..Därefter blåser jag i sugslangen tills det bubblar ur sjövattenintaget.Stänger samtidigt som det bubblar, så fryser inte den slangen. Sett fiskare som stängt botten ventilen och sedan kört torrt först. Men jag får värmeväxlare och slangar tomma utan att göra så. Det läcker lite luft genom sjövattenpumpen när jag blåser. På så vis vet jag att också pumpen är tömd på vatten.
  15. Hej där! Är det vinter där du ligger med båten? Du har fått tipset om att det är fruset vatten i avgasslangen förut. Är det tätt i slangen så här års är is den troligaste orsaken. Är det is i avgasslangen så är det antagligen också fruset i sugledningen till kylvattenpumpen också. Lossa sugslangen och blås! Kolla vad som hänt med impellern! Motorn gick ju i höstas. Vänta på töväder! När jag stoppar min motor så här års varvar jag upp innan stopp och tömmer på så vis avgasslangen på det mesta sjövattnet..Därefter blåser jag i sugslangen tills det bubblar ur sjövattenintaget.Stäng samtidigt som det bubblar, så fryser inte den slangen. Annars verkar du duktig på att skruva.. Lycka till!
  16. På tal om krängningsprov kan jag se min salig Pappas granskande blick när jag hivar ombord de sista längorna i däckslasten med winschen.Det var vårat krängningsprov inga tidtagninar. Men på ett ungefär. Och vi klarade Hjärteröfj..Islandsberg och Mellan Sadeln och Väcker. Hawila hette skutan och jag fick senare segla skeppare då hon var klar för skolseglingar från Öckerö. Då hade H stora tunga trämaster. Och därtill en massa segel. Dom som visste vid restaureringen lade ut barlasten ända ute i slagen. Hawila var ingen rullepotta längre.
  17. Lycka till att håva in maneterna! Nej jag menar storkovan. Du kan ju börja på västsidan Hönö. Du är välkommen dit och provköra! Vi badar många gånger om dagen sommartid, korta dopp från badstegen akterut. Men som du vet ibland samlas dom precis vid badstegen. I väntan på din storskaliga anläggning brukar jag starta och köra försiktigt med propellern en kort stund.. Annars vågar inte min badgästetös från stan inte hoppa i. Självklart är jag vakt på däck om dom är många dom där mannedera.
  18. Först Thomas-1 Du vet hur mycket Du hjälpt mig med det teoretiska, så det sista jag vill göra är att ifrågasätta det teoretiska resonemangets nyttighet. Förlåt. Jag är väl mer en praktikens man. Jag serverade mitt förslag, som jag har 25 års praktisk erfarenhet av, med en liten baktanke att betala igen för Ert hängivna sätt att försöka lösa mitt motorproblem här på MG. Tack! Jag har inte under 25 år varit i någon situation där jag ångrat min klump i masten. Utom ett par gånger när masten skulle bäras iväg på land. Gobba på hamna undrar iblaan ä han dåLi elle? Han ä ju ude jaamt annars. Feskar han aldrig? Nej han barre sjejlar. I da va ja ude en swäng runt Hallskär gônom Klätthamna. La te öser om Exhôlma. Där åd ja en makkelbörk mä tomatsås. Änna gött. Kaffi å två digistivekeks etteråd. Plottern låg hemma men jag hittde hem ändå. Va en skämmer bört seg mä massa brôde i båden. Nu har säsongen börjat om två veckor kommer tjällen, Strandskatan.
  19. Nu stör jag Er med lite resonemang om pendelverkan. Toaen behöver inte läsa han vet redan. På pendylen i mitt föräldrahem fick man putta igång den för att den skulle komma i pendling. Tänk Er en upp och nervänd pendel d.v.s. min mast med tio kilo i toppen. Kraften från båten hinner inte få masttoppen med sig för än när det är för sent. Rullningen uteblir. Nu gör vi ett tankeexperiment med pendylens pendel lossad. Den hålls mellen fingrarna, med viktändan uppåt. Känn vilken kraft som behövs i början för att få toppen att röra sig. Ta av vikten och gör samma sak med pendelstången utan vikt, så förstår Ni vad jag försöker att bidra med till snipägarna som har master på sina båtar. Prova med en plast dunk som jag gjorde och känn skillnaden i båten. Det är ju vad man upplever och inte teorier som räknas. Lite sämre vid låringssjö men då håller seglet i min båt emot åt lovart.
  20. När är jag har lastat några hundra kilo nere i båten fick jag en allt för styv båt. D.v.s. Rullig, heter nog något annat på sjömansspråk men Ni förstår vad jag menar? Båten bär sig åt. Den undervisning jag har fått har fått har syftat till att göra båten så stabil som möjlig. Det vill säja lasta nere i båten. Säkert också så för bästa seglingsegenskaper. För att kompensera min allt för styva båt måste jag inom rimliga gränser, göra tvärt emot vad jag lärt för att göra den styvare d.v.s. att göra den något rankare. 5 kilo först men jag bedömde att tio var bra. Och sedan fick jag det bekvämare på ute på sjöhavet. Det finns nog sådana som kan räkna ut att jag har en bra metacenterhöjd trots blyet, men jag är trygg ombord med eller utan segel satta när det piper i. En stor färja som går på England och Holland har en stor tank högt uppe i båten med skvalpskott i mitten som fylls med lämplig mängd vatten, som vid sjögång rusar från sida till sida. Men den flyttar ju vatten tyngden från sida till sida ungefär som hapysix tunna på taket. Jag tänkte et t tag göra en tank på doghouset men bommen var i vägen. Man vill ju kunna segla. Skoj att jag fick igång Er det verkar nog som om jag får ett besök från fartygsinspektionen ang. Snipans stabilitet efter detta. Ha ha
  21. Vikten i masten gor att båten inte hinner komma igång innan nästa våg. Jag presenterade iden för en 80 årig dörjare. Han höll med mig att snipan var lugnare i sjön med dörjebommarna upphissade. Så nu behåller han bommarna på upphissade hela året. Han hade inte tänkt på att det var så sa han. Min båt är alldeles för styv utan mast Ibland fattar man inte teorierna. Vår skuta rullade förfärligt med järnlast. Men inte med däckslast. När kommer Du och skruvar? MVH Uno
  22. I kombination med stödsegel på rulliga snipor? Jag vill tipsa om ett sätt att få en lugnare snipa i tex blanksjö dyningar. Även när trevåningsbåtarna i trettio knop rusar förbi eller möter oss. I stället för att styra upp mot vågorna har jag börjat med följade teknik. Jag ser till att vågorna kommer lite för om tvärs. Just i ögonblicket när första fartvågen skall slå till, lägger jag båten i lätt gir med vågen. Och rätar upp när de 3 värsta vågorna har passerats. Kanske är det nedanstående arrangemang som gör att det fungerar så. Det kan bero på att jag har satt en 10 kilos blyvikt i masttoppen. Jag har en ca 8 meters mast på min snipa. Satte dit vikten för ca 25 år sedan och är ganska nöjd med att ha den. Ett minus är i låringssjö då vikten gör att krängningarna blir något värre än med utan bly. Fick iden under min skutfraktar tid. Vid däckslast med t.e.x. Pappersved gick skutan som en svan vid sidosjö. Och senare när vi bytte de tunga trämasterna mot en kortare järnmast, så var skutan inte att känna igen. Jag blev faktiskt sjösjuk igen. Med detta i bagaget låg jag ute stilla i blanksjö och snipan var rent kass den bara rullade och rullade. Fyllde en plast dunk 5 liter och hissade som en flagga upp i masttoppen. Flagga? Jo den slängde och for så det var nästan omöjligt att passera vantspridarna. Det gick till slut och hör och häpna jag fick en mycket lugnare båt. Här får Ni att testa när våren kommer. Om mot förmodan någon trevåningsbåtsförare läser detta så tänk på oss i mindre båtar och håll ut ifrån oss. Eller om det inte går sakta ner den lilla stunden du kör om oss. Jag har tidigare sett båtlivet som en terapi med lite lagom rörelse för onda ryggen. Men på senare tid liknar det mer en slänggunga med risk för att slå sig, om man måste segla i farleden. Jag undviker det för det mesta. Jo jag har också jobbat med en 35 knops MOB-båt och visst det är en härlig känsla men varför sabba för andra? Havet är till för alla och det är stort. Hälsningar Uno
  23. Ja gubbar Nu gissar jag igen. Vad tror Ni, kan det vara silkon gegget som inte kom på vid bytet av termostaten? Eller att packningen ( nr 21 på Mitab reservdels sidor) för termostaten innanför mot pumphuset som saknas eller har kommit på sne? Det är ju bara fjädern som trycker fast T. Redia pöjka! Uno
×
×
  • Skapa nytt...