Ledartavla

Pentas D serie har torra foder, det vill säga ungefär som en gammal V8. Sker ett haveri i en cylinder blir det till att byta hela blocket. Volvo penta har inga överdimensionskolvar, finns att köpa det på fria marknaden, problemet blir att en vp verkstad ej monterar ihop eftermarknads kolvar i ett borrat block då de ej kan lämna garanti på arbetet. Så summa summarum så blir det till att byta hela blocket för runt 300 sek. En stor kostnad för den enskilde. Att loppen blir skadade kan bero på att kolven blivit genomborrad av för högt tryck från spridaren, sotflaga som repar väggen i cylindern etc. De äldre penta motorerna har blöta foder det vill säga att vid en skada så pressar man ur de skadade fodren, och pressar i nya, samt byter kolven. En förhållandevis billig reparation, de gamla staket motorerna är eviga då de enkelt kan renoveras till nyskick, så länge metallen finns går det hålla liv i dem. Värre blir det med de elektroniskt styrda motorerna, när tekniken fasas ut så försvinner de. Personligen skulle jag aldrig köpa en båt med en vp D serie monterad, då det praktiskt taget är omöjligt att åtgärda dem själv. Du måste då ha tillgång till vps datorprogram och det går inte om du inte är en certifierad vp tekniker. Vidare så går en 4 cylindrig hårdare än en 6a, D4 går betydligt hårdare än sin storebror D6. Är lika i kad serien med vad gäller kad 32 eller 42. En 6a är alla dagar i veckan att föredra. Skulle jag personligen byta motor så blev det yanmar eller FPT, motorer som är betydligt lättare att jobba med. Att tillverka en motor med torra foder idag är en teknik de flesta lämnade på 50-60 talet. Nu härstammar ju D serien från entrepenad sidan, och motorerna tillkom efter att volvo köpt upp 30% i motortillverkaren deutz i början på 2000 talet. Det har varit stora problem med dessa motorer även på entrepenad sidan. Vad gäller pentas lilla D3 så är det i grunden en mycket bra motor som på land benämns D5, och var monterad i volvo V70. Problemet är den variabla turbon, som ibland fastnar kleggar ihop. Ibland går den rengöra ibland får man byta ut den. Men motorn är slitstark i sin grundkonstruktion, och fungerar mycket bra i bil. Nu hörde jag i somras att penta kommer fasa ut D3 an då den inte säljs i tillräcklig omfattning på grund av sitt dåliga rykte antar jag. Vidare så lever pentas mindre motorer farligt, då penta kommer satsa på stora motorer fortsättningsvis. Båtarna börjar ju bli till mindre fartyg istället för just fritidsbåtar.

Ja på båda 🙂 Vill minnas motorn var från 1977, den gick väldigt bra, en cylinder och sju hk.

Jag rekommenderar att du frågar de olika företagen som servar VP D4 om vad de tycker. Om du frågar på ett forum får du oftast mest negativa synpunkter. Det kommer vara svårt att skilja på enskilda oturexamplar och hur sannolikt det är att en D4 går sönder. Jag har kontaktat flera olika VP-service företag om problemet med med insprutarna som nämns här på forat. Det finns inget krav på att besiktiga dem om man inte upplever några problem säger vissa. Ring du själv och kolla.. Jag har en VP D4, 260hk, i en båt från 2006. De kända barnsjukdomar som min motor hade gått igenom var, som borde vara fixat om du köper en idag, Korrosion i nibral-propellrerna. De är bytta på min motor. Trasiga hydralslangar. Dåligt material i avgasriser. Ett plastskydd är placerat på toppen. Ser fortfarande bra ut. Från 2008 och framåt skall de ha fått en offeranod. Alla delar och oljor för vinterservice får jag ihop för ca 5000kr, utan bälgar. Detta har jag fixar mellan 500 - 750 timmar borset från vanlig service. Service av styrkolvar. De flesta byter bägge kolvarna här. Dyrt. Byte backslag och ompackning av drev. Dyrt. Nya motorremmar. Rensat sjövattensystemet med Systemrens för att motorn gick varm på högsta varvtalet. Så här har jag upplevt motorn sedan 2018. Den går som en klocka. Driftsäker. Ingen risk för att få luft i spridarna om motorn går torr, som de mekaniska dieslarna har. Ingen rök och lukt från motorn. Lätt att koppla upp mot plottern för att mäta motordata. Går upp i plan utan trimplan. Bra bottendrag med kompressorn. Snål. Drar bara 1.3l/nm Dyra reservdelar. Nya propellrar kostar 25000kr. Lätt att plocka av drevet och byta bälgar. Som alla motorer beror skicket på hur väl motorn är servad. Den sägs vara känslig för oljenivån och inta ha för mycket olja. Den skall skall helst inte trimmas och sättas på för stora propellrar. Det är bra att byta glykol regelbundet. Min var rätt rostig när jag bytte.

Ja, men obekvämt när man vaxar 😊

Kan bara hålla med. Så här såg toans bänkskivor (vit laminat på björkplywood) ut när vår förra båt var till salu, efter över 15 års användning och blaskande (kantlister i fräst och klarlackad ek):

jag kom på att jag hade en svart bänkskiva i min gamla dixie. materialet var ett sorts laminat som var väldigt tåligt samma som jag såg när jag googlade. nedan hittade jag en bild på nätet, nu undrar jag om någon av er vet vad det heter?

I min båt sitter tvättstället monterat i en massiv skiva av mahogny, som är lackat i en sidenmatt lack, sannolikt minst i 9 lager. Lätt att torka av. Väldigt snyggt säkert ganska dyrt och sjömansmässigt, kan rekommenderas. I förra båtens toalett, under handfatet, satte jag in en laminerad skiva tillverkad i ort i centrala Skåne. Denna skiva är mönstrad, mönstret heter "Virrvarr" och är designat av Sigvard Bernadotte..... vi som gick i grundskolan under 1960-talet känner igen mönstret... Denna laminerade skiva är kanske inte är så snygg, men väldigt tålig och praktiskt. I nuvarande båts pentry, under diskhon och spisen sitter det någon typ av standard "köksbänkskiva", vit, med struktur. Det ser litet hemmagjort ut och både skivan och kökslådor med expansionsbeslag tycks härstamma från ett småländskt multinationellt möbelföretag. Denna rekommenderas inte, då jag kan se att materialet suger upp fukt. Men den är (än så länge) snygg. Förra båten fick en stavlimmad mahognyliknande massiv köksbänksskiva på 25 mm tjocklek, den härstammade från en firma som specialiserade sig på exklusiva köksinredningar, den skivan är närmast outslitlig, den oljades bara, men kan ju gott lackas också. Jag har en liten bit kvar som används som skärbräda, och ja... outslitlig vid normal användning. En rostfri plåt, syrafast, kvalitet A4, är också outslitlig och fullständigt underhållsfri, men om nu perstorpskivan ger skolvibbar så ger väl en blank rostfri skiva vibbar åt kylarna och arbetsytorna på patologen.

Hej Mina förslag är: - byt till ett nytt beslag av metall, finns nog olika färdiga att välja - köp en skiva av den typ man använder i lab, Corian tex för att montera dit befintliga beslag i - granit dito - massiv teak eller mahognyplywood är ju snyggt men måste skötas noggrannt Sök på webben, skriv in ditt behov ...... Allt går, men det kan kosta en del om man har höga krav. Vänlig hälsning Bertil

Hej, Tanken att få det så underhållsfritt som möjligt är god, och det gör ju inget om materialet är lätt att hålla rent också. Trä har inte riktigt de egenskaperna, även om det kan se snyggt ut. Jag skulle titta på någon form av kompositskiva, Corian kanske?

Ok, nu har du alltså fortsatt även med insidan utan att lyssna på tipsen.... Som @adeseaso skriver har du ju inte slipat bort gelcoaten och ner i polyestern hela vägen ut där du tänkte lägga ny väv innan du började plasta. Så nu har du väv utanpå gammal gelcoat i kanterna och nästan utanpå färgen också. Garanterat dålig vidhäftning och risk att det spricker upp och kan fläkas där. Hoppas du ruggade upp den skadade glasfiberytan rejält innan, t ex med en rasprondell.... Kan kanske räddas genom att slipa ner lagningen rejält, vilket du skulle gjort alldeles oavsett, innan en toppbehandling. Då ser du också om den s.a.s. "blivit ett" med materialet runtomkring. Nu verkar du ju inte ha slipat alls innan du tänker rusa iväg och lägga på topcoat. Bråttom, bråttom. Precis som på utsidan.... Hur gör du när du spacklar skador på en bil t ex ? Spacklar du ovanpå färgen och spraymålar sedan med täckfärg utan att ha slipat det absolut jämnt och utan synlig kant/skarv till omgivande material ? Samma fel som du gjorde på utsidan - inte slipat ner och gjort jämnt efter plastningen, framförallt slipat bort det som hamnat ovanpå/utanpå både gelcoat och troligen också färg. Nu ser det ut som ett "plåster" med kanter, och kanter på en lagning kommer vara föremål för fläkning. Dessutom syns det tydligt att topcoaten inte gillar underlaget, det drar sig bort från ojämnheter (lyser ju vitt i kanterna på lagningen): Tror det är lämpligt att du drar lite i bromsen och lägger krutet på att lyssna på tips, försöka förstå dem och analysera jobbet, istället för att rusa på och minsann måste visa vad du gjort, samtidigt som du avfärdar alla välmenande påpekanden med motivering vad som faktiskt står på burken, vad en (okänd) firma som "hjälper dig" säger, att så här gör de minsann på Youtube o.s.v. Tycker ärligt talat inte du verkar vara ett dugg intresserad av tips härifrån - så länge de inte säger samma sak som du redan "vet". Och du har ju redan en massa andra källor som du hellre förlitar dig på. Så jag tycker du kan fortsätta med det. Ja, det kanske kommer hålla. Ett tag. Eller kanske längre. Men lagningarna ser väldigt illa ut, och med bara lite extra jobb och eftertänksamhet skulle du kunnat fått dem professionella och nästan osynliga. Och inte minst lärt dig, tills du behöver göra det ovan vattenlinjen, på en finare båt där det verkligen spelar roll att få det snyggt. Edit: Här är en hint om hur mycket lagningen skall slipas/se ut innan du går vidare till nästa steg. Här ser man nu också tydligt om lagningen är "homogen" och fin. Inte ett "plåster" som ligger ovanpå (bilden nedan är snodd från Internet):