Ledartavla

Nja, en hel våglängd på marin-VHF är c:a 2m (enkel formel: 300/f, där f är i MHz). "Grundtypen" för en antenn kan sägas vara dipolantennen, som har en total längd på c:a 1/2 våglängd (totallängd 1m eller drygt det) då den består av två "ben" på 1/4 våglängd vardera: På fordon (bilar), i segelbåtsmaster och liknande där man kan montera antennen på en metallstruktur (jordplan) brukar man ofta kunna strunta i den undre dipolen och låta den utgöras av just metallstrukturen antennen sitter på: Praktiska exempel på denna typ är de ungefär halvmetern långa marinantennerna i stål, gummiöverdragna eller glasfiber som man sätter på ett fäste i t ex just masttoppen. De 1m eller något längre glasfiberpinnarna som inte sällan återfinns som antenner för marin VHF är ofta helt enkelt en dipolantenn. Ofta ganska lik en nödantenn av koaxialkabel (som man kan göra själv) men inkapslad. Denna längre antenn används främst kanske på motorbåtar (eller frimonterad på segelbåt) men inte alls för att det skall se "häftigt" ut, utan helt enkelt för att det undre 1/4-benet inte kan utgöras av någon metallstruktur. De monteras ju ofta på glasfibertaket. En mycket bra, enkel och säker lösning, med brett strålningsdiagram. Om man inte vinklar dem för mycket bakåt, förstås (se längre ner).... Sedan ser man ibland fortfarande antenner för 27MHz, PR-radiobandet. Särskilt på äldre motorbåtar. Att dessa är långa beror helt enkelt på våglängden (1/4 = 2,5m), och då har man ändå ofta fått ta till knep för att få dem rimligt korta (se förkortade antenner nedan). Strålningsvinkel och antennförstärkning/gain En dipolantenn strålar ungefär som en "donut": Strålningsdiagrammet är ungefär detsamma även för en 1/4-antenn på jordplan, möjligen lite tilltryckt i botten och en aning mindre effektivt (donutringen är lite mindre i diameter). Antennen är ju en passiv sak, så "förstärkning" åstadkoms genom att öka antennens riktverkan åt något håll. Fältet till/från antennen blir som en sammanpressad "donut", dvs den större känsligheten horisontellt sker på bekostnad av dess vertikala öppningsvinkel: Detta kan göras genom att använda längre antenner än 1/4+1/4 (ev. med en spole i botten för att anpassa dem till rätt impedans, 50 Ohm). En lång glasfiberpinne kan också innehålla flera sammankopplad delantenner (s.k. stackade antenner) som samarbetar. För en våg som kommer in/sänds ut rakt horisontellt kommer då träffa två antennelement i fas (dubbel styrka), medan om den kommer in lite snett kommer den ena antennelementets signal att mer eller mindre motverka det andra och antennen blir då sämre åt det hållet. Antennförstärkning brukar uppges i enheten dBd, vilket anger förstärkning relativt en dipol (grundantennen). Ibland ser man dBi, vilket är relativt en teoretisk s.k. isotrop antenn dvs en rund boll. Det är ingen antenn som finns i verkligheten, och redan en "vanlig" dipolantenn har, genom att den runda bollen pressats ut till sin donutform en förstärkning på drygt 2dB relativt en isotrop antenn. Men reklamen gillar fina siffror, så inte sällan uppger man dBi (eller bara dB) för att få det att se bättre ut så även de enkla 1/4 och dipolantennerna ser ut att ha "förstärkning". På en båt, och i synnerhet segelbåt, är det rentav dumt med en marin-VHF-antenn med hög förstärkning. Med donutbilden i åtanke inser de flesta vart strålningsdiagrammet pekar om man ligger hårt på kryss - ena loben ner i vattnet och andra upp i himlen. Detsamma på en motorbåt, där en del dessutom gillar att vinkla antennerna kraftigt bakåt. Det ger ingen bra räckvidd i den viktiga riktningen föröver, i synnerhet inte under gång när båten också lutar..... Förkortad antenn Antennen måste se ut som en belastning/impedans (dvs växelströmsresistans, inte att förväxla med "DC Ohm" man kan mäta med en multimeter) på 50 Ohm. Om man gör antennen mekaniskt för kort så kan man lägga till t ex en spole som elektriskt "förlänger" antennen så den "ser" rätt ut för sändaren. Men man kan inte komma ifrån att den korta antennen har mindre kontakt med fältet i luften och därför oftast är mindre effektiv. Det gäller också att göra den elektriska förlängningen med omsorg så den hamnar rätt i frekvens, och här är det ibland brister när antennerna serietillverkas med måttlig kvalitetskontroll. Men skillnaden mellan brusfri signal och så brusig att den knappt är läsbar är i radiosammanhang många tiotals dB. Så därför kan en antenn vara tämligen kass men ändå upplevas som inte bara användbar utan t. o. m. bra. Att prata med basstationerna och Sthlm Radio är sällan en bra indikator då marginalerna är stora. Vi är bortskämda med brusfria mobilsamtal och VHF-kommunikation med minst "telefonkvalitet". Faktum är att ett gem eller en sladdstump som egentligen är totalt fel och har en effektivitet på kanske -10...-25dB fungerar även det - i nästan alla fall. För det är i en besvärlig situation när man är på gränsen som ett par tre dB kan vara skillnaden mellan att höra/höras och inte. Den situationen hamnar man nog sällan (eller nästan aldrig) i, men i värsta fall kan antennen eller prutandet på antennkabeln då vara skillnaden på liv och död. Det är en riskavvägning, men om man ändå skall installera och en bra lösning inte är så mycket dyrare så varför inte göra den ? Andra antenner och varianter Givetvis finns kombinationer av allt ovan och lite till, och inte sällan är sprötet inte bara ett enkelt spröt utan kan innehålla någon form av "spole" någonstans. Ibland för att göra den mekaniskt mer flexibel (=fjäder) men också för att impedansanpassa ett kanske något längre spröt (5/8) som har en viss men ändå måttlig förstärkning. En förkortad antenn som är väldigt vanlig på handapparater men även ibland som segelbåtsantenn är antenn av s.k. Helixtyp. Teorin för den är lite annorlunda (lämnar vi därhän) då den består i princip av en enda lång spole (ser ut som en spiralfjäder innanför plasten/gummit) och kan vara rätt effektiv trots kompakta mått.

Har antennen fungerat som VHF-antenn så kommer den även att fungera som AIS-antenn. "AIS-kanalen" ligger inne i det marina VHF-bandet. Det är rätt bra att "kunna se" båtar som kommer bakom öarna när man seglar i skärgården. Ute på öppna havet ser man långt i förväg om korsande fartygstrafik riskerar att mötas i samma punkt. Jag har sett lastfartyg göra mindre kursändring långt i förväg för att passera bredvid mig.

Min antenn är ca en meter (den ligger i båten o jag har inte exakt mått). Antennlängden anpassas till våglängden för att få ut sändareffekten (= ger bäst räckvidd). Det finns även 1/2-vågsantenner på ca två meter som ger lite mindre dämpning men de blir otympliga på en segelbåt (förekommer rätt ofta på lite större motorbåtar - det ska nog även se lite tuffare ut). Din korta antenn har med stor sannolikhet en förkortningsspole längst ner vid antennfästet för att få hyfsad anpassning till frekvensen. En så liten antenn ger alltid mer dämpning och kortare räckvidd. Om antennlängden är alltför missanpassad så "studsar" uteffekten och går tillbaka till sändaren. Om det inte finns skyddskretsar i sändaren så kan den skadas om antennen är alltför missanpassad eller om det saknas antenn. Det är därför man aldrig ska sända med en radio utan monterad antenn. Mottagning är inte lika kinkigt med antennlängd fast mottagningen blir bättre med en korrekt antenn. För att få bästa mottagning och så klart även räckvidd vid sändning så är det en fördel om antennen är lite högt placerad. En bra antennkabel och bra kontakter med liten dämpning påverkar både mottagning och sändningsräckvidd. Även reservantennen bör ha en korrekt längd. Det finns anvisningar på nätet (bl.a. SXK) om hur man kan tillverka en enkel reservantenn av en bit antennkabel som klipps i rätt längd och förses med antennkontakt. Förutom att få rätt längd så är det inte "hightech" att fixa en antenn. Min reservantenn är en teleskopisk 1/4-vågsantenn som har tillhör en äldre handhållen ICOM-VHF (även VHF-en brukar ligga i båten, batteriet är rätt dåligt men med ansluten 12V så är det en utmärkt apparat). Jag har den liggande i båten tillsammans med kabel och antennadapter (inte permanent monterad..) och den har ännu aldrig behövt användas som reservantenn....

Ja det är otäckt med dimma/regntjocka/m.fl. dålig siktalternativ. Jag har blivit tutad på ett par gånger. Ute på öppna havet mellan Läsö o Fredrikshamn - före både Decca o GPS-eran - då en Stenafärja dök upp ur diset. Efter den händelsen skaffade jag både ekolod o radiopejl. Vi hittade knappt in till Fredrikshamn. I trång farled när jag visste att Silja/Viking-Line brukade finnas i området. Plötsligt tutade det en bit föröver. Det var bara att styra ut lite mer ur farleden (jag låg i kanten men de tyckte väl det blev lite nära). En stund senare gled en fartygssida förbi knappt 100 m bort... Nu har jag haft AIS ett antal år och det är en trygghet att se framförallt färjetrafiken som har begränsad manöverförmåga inne i skärgården.

När du ändå kommer att Tigga RF? så varför inte lägga ut två horisontella kraftiga järn, typ 10 mm längst upp, gärna med en förstyvning på 2 cm på ena sidan. En förut och en akterut, under däck? Som du även plastar in. Blir så mycket starkare. I vilket fall, så är det bäst att förstärka även på andra sidan, ifall det blåser vindar från det hållet nån gång. Rf är rätt mjukt, men om man lägger en typ vinkelrät förstärkning på låt säga 20 mm vinkelrätt, så blir det så mycket formstabilare. Är inte alls bra när det börjar röra sig.... Då luckras infästningen med plast upp.

Ja, det är helt rätt och påminner mig om att jag var lite kortfattad när jag skrev Anledningen till mitt råd är att jag inte vill att det man bygger runt ska flexa för mycket.

före och efter snart målning

hej riv ut hela biten, byt mot lite hårdare divinycell i samma form, då tål det även vatten i framtiden. Slipa noga på skrovet limma dit divinycell biten ta förtjockad epoxi o skapa en radie mellan den nya biten o skrovet lägg sen på glasfiber och epoxi o bygg upp till önskad tjocklek. sen när du monterar tillbaka röstjärnen så borra hålen med större borr o fyll med förtjockad epoxi sen borra nya hål i den då finns det ingen risk att nåt släpper pga att man komprimerat divinycellen

Måla drev med kopparfärg är en riskabel historia. Om kopparfärgen kommer i kontakt med aluminium kommer drevet att skadas då aluminiumet agerar offeranod åt kopparfärgen 😟

Billack. Detta duger utmärkt ! Bara du inte sänker ner ditt drev i exempelvis sjövattnen.

Hej motorbåtvänner jag tänkte blästra och måla mina rätt nya drev. Har sprutbox så tänkte få färg hos min grossist. Men de frågar om det duger med billack? Någon som vet innehållet i Volvo Penta drevfärg grå metallic/klarlack?

Jag skulle måla med drevfärg innehållande koppar (med ordentlig grundning) för att undvika havstulpaner. Nackdelen är att ommålning krävs varje år.