Ledartavla

Sålt min. Ska såklart åka och kolla på en ny (ny för oss). Har bokat hotell i Karlskrona, finns en intressant båt där. Tack för svar.

Exakt så - och här delar du och jag åsikt. Däremot blir det lite knas när du jämför en 15 år gammal Najad med din (eller min) 40 år gamla båt som ju snarare är att jämställa med rätt gamla begagnade Biltema-cyklar, medan Najaden är en begagnad kvalitets-cykel. Javisst, båda tar dig till stranden för en glass och kanske kan man säga att de därmed gör sitt jobb och vara nöjd med det, men visst är det skillnader. Och både din och min båt tar oss ut i våra skärgårdar och ger oss fina seglingsupplevelser de dagar vi är ute. Men. Skall man t ex segla jorden runt hade jag hellre satt min i Najaden än din eller min båt av rätt många skäl. Om det gör att jag är dum i huvudet i dina ögon... tja, då får det nog vara så.

Vi har som jag nämnt i någon annan tråd varit i Estland. Egentligen blir det bara en tur per sommar under semestern. I år nästan 7 veckor. Vi åkte iväg till midsommar och kom hem i förrgår. Längtar redan ut så lördag till söndag blir det en sväng igen innan vardagen börjar på riktigt på måndag. Försökte göra en illustration av var vi varit. Men den blev lite kladdig. De röda strecken med pilar är hur vi åkt och pratbubblorna pekar på var vi varit. Hemresan från Stockholm gjorde vi så korta stopp på slutet att det blev lite väl plottrigt. De vita pilarna mellan pratbubblorna var tänkt för att underlätta att följa ordningen, men de kanske mest rörde till det. Är man med nyfiken och vill zooma finns rutten på Marinwiki (länk i min profil, tror jag). Det blev två nattseglingar. Den första från Flaten utanför Norrtälje till Triigi i Estland. Den andra från Pärnu till Haapsalu. Båda väldigt trevliga. Vi har totalt haft regn två gånger. Förutom i Pärnu, men det regnade bara på natten där. Det har varit blåsigt fast mest åt fel håll. Värmen har dock helt uteblivit och vi har sett vattentemperaturer på 12 grader flera gånger även om det på flera ställen gått att bada (enligt ungdomarna).

Visserligen är det avloppsvatten, men det är inte enbart avloppsvatten, utan det är extremt utspätt av dagvatten. Mängden faktiskt avloppsvatten är ganska litet, relativt sett. Och redan avloppsvattnet i sig är utspätt eftersom vi har ganska generös vattenspolning i våra toaletter på land. Det är tyvärr inte ekonomiskt försvarbart att bygga dagvatten- och avloppssystem som kan hantera extrema regnmängder. Hade man en gång i tiden varit förutseende och byggt avloppsledningsnätet helt avskilt från dagvattenledningsnätet, så hade man aldrig behövt brädda avloppsvatten, men tyvärr är det kombinerat nästan överallt. Och att bygga om till separerat skulle kosta astronomiska summor och ta många årtionden, så det går inte heller. Allt måste inte vara perfekt. Mycket är bättre än inget. Lite är bättre än inget. Det står inte mellan allt eller inget.

Problemet äntligen löst , blev impeller byte till slut. Den såg ok ut , men vid närmare inspektion så upptäckte jag att den släppt i vulkningen mot metallhyllsan . Så antar att den slirade mot metallhyllsan vid högre varv , och därför inte kylde som den ska . Men nu är ju det mesta bytt till nästa år (termostater och poppetventil )

Nej, det är det inte. Ser snarare ut att vara en 5/8, en antenntyp som egentligen nog mår bra av lite jordplan. Ibland kan koaxen fungera som dess jordplan/motpol och räddar den när den sitter skruvad i plast. Det är med "bara" en uppskalad RG58 är inte så "bara", det brukar bli en mycket väl fungerande, icke jordplansberoende dipolantenn. Man brukar kunna ana skillnaden mellan din antenntyp och dessa även utan att sprätta upp dem på att det inte finns någon "förtjockning" nedtill (annars är de ju ungefär lika långa, dryga metern eller så).

Blir färre övernattningar på Vänern i år... Än så länge bara 47. Senaste 15 åren mellan 70-80 varje säsong. Men jag kan räkna in ytterligare 4 nya unika övernattningsställen till de tidigare 145. Många av dessa har jag besökt flera gånger så klart. Plockar upp skutan i mitten på september, för sen blir det allvarligare sysselsättning i skogen.

Hej jag lägger in inlägget här, hur blev segel semestern för er i sommar, vi långseglar ej utanför Sverige men ute länge med båt. därför tänkte jag den kunde passa här men säsongen började i början av april, med små turer till öarna på västkusten. Runt Midsommar köpte en bekant en båt i Stockholm, så vi beslöt att segla hem den under midsommar helgen. Vi var 5 st ombord. Turen startade på Ingarö på onsdagskvällen före midsommar, vi körde i sträck ut vid landsort, som annalkades på torsdag morgon sen vidare mot kalmarsund, som anländes på torsdag kväll. På fredags morgonen var vi mellan Kalmar o Utklippan och satte kurs mot Hanö kom in i Hanö hamn vid 18 tiden, firade lite midsommar med sill o snaps , samt avnjöt en tårta som vi gjort under färd. Vädret var fint men lite blåsigt På Lördags morgonen vid 7 fortsatte turen mot Falsterbo kanalen . Vid Sandhammaren fick vi gå för motor i ganska hög sjö motvind. Pga tidsbrist var kryss inget alternativ. Stampiga 6 timmar som planade ut i stiltje o kanon väder, På Lördag kväll fortsatt turen mot västkusten via ven Helsingborg Mölle o sen Varberg Varberg anländes vid 15 tiden på söndagen. sista benet upp mot Lysekil fortsatte, efter vi släppt av halva besättningen. Framåt kvällen gick vi in i Göteborgs skärgård, vi började märka av tröttheten då vi bara var två kvar ombord, Anlände Lysekil vid 4 tiden på natten så den turen på 4 dygn och 620 nm var lite kul semestern började sen i lite turer till de närmaste hamnarna, Bohus Malmön , näverkärrs kilen Skärhamn, men när vädret skulle bli sämre o sämre beslöt vi oss för att segla nedöver, vi satte fart mot Varberg, efter Varberg blev det Helsingborg där vi tog fram elcyklarna och trampade omkring några dagar, sen blev det Malmö och Dockan. alltid trevligt att ligga där, mycket cykling och sigtseeing. tog en tur över till Köpenhamn med. Sen vände vi hemåt men lade 14 dagar i södra delen alltid trevligt med lite städer när vädret är sisådär sammanfattningen är att denna sommar har vi lyckats segla i princip varje tur, inga stiltje dagar, med höga snittfarter på 9 knop vissa dagar. lite väl höga vindar emellanåt men seglingsbart åt både håll, reven har använts flitigt. Men nästan ingen diesel har använts Mvh Johan

Ifjor pajade en gasfjäder för mig. Jag hittade en ny i rostfritt hos en dansk firma Sodemann Industrifjedre A/S. Du hittar dem på www.fjadrar.se De hade ett enormt stort sortiment med olika dimensioner (längd och diameter) på kolvstång och kolv, olika styrkor samt olika ändutföranden. De var snabba att leverera, tog bara ett par dagar så hade jag kolven på mitt utlämningsställe. Den här gaskolven hade gjort sitt.... Har suttit inne i ett rör utan dränering där det kom in både spolvatten och regnvatten. Nu är det både rostfri kolv och dränering och kommer att hålla min livstid ut. Prisjämförelse: Fick först tag på en i vanligt stål för ca 600:- Den rostfria kostade 1140:- inkl frakt. Min kolv var ca 45 cm och 350N.

Det är väl bara att koppla ur laddningsregulatorn och se om säkringen slutar brinna. Det låter dock lågt med 20amp på huvudräkningen. Är det verkligen huvudsäkringen som gått?

Det kan ju skilja en hel del i pris på olika antenner och ibland påstås det ha att göra med hur antennen är konstruerad. Jag har bl.a hört att billiga antenner bara innehåller en skalad RG-58, så när min billiga LTC-antenn knäcktes av en solpanel som kom flygande var jag ju bara tvungen såga isär och kika. Men så illa verkade det inte vara, en mässingspinne med anpassningsspole i botten och någon jordplanshylsa. Detta är en kort 1m pinne. Undrar hur de dyrare modellerna ser ut?

Jag har en vikbar panel som sitter med gummicord på kapelltaket och jag hade vid ett tillfälle när det var kraftig blåst, glömt att plocka ner solpanelen så den lyfte och slog av antennen.

Men någon riktig dipolantenn (som ska vara det bästa) kan man väl inte kalla den?

Möjligen kan de dyrare antennerna ha en tjockare tråd inuti. En som förolyckades för mig hade en kärna av en rostfri tråd, sedan likartad spole i botten. Hade du inte skruvat fast din panel ordetligt?

På motorn ja…. Sedan beror det ju på hur båten är utrustad. KAD43 har ju drev, och till det krävs det nog hydraustyrning med servo eller kraft i armarna, varför min fråga kanske var onödig. Nu har jag själv ingen autopilot, men principen är den att man installerar en hydraulisk pump i styrsystemet, möjligen måste den befintliga rattpumpen vara förberedd för det, eller för dubbla styrplatser. Autopilotens pump kopplas sedan till ett elektroniskt instrument som hämtar in data från en elektroniks kompass och om man vill från en navigaror/plotter. Ungefär så är det, nån med autopilot må fela mig om jag har rätt.

Blandningsskruven justerar bara blandningsförhållandet vid körning på låga varvtal. Vid högre varvtal är det ett fast munstycke (main jet) som bestämmer blandningsförhållandet. Med andra ord borde detta inte vara felet om du upplever problem på högre varvtal. Jag skulle gissa på ett bränslerelaterat fel. Provkör med båten i vattnet för att se om din förgasarrengöring har löst problemet. Om du ändå bestämmer dig för att testa kompressionen så måste du koppla ur dekompressionsfunktionen för att få ett meningsfullt värde. Jag kan beskriva hur detta går till om det blir aktuellt.

😂 min hund heter Pucko och han tömmer aldrig septitanken och gör inte ifrån sig i vattnet. Jag badar ytterst sällan eller aldrig i vatten som är under 25 grader utan torrdräkt med tillhörande dykutrustning, så det blir inte så ofta jag badar i havet. Troligast är i så fall att jag får magsjukan på nån pizzeria eller liknande liknande facilitet som inte alltid har dom största hygienkraven.

Du blev säkert magsjuk efter att ha badat i havet där något pucko tömt sin toatank 😁

Jag håller med, köp slang på något av nämnda ställen (med Hydroscand som favorit). Biltema kan vara ok, men då de byter leverantör från tid till annan kan man inte veta säkert. Hade en slang från BT (JULA sålde f.ö. exakt samma sak) märkt "ILO" som började självspricka redan efter ett (!) år. Swedol är snäppet bättre här, men även de har artikelnummer bakom vilka högst varierande leverantörer kan dölja sig. Och kosta inte på dig något stålomspunnet. Dels för att du då inte kan inspektera slangens skick, dels för att du (numera) sällan får vad du betalar för. Köpte just sådana till sommarbilen för 4-5 år sedan från ett inte okänt "biltuningföretag" på nätet för att de var just snygga. Förra våren kom bara bilen ut ur vinterförvaringshallen, sedan vågade jag inte köra den mer: Det formligen dröp bensin i motorrummet. Skulle visa sig att varenda en av dessa stålomspunna slangar från "finföretaget" redan var helt uppmurkna inuti i gummit. Men såg fortfarande jättefina ut utanpå. Så som @kossor skriver - köp enkelt men rejält - den dagen du tycker det behöver bytas.

Precis som Ingemar skriver när de börjar se torra ut. Och kosta inte på att pressa anslutningarna igen. Blir Precis lika bra med slangklämma, och det blir då betydligt lättare byta ut dem nästa gång. Köp sedan kvalitet slang på en butik som håller på med bränsle slang. Typ swedol eller hydro scand etc. Undvik billiga produkter typ biltema. Nu kommer många skriva att biltema funkar lika bra. Och det kan jag av egen erfarenhet säga att det gör de inte. Mycket sämre kvalitet.

Kommuner får ju egentligen inte heller släppa ut, inte privata fastighetsägare heller vad jag vet. Breddning är ju en "nödåtgärd" som konsekvens av ett "nödläge" som annars skulle göra att hela systemet för ett x antal hushåll skulle haverera. Som nämnts tidigare är det inte rimligt att bygga pumphus som klarar alla skyfall. Vilket skyfall ska man dimensionera för, redan dokumenterade rekord eller eventuellt framtida rekord? Det blir rätt stora bassänger och i tilläggkanske 2-3 gånger redundans på pumpar etc. Med det sagt så finns det ju fall med uppenbart underdimensionerade system där breddning sker allt för ofta, många gånger pga tekniska problem med pumparna......otroligt onödigt. På sin egen toalett i båten så är ju en full tank faktiskt bara dålig planering eftersom det inte finns någon yttre faktor som oplanerat fyller den. Och konsekvensen blir inte heller att kölsvinet fylls med en halvmeter bajsvatten upp genom toan. Det är frestande att tänka att båttoaletter är ett litet problem i det stora hela......och det är det ju också om man tänker på mängden relativt t.ex. breddning från kommuner. Men om man bara skulle tänka som så att det är onödigt att minska utsläppskällor som är mindre än de största så skulle ju i princip ingen minskning av avloppsvatten ut i sjön kunna uppnås eftersom breddning sannolikt är den största och den är svår att minska mer. T.ex skulle ju alla enskilda avlopp då kunna släppas rakt ut oxå. En aspekt som glöms bort är att utsläpp från båttoa oftast är koncentrerad till den för havsmiljön mest sårbara årstiden och gärna inomskärs där den får större effekt. Det har även visat sig att kisset är den stora boven, så om man inte alltid går på toan i båten när man är ute på sjön så ersätt kissandet över relingen med att istället bajsa över relingen och kissa istället i toan och töm den till tömnings station. Likaså i naturhamn (t.ex. nattkissande), kissa på land eller på toan, aldrig i sjön🙂

Det handlar om gamla ledningar i gatan där man blandar dag- och spillvatten. Sakta men säkert byggs detta bort, men det är oerhört många mil kombiledningar i gatorna att åtgärda.

Jag har haft mina båtar i trädgården de senaste 25 åren. Platsen består delvis av en yta med norska skifferplattor, och delvis av gräs. Det borde ju närmast vara ”öken” där, men icke sa Nicke, såväl gräs som ogräs växer ordentligt. De första åren var ju bottenfärgen inte så där ”ogiftig” som den är idag. Sommartid är det p-plats för diverse mer eller mindre udda fordon, och somliga är lätt inkontinenta då det gäller olja och bensin… men gräs och framförallt ogräs frodas. Så jag tvivlar egentligen på bottenfärgernas effektivitet.

Jag vill inte ge mig och debattera olika båtars kvalité men jag tycker att priserna (på de två exemplen i trådskaparens start) ändå är rimliga. Bägge båtarna verkar vara hyggligt skick och borde göra sitt jobb som semesterbåt utan några renoveringar. Jag tycker inte man ska jämföra dessa exempel med jämnstora båtar från 70-80-talet som är mycket billigare (även fast dom kan vara fina). Man får kanske titta på vad en nästan ny båt i samma storleksklass kostar, Najad finns ju inte längre men en ngr år gammal HR340 kostar 3-3,5 milj.(jo- det har blivit dyrt med nya båtar -för er som inte hängt med!) Det är dessa priser som folk backar från då de istället väljer en 10-15 år äldre Najad som fortfarande har hälsan i behåll. Motsvarande exempel går att hitta bland Bavariabåtarna fast då i en lägre prisklass(både ny och beg.) Så även fast jag håller med om att en del beg båtar känns högt prissatta så måste man sätta in dom i rätt sammanhang.

Och som jag nämnde tidigare kan man läsa in olika saker i "kvalitet" eller "premium". Jämför man min gamla 80-tals Maxi magic med min brors 80-tals Hallberg Rassy 29 så är t.ex. dynorna typ dubbelt så tjocka och med högre densitet i HR och ett kraftigt tjock tyg. Sen är ju inredningen i Maxi mest i ocharmig naken plast medan HR mer ombonad inbjudande trä. Träpentryt i Maxi är dåligt snickrat och snett, i HR stumt och mer gediget.....och rakt. Maxi seglar nog betydligt bättre (gissar jag) men för mig har det inget med "kvalitet" och "premium" att göra eftersom jag inte prioriterar de egenskaperna, HR är tillräckligt bra seglare. Allt i brorsans HR känns betydligt gedignare. Men om det är värt 5 gånger pengarna går att diskutera så klart (eller 8 gånger pengarna i mitt specifika exempel, men då är ju HR29 något större än Maxi magic), men det är enligt mig klar tydlig objektiv fakta att HR är några klasser över Maxi i kvalitet. Dynorna är i alla fall i inköp av material säkert tredubbelt så dyra i HR som i Maxi.....så där finns ju i alla fall en objektivt motiverad prisskillnad🙂

Låter väl ganska normalt. 3m bredd kräver ju lite extra tillstånd, dock tror jag man klarar sig utan följebil som annars hade dragit upp priset ytterligare. Sedan finns ju vissa åkerier som chansar och struntar i följebil och t.o.m. pappersbiten även vid breda båtar, men så bred är ju inte din. Men när jag sålde min gamla för ett par år sedan med ungefär samma mått som din men 3,32m bred, så hade köparen anlitat en transport som dels hade ett lyftok så smalt att det knakade vid fenderlisten när den lyftes, dels hängde båten ut mer än lovligt bakom på flaket. Och följebil eller varningskyltar....nääää. Alternativet är ju att köra den själv och via Göta Kanal. Men om man räknar kostnaden - kanalen är inte billig - och även väger in arbetsinkomsten man förlorar under den tiden så lär åkerikostnaden vinna stort. Byta båt....?

Överdriv inte svårigheterna att segla långt/länge. Man behöver ingen jättedyr båt. Segla till pPortugal och vidare in i Medelhavet kan man göra med de flesta båtar som kan segla i Svenska farvatten.

Portugal ligger inte vid Medelhavet, så det första som krävs är nog en karta. 😉 En Vega skulle jag välja med en budget på 80 000. Det är en robust liten båt som klarar det mesta. Du bör kunna få en Vega för 20 - 40 tusen och komlettera utrustningen för resten av pengarna.

Trådskaparen kanske skrev fel, en nolla för litet… och även 800.000 låter i snålaste laget, men det kan ju fungera.

Var hittar man en jämnstor fullutrustad premiumbåt från 2006 för 1/5 av priset på Najaden? En sådan vill jag köpa 🙂

Finns det ingen spolplatta där båten ska lyftas? Så gör vi i mina trakter, man lånar hamnens utrustning och spolar medan båten hänger i slingen och sen lastas båten för transport.

Alltså... herregud vad ni har prylar i båten, en del av er. Jag blir fan helt stressad bara av att läsa om dem. Hinner ni segla och njuta av havet, eller ligger ni i hamn och leker med alla prylar bara, eller är stuvarna fulla och båten nerlastad med ”bra-att-ha”..? Jag lastar ur så mycket det går istället, har färre prylar varje år och tog istället tacksamt emot tipset om PET-flaskan (för sådana har jag).