Lintott

Även gasol finns över hela världen. Problemet är alla olika standarder för kopplingar till gasflaskorna för att fylla dem. Det finns adaptrar t.ex. denna sats som anges täcka hela Europa. Det finns säkert liknande för andra delar av världen. Min gasolförbrukning är ca ett hg/dag så ett par femkilosflaskor räcker i drygt tre månader. Det kommer man rätt långt på. https://www.campingtillbehor4u.se/sv/artiklar/adapterset-europa-gasol.html

Min Airmars kombinationsgivare med logg/lod/temp för NMEA2000 har nu varit i drift under 10 säsonger. Erfarenheten av temperaturen är att den efter påslag sakta ökar ett par grader och sedan ligger kvar där. Min misstanke är att ekolodet (som ju är en aktiv komponent) genererar värme som påverkar temperaturvisningen. Efter ett par graders ökning så hålls temperaturavvikelsen kvar av vattnet som kyler givaren. Sen är temperaturkalibreringen i Raymarine-instrumenten bara möjlig i hela grader men visar temperaturen i tiondelar. Inledningsvis rätt irriterande (mina tidigare Silva Nexus kalibrerades på tiondels grader) men efter att ha insett den dåliga precisionen så inser jag att det är meningslöst med mer exakt kalibrering. I kylboxen har jag en enkel temperaturmätare (separat givare o presentationsinstrument med kabel emellan) från Kina som kostade ett par tior. Den har avsevärt bättre precision än Airmargivaren.

Jag är inte motorexpert men... En dieselmotor har en varvtalsregulator som begränsar varvtalet. (Uten belastning så tar den nästan ingen soppa) När motorn går tungt så vill den ha mer effekt/=diesel. Propellern är effektivare vid körning framåt än på backen. Jag misstänker att dieselflödet är tillräckligt vid backning men inte vid körning framåt. Jag skulle felsöka i bränsletillförseln (propp i bränslerör - har du blåst bakåt, något skräp som satt sig i något litet munstycke eller liknande, stopp i tankavluftningen, mm mm En modell för att kolla tanksystemet är att koppla en slang direkt från en dunk till insprutningspumpen för att avgöra om felet är före eller efter pumpen.

Ja det finns ett antal modeller. Alla bygger på att de fästs med buntband som dras åt hårt runt fender och bom. Buntbandet påverkar inte båtgrannens användning av sin sida av Y-bommen. Det brukar även finnas en tejpremsa på fendern anliggningsyta mot bommen för att minska kasrisken. Om det inte finns på den modell du köpt så går det att komplettera med en dubbelhäftande tejp.

Välkommen till forumet Gonza. Skälet till att diskussionerna om lämpligheten med att plasta träbåtar uppstår är just det problem du råkat ut för. Nog om den delen av diskussionen och till åtgärdandet. Först lite teori.En plastad träbåt är jättekänslig för skador som medför att det kommer in fukt mellan plastskikt och trä. Minsta fukt så kommer plasten att släppa och trät att börja ruttna. Lösningen är att få bort all fukt, få ny vidhäftning mot trät och få plastskiktet tätt igen. Det räcker inte att borra hål och tro att vattnet rinner ut i tillräcklig omfattning. Du måste få bort all fukt. Annars kommer problemet tillbaka. Ett aktivt sätt att torka ur fukt är att vacuumsuga. Då borrar du hål (som du redan gjort) och kopplar en vacuumsug till hålet. Med lägre tryck så sänker du ångbildningstemperaturen och det blir enklare att få fukten att lämna skrovet. Detta ska pågå under lång tid. För att återfå vidhäftningen mellan plast o trä så är en bra metod att borra små hål och injicera epoxy mellan trä och plast. Sen återstår att undvika nya skador som får in vatten igen....

Om du lyckas få en bomfender att rulla runt så har du inte förstått hur den ska monteras.......

Du måste lufta även i detta fall. Insprutningspumpen har inte mycket sugförmåga.. Om det sitter en luftblåsa i en insprutare så den bli blockerad. För att eliminera alla felkällor med bränsletillförseln så ska dunken helat anslutas efter filtret.

Om motorn gått bra sedan tidigare så skulle jag rekommendera att kolla efter föroreningar i tank, bränsleslangar och bränslefilter innan du sätter igång och börjar lufta systemet.. En qvickfix för att kolla om det är bränsleproblem eller motorproblem är att koppla en liten dunk med diesel direkt till insprutningspumpen och försöka få igång motorn med den bränsletillförseln. Då får du en inkörsport till var du ska fortsätta felsökningen.

Det finns en alldeles utmärkt uppfinning som heter "bomfender" Den rullar aldrig upp när båten körs in på bryggplatsen och ger mer utrymme mellan båt och bom än konventionell fender.

Jag hade förmånen att följa med på och köra en sådan för några veckor sedan. Det är inte en båt - det är ett mindre skepp. Där kan man tala om väl planerat och välbyggt. Tony Fleming som designat båten är visserligen amerikanare. Skälet att han startade tillverkningen av Fleming-serien var att att han blev besviken på Grand Banks. Han var chefsdesigner där men sa upp sig när GB började tulla på kvaliteten. Det var det som fick honom att med all sin erfarenhet skapa den fantastiska båt som Fleming är. Men jag drömmer inte om en Fleming. Den ligger långt utanför mina ekonomiska ramar både i inköp och drift. Men jag måste erkänna att det är en fantastiskt genomtänkt och välbyggd båt i yppersta kvalitet.

En annan modell är att använda en hålsåg i lagom diameter för att skära bort flänsen på genomföringen. Styrning ordnas genom att slå in en träplugg i lagom dimension o längd i genomföringen så hålsågen passar över träpluggen och styr sågningen.

Det mest optimala att paddla är en kajak, kanoten kommer på andra plats o.s.v. Lång vattenlinje, smal i vattenlinjen och låga fribord är framgångsfaktorerna. Sen är det bara att jämföra de olika segelbåtarna utifrån dessa kriterier. Skärgårdskryssare (av det mindre slaget), Mälarbåtar (liknar särgårdskryssarna) är lättpaddlade. Även Folkbåt/IF-båt är rätt lättdrivna, de går att få fart på bara genom att slå med rodret. Pop 16 o Maxi 77 är rätt knubbiga (Maxi dessutom lite hög i fribordet) o bli därför svårpaddlade. H-båten är troligen betydligt mer lättpaddlad än en Vigg.

Å så vill vi få en redovisning av eventuella skador (o gärna bilder) efter besiktning. Så kan kommande grundstötare få lite feedback på vad de ska kika efter om (när...) olyckan är framme. Det sägs att det finns två kategorier båtägare: De som har gått på grund och de som mörkar det.... Själv tillhör jag den första kategorin 🥴

Det är i det här området det är störst risk för allvarliga skador. Det syns på bilden hur kölen tryckt upp i glasfiberskrovet. Det finns antydan till lodräta sprickor rakt ovanför där blykölen tar slut. Det är omöjligt att, på fotot, avgöra om det är laminatsprickor eller enbart sprickor i lagren av bottenfärg. Invänta besiktning. Efter besöket av besiktningsman (och med dennes godkännande om denne anser att det är försäkringsärende) skrapa av färgen där sprickan verkar vara för att kunna se om det finns sprickor i laminatet. Kontrollera området innanför (kölsvinet) och ovanför(bottenstockar, inredning mm) området där blykölen slutar.

Var längs kölskarven är sprickan (framtill - längs sidorna - baktill)? En bild säger mer än ord... Vid en så pass kraftig grundstötning så ska området i bakkant av fenkölen/kölfickan synas noggrant. Mycket av kraften från grundstötningen trycks uppåt i det området. Kolla även inne i båten vid pentry och under durkarna framför motorn o i området där kölen slutar. Kolla motorfästen så de inte släppt (tvärstopp på 100 kg motor drar kraftigt i fästena). Kolla efter skjuvningsskador i längsgående skivor i inredningen (i området bakkant kölen). Speciellt om du har luckor eller lådor genom skivorna så kan skivorna brista i innerhörnen. Skadan framtill i blykölen är det minst problematiska vid sådana här händelser. Att det sipprat in vatten kan komma från: * att tätningen mellan skrov o köl släppt * att kölbultar dragits in i blyet så det blivit fickor runt bultarna * att det blivit sprickor i laminatet framförallt i bakkant av kölen Det krävs en del erfarenhet att avgöra om några av ovanstående skador uppstått, hur allvarliga de är, vad som måste fixas och hur det lämpligtvis ska göras. Det kommer att vara svårt att ge garanterat korrekta råd utan att titta med egna ögon, knacka i skrovet osv för att avgöra eventuella skadors omfattning. Jag vill rekommendera dig att göra en skadeanmälan till ditt försäkringsbolag. De skickar förhoppningsvis dit en skadereglerare/besiktningsman som har erfarenhet av grundstötningsskador. Om han hittar allvarliga skador så kommer det att bli ett försäkringsärende. Om skadorna inte är så allvarliga så får du troligen goda råd om hur du själv kan fixa dem men kan känna dig trygg med att båten klarat smällen bra. 70-talsbåtar var ofta rätt väl tilltagna i laminaten när polyestern var billig.

Det är sannolikt aluminiumnitar där dragpinnen är av stål. Det blir ju kvar en bit av dragpinnen i niten när pinnen går av. Rostfria nitar (eller monel som är den korrekta benämningen på legeringen) brukar ha rostfri dagpinne för att inte förorsaka rostränder då de vanligtvis används i miljöer där stål rostar. Som du noterat så är monelnitar hårda att dra och kan riskera att dra sönder ett glasfiberlaminat om du inte har tillräckligt stora brickor på båda sidor av nitförbandet. Att det blir kvar en liten ståldel i niten är inget större problem om niten täcks med tätningsmassa, då är rostrisken minimal. Ett skäl att använda monelnitar kan vara att de är avsevärt starkare än aluminiumnitar. Om aluminiumnitarna hållit tills nu (du anger "gamla Nimbus" men inte vad det innebär i antal år) så kan det nog fungera lika många år till om du gör jobbet noggrant. Aluminiumnitar är dessutom avsevärt billigare än monelnitar. En stor del av hållfastheten i skarven mellan däck och skrov skapas av tätningsmedlet som både tätar och limmar samman delarna. Se bara till att använda ordentligt stora brickor så nitskallarna och framförallt "dragsidan" av niten inte kryper igenom laminatet. Brickorna kan med fördel vara rostfria typ karosseribrickor med hål som noga överensstämmer med den nit du väljer.

Å så ska du snarast investera i en flytväst till den lille gasten! Jag har fiskat upp en sådan liten junior utan flytväst en gång. Föräldrarna blev panikslagna när jag lämnade över en dyngblöt pojke och de insåg att de inte hade haft ögonen på honom hela tiden.....

"Grejen" som sitter över brytarna (den med hålet i) är ett svänghjul på vars insida det sitter magneter. På motsatta sidan av brytarna sitter det en spole som fixar strömmen till gnistan på tändstiftet. Du har lyckats få loss svänghjulsmuttern. Då är det "bara" att med hjälp av en avdragare dra svänghjulet rakt upp från axeln det sitter på. Sedan ligger brytarna fritt för demontering. På axeln ska det även sitta en kil som styr svänghjulet så det hamnar i rätt vinkel när det ska skapas el från magneten och påverka brytarspetsarna vid rätt vinkel i förhållande till när tändstiftets gnista ska utlösas så bränsleblandningen i cylindern antänds. Håll rätt på kilen o se till att den kommer i spåret på svänghjulet vid återmonteringen. Det kan vara trögt att få ner svänghjulet på axeln vid återmonteringen men det är bara att ta i med muttern så det pressas ner.

Den varianten är byggd med tanke på kappseglingsoptimering. Avsikten är att man sitter på däcket med bra stöd för fötterna mot den höga mittsektionen. Då får man en utmärkt uppsikt över segeltrimning och konkurrenter. Utformningen är som du antyder rätt extrem vilket även många andra tyckte. Det tillverkades därför även en variant med mer konventionell sittbrunn. Om varianterna tillverkades parallellt vet jag inte.

Kablarna dras helst in i ett väderskyddat utrymme innan de kopplas samman. Å då monteras även dioderna inne i detta utrymme. De behöver inte sitta direkt i anslutning till panelerna men före sammankopplingen av plusledarna. Jag hittar ingen lämplig diod i länken. Dioden måste tåla panelens maxström. Den närmaste jag hittade i länken är den här https://www.electrokit.com/produkt/sb540-e3-54-do-201ad-40v-5a/ men den är lite för klen (40V 5A).

Å så skydda panelerna med varsin schottkydiod när du parallellkopplar dem. Inledningsvis var mina två paneler inte skyddade. När det blev kortis i den ena p.g.a. att det kom in vatten i en kopplingsbox så pajade båda panelerna. En påse dioder kostar ett par tior så det är en billig "livförsäkring" för panelerna. Leta upp en diod som klarar effekten och som har minsta möjliga spänningsfall (står i specarna för de olika dioderna). Dioden kopplas in i serie på den ena ledaren. Om den blir felvänd så kommer du att märka det....

Då beror det nog på var längs kusterna du håller till. "Sjökortslyftet" (vilket bluffuttryck för försämrade sjökort) startade i Bottenviken och har sedan fortsatt söderut för att i år förstöra sjökorten i Stockholmsområdet. Planen var att fortsätta söderut för att avsluta i Strömstad. Så håller du till på Norrlandskusten så är det redan kört med sjökorten. Håller du till neråt Smålandskusten så är det nog fortfarande "gamla oförstörda sjökort". Plottrarnas utveckling tycker jag går åt rätt håll. Ta exempelvis möjligheten att själv loda och kunna få ett sjökort med djupkurvor som resultat. Utvecklingen på sjökortssidan går dessvärre åt fel håll med anledning av Sjöfartsverkets agerande. Att inom verket sabotera det arv av djupdata de äger och samtidigt hindra utgivning av Hydrographicas uppdaterade sjökort är kriminellt!

På en gammal 4-hästare som jag i min ungdom ibland körde på lite väl grunt vatten var det mässing i brytpinnarna. Det får inte vara en alltför stark metall. Meningen är att den ska gå sönder innan något annat i drev eller motor havererar.

Jag fyllde min 5 kg gasoltub med utgångsår 2022 för någon månad sedan. De meddelade vänligt att nästa år ska flaskan in för revision. Jag undrade hur det går till och fick svaret att kommer jag till dem så lämnar jag min nuvarande flaska, betalar en revisionsavgift och får en annan flaska som är godkänd för ytterligare 10 år. När man byter flaska på macken så tar de alltid betalt för både gasen och en revision oberoende av hur många år det är kvar på inbytesflaskan. Det blir därför betydligt dyrare att byta på macken än att fylla hos gasolfyllare. Sen finns det gasolfyllare som fuskar. Vid ett tillfälle gick jag med min flaska till en gasolfyllare. De hade fyllda flaskor som de bytte till direkt (fyllningen skedde någon annan stans). De ville ge mig en flaska som passerat utgångsdatum (den ska överhuvudtaget inte användas...). Efter protest från mig så letade de upp en flaska med utgångsdatum året senare än den jag lämnade... Jag har även bytt på macken och erbjudits en flaska som inte var nybesiktigad trots att priset var det vanliga mackpriset med gasol + besiktning. De fick också rota runt bland flaskorna tills de hittade en nybesiktigad... Gasolbranchen verkar inte helt seriös... Det handlar trots allt om säkerhetsfrågor att flaskorna hanteras korrekt.