Lintott

Anders Ahlmarks redogörelse för denna skamfläck i myndigheternas maktmissbruk (Det var inte bara Sjöfartsverket som uppträdde på ett kriminellt sätt i denna lögnaktiga historia) är en intressant redogörelse för händelseförloppet. http://fangenpafyren.blogspot.com/

Detta är en killgissning.... Kolla om det sitter någon kondensator inne i tändningsanordningen. Kondensatorer som tröttnar är ett ganska vanligt fel i el/elektronikprylar. Om det sitter en kondensator där så testa att byta. Det är nog inte så petimeternoga med exakta värden på utbytesenheten. Det finns ju inte så mycket där inne som kan ta skada. Å så inser jag att jag inte följer driftinstruktionen vad gäller min spis. Jag har bara haft ur batteriet när det behövt bytas. Jag förstår att du vill återställa funktionen. Det är väldigt praktiskt att inte behöva plocka fram tändare när spisen ska tändas, o krånglet med att tända ugnen....

Jag håller med om att det är bedrövligt att Hydrographica inte får tillstånd att ge ut sina reviderade sjökort över Stockholms norra och mellersta skärgård. Områdena det gäller har dessvärre tidigare till del varit militära skyddsområden. Begränsningarna för tillträde mm till dessa områden togs bort för ett antal år sedan (efter Sovjetunionens sönderfall) men jag tror att områden ligger kvar "passivt". Men invändningarna mot publiceringstillstånd är till stor del rent trams. Att militära sjömärken inte ska publiceras är självklart och har inte heller skett varken i tidigare utgåvor eller i de nu aktuella revideringarna (enligt uppgift från Lars Granath). Att djupsiffror som Sjöfartsverket själva publicerat inte ska få finnas med, att urgamla kummel i form av stenrösen inte ska få finnas med o.s.v. Ett ifrågasatt kummel är t.ex. ett "gravmonument över ett husdjur" vilket inte kan vara hinder för utgivning.

Hans Rosling uttryckte det på ett bra sätt (kanske inte exakt rätt citerat men det här var andemeningen): Vad de onda gör det vet jag, det jag är mest orolig för är vad de goda ställer till med. Att Sjöfartsverket ville enas med Lantmäteriverket om var strandlinjen finns var nog vällovligt. Men hur kunde de helt okritiskt även låta Lantmäteriverkets uppfattning om djupförhållanden (från dålig flygbildstolkning) styra ändringarna i sjökorten. Ursäkterna o förklaringarna om internationella standarder för att de tillåtit detta kaos verkar efterhandskonstruktion. Å nu vill de ha ytterligare anslag för att i långsam takt rätta till sina egna dumheter inom begränsade delar av skärgårdarna... Suck!

En klok teknikgubbe jag jobbade ihop med hade ett begrepp angående att koppla samman olika prylar som ska flytta data mellan sig. Det gäller att nå och förstå! Även om det är NMEA 0183 i båda ändar och kablarna är rätt anslutna så kan det vara annat som inte stämmer mellan apparaterna. I NMEA 0183 kan det vara olika baud-rate (hastighet för dataöverföringen) i de olika apparaterna, då förstår de inte varandra. I våras kopplade jag in en AIS till med 0183-gränssnitt till en ny Garminplotter som inledningsvis inte ville förstå AIS-informationen. Efter att ha bläddrat runt bland ett antal olika NMEA 0183- datasträngar så hittade jag till slut några datasträngar som fungerade.

En båt som befinner sig i England utan att vara registrerad där kan väl närmast jämställas med en "illegal invandrare". Denna båt vill du kunna resa runt med i norden, EU och resten av världen. Det torde bli lika besvärligt som att resa runt i världen utan giltigt pass. I många länder kräver hamnarna att du kan visa upp skeppspapper när du bokar in och har du inga sådan så är du inte välkommen. En skillnad är att invandrare hanteras av migrationslagar där det finns internationella regelverk om humanitet. Båtar hanteras av skattelagar och där kan humaniteten vara helt obefintlig. Vad är det för nationalitet på övriga delägare. Om de har olika nationalitet så torde krånglet bli ännu krångligare. Varför erbjuds du att köpa en andel? Har den som vill sälja insett att projektet inte kommer att kunna genomföras? Även om andelen är billig så är risken stor hela projektet strandar och du blir av med din lilla men ändock monetära insats.

I de flesta digitala sjökort så finns numera Hydrographicasjökorten från Hamnguiden inlagda positionskorrekt. Det är helt underbart att smyga in i trånga krångliga vikar med dessa kort och hela tiden se var man är med hjälp av GPS-positioneringen. Här är ett antal av de hamnkartor som finns med i Hamnguiden.

Strombergförgasare satt monterade i gamla Volvo PV, Amazon m.fl. så kolla på någon Volvoverkstad. Eller kanske hellre på någon mindre verkstad "på landet". Alla gamla småraggare (som numera nog vuxit upp till mogna män) vet det mesta om dessa förgasare.

Det är bara att gratulera till att inte behöva krångla med säkringsnivån, Dessvärre såldes vårt kommunala elnätsbolag (det var nog några kommuner häromkring som samägde det) ut för rätt många år sedan. Elnätet har sedan bytt ägare några gånger och ägs nu av Vattenfall. De är definitivt inte så generösa med abonnemangsavgifterna.

Det finns garanterat inte 1200A fastighetssäkringar i huset där du bor. Belastningen från de samlade förbrukarna fördelas så totala belastningen är långt ifrån summan av samtliga lägenheter abonnemangsnivå. Du kan själv räkna och se att summan av samtliga dina säkringar i lägenheten är betydligt högre än de 25A du har i huvudsäkringen. I vårt hus med 43 lägenheter med 16A säkringar (där ca 3/4 är enfas lägenheter samt ca 1/4 trefasinstallationer), en värmecentral med rejäla pumpar för att förse 180 lägenheter med värme, ett antal bilvärmaruttag, ett halvstort företagskontor, ett mindre företag samt en rätt rejäl mobilbasstation på taket så är fastighetens säkringar 3x100A. Högsta belastning under senaste veckan (mobilbasen ligger utanför vår mätpunkt men allt övrigt summeras) var 37,5A så det finns god marginal till säkringsnivån på 100A.

Om du inte har ofantligt strömslukande utrustning i din lägenhet så är 25A säkring bara kostsamt för dig. Vår lägenhet är avsäkrad med 16A utan att vi har några belastningsproblem. Om du tittar på din nätägares hemsida vad de olka abonnemangsnivåerna kostar i grundavgift så kan du se hur mycket du sparar genom att säkra ner (jag lägger hellre pengarna på båtkontot än ger dem till de glupska nätägarföretagen). Vi har gått ett steg längre i vår bostadsrättsförening genom att föreningen installerade egna elmätare till varje lägenhet samt uppgraderade föreningens abonnemang så de skulle täcka fastighetens förbrukning. Lägenhetsabonnemang är fruktansvärt överprissatta. Kostnaden för att föreningen installerade egna mätare motsvarade 1½ års abonnemangsavgift för lägenhetsabonnemangen, sedan var investeringen betald och alla lägenhetsägare går med plus. Istället för att nätägaren mäter förbrukningen för nästan 2000 kr/år så köper vi en mättjänst för 100 kr/mätare och så delas föreningens abonnemangskostnad för det större abonnemanget upp mellan oss. Totalkostnaden för det blir avsevärt lägre. Förbrukningssiffrorna skickas till förvaltningsföretaget som redovisar elförbrukning o kostnad på hyresavin. Ett gott tecken på att nätägaren skulle få minskade intäkter efter ombyggnaden var att de drog i det längsta på att godkänna ombyggnaden... En ytterligare fördel med ombyggnaden av mätmodellen är att de solceller vi installerat på taken är inkopplade mellan nätägarens mätare och våra lägenhetsmätare så alla kan dra nytta av solelproduktionen för att sänka totalkostnaden för vår el (å så kan vi avsätta lite mer pengar på båtkontot...).

Huvudsäkring är nog mer ett debiteringsbegrepp från elnätsägarna än ett rent tekniskt begrepp. Elnätägarna använder huvudsäkring som ett begrepp för avsäkringsnivån för olika abonnenter. Om sen avsäkringspunkten är en fastighet/hus eller en lägenhet i en fastighet verkar inte elnätsbolagen göra skillnad på. Det ger nätägarna möjlighet att debitera abonnenten för en varierad grundavgift beroende på storlek på "huvudsäkringen". Att ha en för stor huvudsäkring kostar abonnemangsavgift helt i onödan. Att ha en för liten huvudsäkring riskerar att säkringen löses ut med den irritation det innebär. Sen ska man vara medveten om att en säkring tål överlast under rätt lång tid utan att utlösas. Senast vi bytte spis så noterade jag att bruksanvisningen angav 16A säkring. Hela vår lägenhet matas över 3x16A huvudsäkring och gamla spisen hade 3x10A säkring. Jag tog kontakt med en tekniker som jobbade med starkströmsinstallationer och frågade om råd. Det var han som beskrev trögheten och tåligheten i säkringar, Med en lånad tångamperemeter kunde jag konstatera att lasten självklart varierade beroende på vilka spisfunktioner som användes. Med normalanvänding av spisen så kändes belastningen rätt OK. Med allt påslaget så förbrukades över 20A. Teknikern lugnade mig med att det skulle nog fungera i alla fall. Efter många års drift så har varken 10A spissäkringar eller 16A huvudsäkringarna löst ut av överbelastning vid spisanvändning.

Precis vad jag avsåg. Om en av fastighetens huvudsäkringar löser ut så slocknar det delvis i hela fastigheten (i äldre fastigheter med enfasmatning till lägenheterna så slocknar det helt i ungefär en tredjedel av lägenheterna). Sen finns det en eller tre huvudsäkringar/lägenhet beroende på om det är enfas eller trefas matning till lägenheterna. Med enfas så slocknar hela lägenheten. Med trefas så slocknar en del funktioner i den enskilda lägenheten, bl.a. så kan trefasanslutna spisar uppvisa konstiga uppvärmningsbegränsningar. Om fastighetens huvudsäkring löser ut så är det definitivt föreningens ansvar. Ett elfel i en lägenhet påverkar väldigt sällan fastighetens säkringar. Lägenhetssäkringarna löser ut långt före fastighetens. I huset där jag bor så har fastighetssäkringen löst ut vid ett tillfälle under tiden vi bott här. Då var det elfel i kabeln på väg in i fastigheten. Även nätägarens säkring på matningen löste ut. Då var det nätägarens ansvar att ta kostnaden för både akututryckningen och reparationen av den skadade kabeln (isolationsfel i en gammal skarv som fick grävas upp så det blev provisorisk kabel tills grävjobbet genomförts) eftersom felet låg utanför fastighetens anslutningspunkt.

Tvisten lär ju handla om ansvarsgränsen mellan brf o lägenhetsinnehavare går före eller efter huvudsäkringen. Det är lägenhetsinnehavarens utrustning som kan förorsaka att huvudsäkringen löser ut har brf-en något ansvar för det? Detta är lite otydligt i elsäkerhetsverkets skrift.

Det är möjligt att han fått förtroendet av de andra i styrelsen för något specifikt ansvarsområde, Men hela styrelsen inklusive elrumsgubben har fått sina förtroenden av medlemmarna i brf-en. De är väl valda på en årsstämma där medlemmarna deltagit mangrant? Om man inte är nöjd med det arbete en styrelse utför så finns det en enkel lösning. Prata samman dig med övriga medlemmar, kom överens om vilka som är beredda att axla styrelseposter, deltag i kommande årsstämma och kom med era egna förslag på styrelseledamöter. Sen är det bara att ta över ansvaret och lägga erforderlig tid på att sköta förvaltningen av föreningen och dess fastigheter. Att vara missnöjd och stå på gården och ha synpunkter ger sällan någon förändring. Men det kräver så klart att det finns några som är beredda att ta jobbet och ansvaret.

Zoomar man in så kommer enslinjer o riktningar mm med. (Kolla Gravarne övre o nedre)

Det är en skapligt modern apparat så inget gammalt junk. Kolla innan köpet vilket täckningsområde det är på sjökortet så du inte blir överraskad efter köpet. Det är inga problem att komplettera med sjökort men de kostar en slant till om det befintliga kortet inte täcker ditt intresseområde. En kul grej med den modellen är att du kan "spela in" djupkurvor och skapa egna mer detaljerade sjökort för att förbättra fiskletandet om du vill fiska på ett grund, en djuphåla eller i branterna. Det finns en community (sök efter Quickdraw) där deltagarna delar djupdata med varandra så du kan även ladda ner och använda andras data. Ekoln är en insjö där Sjöfartsverkets förbud mot kartering o delning av djupdata inte gäller. https://www.garmin.com/sv-SE/p/119847/pn/010-01092-01#overview https://connect.garmin.com/modern/quickdrawDetails

60-tals-Viren var väl 6hk med runt motorblock. Min var en 70-talare med fyrkantigt motorblock. Den satt väl inbyggd under sittbrunn på en Birdie24 och var fullt tillräcklig i de flesta situationer (fick vända om en gång i kuling o rak motvind med grov sjö...) Tändkomponenterna sitter innanför svänghjulet och består av en spole (magnet i svänghjulet) och brytare. Mitt tändsystem fungerade klanderfritt under de 15 år jag hade båten. Jag vet inte om det är skillnad på 6 o 7 hästaren. vad gäller tändsystemet. Rätt inställt så är det inte mycket som kan krångla. Jag behövde aldrig röra vid tändsystemet. I början blev det ibland loppa på stiftet så det var tvärstopp. Enkelt fixat genom att skruva loss stiftet o peta bort loppan. När den blyfria bensinen infördes så försvann detta problem för alltid. Oerhört lättstartad. Jag hade dynastart så det var bara att vrida på nyckeln så gick den igång. Tog batteriet slut (dålig laddning från likströmsgeneratorn så det hände..) så var det bara att lägga på ett startsnöre o dra så var den igång. En bekant har en Vire i båten som har krånglat i sommar (tändningen). Den motorn måste närma sig 60-årsstrecket. Jag vet inte om det är 6 eller 7hk-modellen. Han fick hjälp av en motorfirma som modifierade till elektronisk tändning o nu puttrar den fint igen.

Valmet sålde rättigheter mm för Vire till ett danskt företag (verkar ha sålts vidare till ett Engelskt företag...). Det fanns en 12 hk modell som de tyvärr hann förstöra verktygen till innan försäljningen men 7 hk modellen lär fortfarande tillverkas. En enkel vattenkyld tvåtaktare med backslag. Motorn väger ca 50 kg och är lättmeckad som en gammal moped. https://vireengines.com/index.php?id_cms=4&controller=cms

Dessvärre så tänker inte inbrottstjuvar på det "civiliserade" sättet. De kan lika gärna skära upp kapellet med en kniv o kliva rakt igenom. De brukar tvärtom tänka på hur larm kan vara monterade och välja en väg som ingen räknat med. Om du ska larma så lägg en larmande matta i sittbrunn och en brytare i dörren in till ruffen så ökar sannolikheten för att bli uppmärksammad på objudna gäster. Magnetbrytare är passiva och förbrukar ingen ström.

Det kan även vara farkoster som skadeskjutits av Ukrainarna och därför råkat på avvägar.

Det verkar som du varit lite snål med körtiden när du sög in glykolblandningen. Jag startar o kör min motor från en hink med vanligt färskvatten (motor med glykolblandning i blocket och värmeväxlare som är sjövattenkyld). När jag fått igång kylvattenflödet så flyttar jag kylvattenslangen till en dunk med glykolblandning. Hoppar sedan ut i sittbrunnen och tittar på kylvattnet som kommer ur avgasslangen (jag har en hink under avgasutsläppet för att fånga upp glykolen så den kan hällas i miljöstationen när jag är klar). När vattnet skiftar färg så stängs motorn av. Då brukar de ha försvunnit 4-5 liter ur glykoldunken. Att köra runt glykolblandningen i värmeväxlaren ger inte bättre frostskydd. Enklaste o billigaste sättet att kolla frostskyddet i motorblocket är att tappa av lite kylvätska i en burk som tas med hem o ställs i frysboxen. Om det inte bottenfryser i burken så är frostskyddet OK. Om det bottenfryser så har du ett krångligare jobb framför dig att tömma motorblocket. Om det hänt mig så hade jag nog bara försökt tömma ur så mycket det gick ur blockets avtappningsställen. Lite kylvätska kvar i blocket orkar inte frostspränga motorn.

Mina 3 x 100Ah AGM-batterier har inte lämnat båten båten under de 10 säsonger jag ägt dem (även jag hatar onödiga tunga jobb..) och de gav fortfarande den ström jag behövde under våren-sommaren-hösten. Jag startar kylboxen vid sjösättning i slutet av april och slår av den i mitten av oktober så batterierna används ordentligt under säsongen. Batterierna laddas med framförallt 200W solceller via en Epever regulator. Landström ytterst tillfälligt när vi är i båten. Vi avslutar alltid säsongen med att via landström ladda batterierna och sedan lämnas de att övervintra. Under dessa vintrar har det varit mellan ett antal plusgrader och neråt minus 20. Ibland när vi gör besök i båten så kopplar jag in landströmsladdaren den stund vi är där men det blir rätt korta stunder. Jag påstår att mina batterier har mått bra av denna hantering/förvaring. 10 års god funktion anser jag bevisar mitt påstående. En vinter skulle även jag vara duktig så jag la en 50W solpanel under den genomskinliga presenningen på fördäck och kopplade in till regulatorn. Jag uppfattade det som att batteriet tömdes så sakteliga så det kopplades ur efter en kortare testperiod. Förra båten med ett par våta blybatterier (vanliga Tudor Marin) hanterades på likartat sätt (fulladdade, urkopplade och förvarade i båten). Några år efter att jag sålt den så undrade den nya ägaren hur gamla batterierna var. Han tänkte att det kunde vara dags att byta efter att ha seglat med dem några år. Han var häpen över att de då var 6-7 år gamla och fortfarande hade fungerat bra under den gångna säsongen med den 30W solpanel och NAPS-regulator som båten sålts med.

Radiosignalerna från GPS-satelliterna har väldigt svag signal. Att de kan tas emot i våra rätt enkla GPS-mottagare beror på att det inte finns några hinder mellan satelliterna och våra mottagare. Det behövs ingen stark störsändare för att släcka ut/störa GPS-signalen. Titta på kriget i Ukraina. Där används markbaserad GPS-störutrustning för att hindra de iranska UAV-erna med sprängladdningar från att landa på de infrastrukturställen som de programmerats för. Då trillar de ner någon annan stans där de förhoppningsvis gör mindre skada.... Att störa från rymden är svårare då avstånden blir större och störsändaren kommer att behöva oerhört mycket högre effekt.

Motortillverkarnas rekommendation på intervallerna för byte av bälg till S-drev är enligt mig o många andra kraftigt överdrivet. På förra båten hade jag ur motorn efter drygt 20 år (bälgen var nog över 25 år gammal) och passade samtidigt på att byta bälgen (planerade att sälja båten och ville inte ha tjafset om gammal bälg vid försäljningen). Skillnaden på den nyinstallerade bälgen och den gamla var lite styvare gummi i den gamla. Hur mycket jag än bröt i den så gick det inte att se enda spricka i gummit. @Seawolfhade för några år sedan ett projekt inom SXK där han skulle försöka samla ihop gamla bälgar för att se hur de åldrats. Hans grundinställning var att bytesintervallerna var kraftigt överdrivna. Det skulle vara intressant om någon vet om projektet genomfördes och i så fall vilket resultatet blev. De motorfirmor jag frågat om bälgskador hävdar att det endast uppkommer vid kraftigt våld i samband med grundstötningar eller eller annan yttre händelse. Det finns många ägare av S-drev här på forumet. Finns det någon som har egen erfarenhet av att bälgen börjat läcka p.g.a. sprucken bälg (rost vid anliggningsytan kan ge dropp men det beror ju inte på att bälgen är trasig) eller känner någon som fått detta problem. Ge er gärna tillkänna och delge era erfarenheter.