Ledartavla

Passar bättre som "mysbelysning" i epor och raggarbilar...

Ja, om dig har jag synnerligen höga tankar.. 😉 Men lite som jag och en kollega från Bohusländska skärgården pratade om på lunchen idag - ju äldre vi blir, desto viktigare tycker i alla fall vi det är att lösningarna man gör, t ex i båten eller huset, är idiotsäkra, självklara och inte är möjliga att göra fel med vid den vanliga dagliga hanteringen. Vi funderade på om det hade med åldern att göra, eller vad det berodde på. Men kom fram till att det nog är mest erfarenheten att det inte är självklart att det alltid är man själv som kopplar in eller manövrerar saker. För rätt som det är har man andra med i båten som kopplar in sladden. Eller kanske man t.o.m. har sålt båten och det är en ny ägare som skall "förstå". Vi är snabba att såga skumma installationer som nyblivna båtägare visar här på MG. Men om man inte passar sig kan det en dag vara en av "våra" installationer som kvalar in som en sådan. För oss kanske självklart att man gör så och så och inte så, men med en annans keps på huvudet är det inte självklart längre. Då är det oftast faktiskt inte användaren det är fel på, utan installationen som gjorts på ett så dåligt sätt att den i bästa fall kräver en instruktion, men i sämsta fall kan vara direkt farlig vid fel hantering. Nästa ägare kanske använder en annan CEE-intagskabel med stickpropp - som vänds "fel". Eller kanske man själv eller någon närstående gör det. T ex när båten står på land och skall laddas. Där har i alla fall jag vanliga vägguttag och inte CEE-don. När man sedan skall koppla om något men bibehålla laddningen så fimpas en viss säkring i tron att man då gjort den landströmsprylen spänningslös. Det kan bli det sista man gjorde...... 😵 Vårt lunchsamtal utmynnade i att alla lösningar, med starkström eller rentav även de enklare funktionerna i hem och båt, så långt det bara är möjligt bör utformas så hanteringen är uppenbar även för en nästan okunnig. Och de får i vart fall aldrig vara farliga. Inte ens för det mest klåfingriga barnbarnet.

Ja grönt på både babord och styrbord vore väl fint Nä det blir att sätta sidolanternor på bågen , får ta en dag och bli nöjd istället.

Halloj alla! Lite senare än tänkt, men idag löste vi biffen! Linjeringen gick bra, även om jag fick använda brickor, då motorn kom för högt med mutter. Kändes så jäkla härligt när vi tuffade iväg, det känns som en ny båt.. Tack så mycket för all hjälp och grymma tips

Ett Alpha onedrev passar inte på en Bravosköld.

Jag är övertygad om att lagen påverkat beteenden, oavsett omständigheterna kring förra årets drunkningsolyckor. Oavsett vilket så har ljungbergarn nu fört fram konspirationsteorin att lagen egentligen är en jakt på vita män. Finns det någon gräns för hur lättkränkt en boomergubbe kan bli?

T.ex en generator skall vara anpassad för marint bruk och inte generera gnistor. Jag antar att det gäller all elektrisk utrustning, skall vara gnistfri om placerad i motorutrymme.

Omöjligt att svara på. Börja med att be om en lista på VAD som är gjort på motorn, vad skiljer den från bilversionen.

Intressant att läsa alla inlägg i denna tråd, även om kanske inte alla råd är enkelt att tillämpa för trådskaparen eftersom de bygger på andra förutsättningar än att segla ensam på ostkusten i en mindre segelbåt. Tänker därför komplettera med mina erfarenheter. Jag seglar en båt i samma storlek (IF) och i liknande seglingsvatten (mest S:T Anna och Gryts skärgårdar, men har seglat en hel del i Stockholms skärgård också). Har en utombordare på aktern som gör att jag är lite begränsad i mina möjligheter att manövrera med motor när jag är ensam. Ett första råd är att som nybörjare inte försöka förtöja ensam på ställen man inte vet någonting om. De första åren som ensamseglare valde jag att framförallt ta landförtöjning på platser där jag varit tidigare med besättning. En annan lösning är att använda de mycket detaljerade naturhamnsbeskrivningar som bygger på Hydrogaphicas sjökort (Arholma-Landsort och Landsort - Skanör). Dessa litar jag på idag så jag utan tvekan går in ensam på platser där jag aldrig varit tidigare och har hittills aldrig haft några problem. Peppar peppar ta i … Sedan tycker jag man måste skilja på att segla ensam, och att hitta en vik där man kan vara för sig själv. Det sistnämnda har förvisso sin tjusning, men till en lite oerfaren ensamseglare rekommenderar jag att i början gå till platser där det redan ligger andra båtar (om de inte är för många – när jag seglar i skärgården stoppar jag ner mina fendrar i ett stuvfack och tar helst inte upp dem innan jag är tillbaka i hemmahamnen). Min erfarenhet är att om man som ensamseglare kommer in mot en naturhamn där det ligger någon tidigare, och inte siktar på att ligga alltför nära denne, så får man ofta spontant hjälp av att någon i den andra båten visar var man kan komma in, och ofta tar emot den första förförtöjningen. Och kommer inte någon spontant brukar det alltid komma någon om man pekar på den plats man vill ligga på och frågar ”tror ni jag kommer in där”? Då brukar man få hjälp. I alla fall i de vatten jag seglar. Nästa steg är att fixa landförtöjningen helt på egen hand, där det redan finns många bra råd i denna tråd, som t.ex. att ha ett ”landankare” så man får in ett första fäste. Har länge tänkt skaffa ett sådant, men hittills har jag klarat mig utan. Istället gör jag så här: Kollar innan jag går in var jag kan hitta fästen för förtöjningarna (träd, stenar, sprickor i klippor …) så jag är rimligt säker på att kunna förtöja. Fäller ankaret långt ut, så jag är säker på att få fäste och kunna bromsa farten med ankarlinan men också att lätt kunna dra mig ut igen om försöket misslyckas. Vill undvika att backa med utombordare i sådana situationer. Sedan förtöjer jag i två steg. Först en tillfällig så jag har landfäste medan jag söker efter permanenta fästen jag litar på. Knopar därför en kort (för att inte riskera trassel) förtöjningslina i fören (i mitt fall ofta i pulpitfästet). Går in mot land mycket långsamt och gör fast ankarlinan när jag ser att jag lätt kommer att kunna hoppa i land med den första förtöjningen. Väl i land lägger jag fast den mot något provisoriskt och justerar akterförtöjningen så att båten inte riskerar att slå mot klippan där jag tänkt förtöja. Glider den iväg gör det ingenting bara jag kan dra in den så jag kommer ombord igen. Tar mig sedan i land med två långa förförtöjningslinor och letar efter bra fästen. När det behövs med bergskilar. Kan ibland ta lite tid men båten sköter sig själv så det är ingen brådska. Sedan tillbaka till båten med de två förförtöjningarna som jag lägger på knaparna och sedan justerar så båten ligger som jag vill, för att sedan efter lite spring fram och tillbaka mellan ankarlina och förförtöjningar ligga väl förtöjd och kan ta bort den provisoriska förförtöjningen. Låter kanske krångligt men är egentligen rätt enkelt. Tar ibland lite tid, men eftersom jag i första steget har en tillräckligt bra tillfällig förtöjning för att slippa oroa mig för båten kan jag låta det ta tid. Fördelen med min lösning med en tillfällig förförtöjning är två. Dels slipper jag hoppa iland med en lång lina där det alltid finns större risk för trassel, dels kan jag i lugn och ro leta efter permanenta förtöjningsfästen utan stress när båten ligger tillfällig förtöjd.

Om du byter säkringarna till 2-poliga borde det nog inte vara några problem. Att det funkar och är ok med 1-poliga nu när den använts som byggcentral är ju att 3-faskontakten har specifika pinnar för faserna och nollan (och skyddsledaren). Det mister du om du bygger om den till 1-fas in, och är det inte uppstyrt vad som är fas och nolla måste det ju sitta 2-poliga. Men varför 8A-säkringar ? Låter udda....

Ja det där var ju fina lanternor... Åandrasidan är ju det där oändligt mycket bättre än att inte ha några lanternor alls, alternativt lanternor som inte fungerar, vilket är fallet på många småbåtar.

Ja, inte minst för att marknaden översvämmas av alster österifrån, där man struntar fullständigt i lysvinklar och godkännanden utan bara prioriterar att det skall lysa och se "fint" ut. Sedan tas dessa billiga dekorationslampor hem och säljs av mindre nogräknade säljare på t ex Tradera som "navigationsljus". Och med sådan övertygelse och envishet att t ex denna säljare varit tvungen att skriva ett halvt försvarstal om sina "lanternors" förträfflighet i sin allmänna text (klicka på "visa mer" under Om-texten och läs sista halvan):https://www.tradera.com/profile/items/240731/Brevduvans Att hon sedan visade en bild vid produkten och inte förstått att den måste varit spegelvänd bekräftar ju kunskapen om vad man säljer (obs - ironi). Just nu säljer dock denna säljare inga lanternor på Tradera, men många har sålts och sitter nog på båtar ute i våra vatten: Så här kan man tydligen också montera sina lanternor: Så är det förvånande att man idag kan råka på de mest märkliga julgranar i skymning och mörker ? Nej, knappast. Men TS kommer säkert lösa detta på ett bra sätt så det blir begriplig ljusbild, det är jag övertygad om 🙂

Jag tycker det är lite konstigt att det inte finns vikbara kombilanternstolpar, där man har röd och grön i botten och sen en lång stolpe så att den vita rundstrålande lanternan kommer en meter ovanför den röda och gröna. Det finns ju kombilanternstolpar som är löstagbara med en kontakt i botten, typ sån på bilden, men det hade ju varit mycket bättre med en fastmonterad som är ledad istället för att slippa få glappkontakt.

Har då samma modell av båt (Bayliner 2855 -95). Ja, det satt en liknande i min, och ja, det är mycket riktigt att det är en trafo (ska sitta en plåtkåpa över den). Nu så har jag bara AC och VVB som går på 120V. Köpte och satte in denna istället då min inte klarade AC och VVB samtidigt. Min är på 4000W. Men jag använder absolut inte intaget för landström som sitter orginal, uppdaterad version från Svenska båt firmor fick det bli. Resten av elen går via elcentral med svensk standard (dubbla säkringar och JFB)

Nja, den där kan möjligen ersätta sidolanternor + akterlanterna utan några olagligheter. Men eftersom du även skall ha vitt runtomlysande (ev. uppdelat på akter- och topp) i kombination med röd/grön gånglanterna så går det ju inte att ha allt i en och samma ljuspunkt alldeles oavsett. För redan på mycket nära håll skulle man ju då bara se en enda ljusrosa punkt om man t ex tittar på dig från babord. Har ju inte så mycket med laglighet att göra - sätter man ett flertal färger i princip i samma punkt så kommer ögat inte uppfatta dem som separata. Det är f.ö. principen för skärmen du just nu tittar på. Det vita är små, små röda, gröna och blå prickar. Även en vit lysdiod består av dessa delfärger, men ögat ser dem från samma punkt och uppfattar dem som ett vitt ljus. Det är därför en vit LED-lampa bakom ett färgat lanternglas i en armatur för glödlampa kan ge väldigt skumma färger. Detta eftersom den smala våglängd/färg som t ex grön delfärg utgörs av kan vara en annan än den gröna glasfärgen. Så sätt en separat lågbyggd röd/grön på sidan eller långt fram på kanten och byt din topplanterna mot en runtomlysande vit. Eller montera en kombi röd/grön på targabågen och en vit på en stång en bit ovanför. Edit: På din båt har du ju ypperliga möjligheter att sätta gånglanternorna en bit ner på targabågens sidor och topplanternan högst upp. Varför inte göra så ?

Sorry, helt rätt! Hade lite otur när jag tänkte...

Klämskador är ju inte helt ovanligt. Diare Särskilt viktigt för barn och spädbar . Jag tänker mest på sol och solskydd samt tillräckligt med värska när det är varmt. Svalka när det är varmt är också viktigt för barn. Vattenlek i sittbrunnen kan vara en lösning när det är varmt. Ofta går det tom. att göra om sittbrunnen till en liten badpol om man stänger självlänsarna.

inne på min andra efter två säsonger, den första slutade inte att pumpa efter några veckor, gjorde en rklamation och fick en ny. Nr 2 har fungerat en säsong.men har nu lagt av helt. packboxen (axeltätningen ) har inte hållit tätt och motorn är slut. Med tanke på priset så är dessa pumpar inte att rekomendera. Har en automatisk länspump från Jula i en annan båt. Den har fungerat 4 säsonger och fungerar fortfarande till en fjärdedel av priset.

Jag bröt lillfingret när vi seglade längs norrlandskusten 2016 och det blev aldrig rakt igen fast jag tyckte jag gjorde så bra nr jag tejpade det mor ringfingret. En sak till. Tänder Hur gör man om man slår ut en tand? Vad gör man om man slår eller biter ur en rejäl flisa? Jag limmade tillbaks min halva tand med snabblim och det höll i en månad. Tandläkaren var inte lika imponerad som jag, så jag fick en tub Cavit av honom. Stavas kanske med två t. Finns att köpa på apotek också.

Det gläder mig att ni ligger tryggt förtöjda, så tryggt att det är tråkigt. Ni bör bestämma om avsikten är en handledning för våra nordiska vatten eller för vatten längre bort där andra faror lurar och en läkare kanske bara kan kontaktas via satellittelefon. I tropiska vatten kan ett vanligt litet skavsår bli livshotande och en pajade watermaker kan äventyra livet. Brännskador från sol kan vara aktuellt till sjöss. Magsjuka Solsting Sedan en lista på ett lämpligt skeppsapotek. Jag har lagt en artikel på Marinwiki har jag för mig. Viktigt att ha med personlig medicin för flera dagar än man planerar att vara ute, om man tex. blir inblåst några dagar. 😉 Jag har inte heller läst så noga, men jag hoppas jag fick med något av det som saknas. Ha det bra i ovädret.

Peter_K har långtråkigt nu när Mellgard fixat sin båtbotten tror jag.

Alla drev passar rakt på, men du kommer troligtvis inte få rätt utväxling och sen är det frågan om det håller pga vridet på motorn. Skillnad på 350 och 454 tex.

Jag har inte läst några detaljer heller, men om du inte redan gjort det bör du nog jämföra med Kryssarklubbens årsskrift 2021. Där kan du kanske få lite idéer och också se vad som fattas där och som du kanske ska koncentrera dig på? Är dom för lika kanske idén med skriften faller? Men din skrift kunde ju vara ett bra komplement till denna om du hittar rätt innehåll. https://butik.sxk.se/arsboecker/195-skepparens-handbok-akut-sjukvard-ombord.html

Inspirerad av en annan tråd som handlar om kroppskada, första hjälpen och sådant kom jag att tänka på följande berättelse. Det kan ha varit sommaren 2009. Vi hade några gånger under båtsemestern i Bohuslän träffat på gamla vänner som två år tidigare köpt en Albin 25 som fösta båt och nu vågade dom sig norr om Sotekanalen. Sotekanalen räknar många som en "vattendelare" man delar in landskapet i två delar, norr och söder om Sotekanalen, iallfall vi som har hemmahamnar i Göteborg och kringliggande kommuner. Nåväl, vi hade träffats på Tjörnekalv och sedan på en musikfestival i Uddevalla. Därefter beslutade vi oss för att ta olika vägar, och olika marschtakt norröver. Så veckan därpå strålade vi samman på Ramsö, en eller två nätter för att sedan gå den korta vägen till Brevik på Syd-Koster tillsammans. Där tillbringade vi tre nätter. Vi tog en långpromenad, utan hund, den schäfer vi under en längre tid hade hand om hade avlidit under försommaren, så det kändes konstigt att ta långpromenad utan hund. Men vi hade köpte havskräfta av en fiskare, hade kräftskiva på kvällen, och en ganska lång sovmorgon dagen därpå.... Jag hade i kompisens sjökort markerat olika trevliga naturhamnar, däribland Sollustholmen undanför Grebbestad. dagarna gick vi gick söderut var för sig och besökte olika platser. En dag hade vi funnit en för oss ny naturhamn sydväst om Hamburgsund, där vi lagt till för att sedan ta en promenad upp på den öns relativt höga berg, för att där med kikare kunna spana ut över den rätt så omfattande fjällbackaskärgården. Väl däruppe ringer kompisen mig. Samtalet lät ungefär så här: -Kan du hjälpa mig att ta hand om båten, den ligger vid soluchsssstholmen. -vad är det du säger?? är du nykter, du låter så släpig på rösten... -Jag har fått morfin eller nått... jag är på kirurgen eller nått på Uddevalla sjukhus, tror jag... har brutit armen, det schkall reponeras eller nått. Men jag mår jättebra... Samtalet utvecklade sig litet bättre, kompisen hade hoppat i land på Sollustholmen, frun satt vid ratten, som dom brukade göra. Men i fallet hade han fallit olyckligt och brutit både radius och ulna i underarmen, samt skadat båt(!)benet i handen. Han själv hade ringt 112 (med den oskadade handen) och hade till larmoperatören sagt att han fallit på berget och att han trodde att han brutit båda benen, underförstått i underarmen, men det hade nog inte larmoperatören och medlyssnande sjuksköterska uppfattat, eller så blev det fel då dom i sin tur pratade med sjöräddningen. SAR "Sparbanken Tanum" (som då fanns på fjällbackastationen), med besättning som var förstärkt med ambulanspersonal kom inom tio minuter till Sollustholmen, och det berodde på att dom hämtat en annan patient även denne med icke akuta skador på en annan ö i närheten. På fördäck stod man nu beredd med en bår. -Var är den skadade? Det var en del människor i land, alla stod upp, även kompisen med sin skadade arm, nu i en mitella. Man hade väl förväntat sig en person liggandes på berget med båda benen i någon obskyr felställning. -Vi blev utlarmade hit till någon som brutit båda benen.... Jag vet inte hur sjöräddare och ambulanspersonal reagerade, men dom behövde ju iallafall inte bära denna patienten ombord, han gick själv. Min kompis och hans fru togs ombord på sjöräddningsbåten, och dom togs in till inre hamnen i Fjällbacka, där man nu förmodade att det skall finnas två ambulanser, men beroende på andra larm stod bara den tomma ambulansen där, vars besättning fanns med på "Sparbanken" (som man brukade förenkla namnet med). Varvid de båda patienterna lastades och avtranspoterades mot Uddevalla, några anhöriga fick ju då inte plats i ambulansen, SSRS ordnade med skjuts in till Tanumshede där de skadades anhöriga fick byta till tåg eller buss. Åter till telefonsamtalet. -Ja kan du bogsera min båt från... vad var det nu holmen hette? till nån annan hamn...? -Klart jag fixar det. Åter till vår båt, gör den iordning för avfärd, då ringer kompisens fru. -Jo SSRS skall se om dom kanske kan bogsera våran båt in till Fjällbacka, om du kan ta hand om båten där, låsa den och se till att den blir ordentligt förtöjd, ev. betala hamnavgifter för någon vecka eller så. -Inga problem... Därefter ringde skepparen på "Sparbanken"... -Var det din kompis som hade skadat sig, vi fixar hans båt, vi lägger den i Fjällbacka. Men vi avgick från naturhamnen, tog oss in mellan alla öarna till Fjällbacka. På redden utanför Fjällbacka ser vi nu en av SSRS mindre båtar med en snipa och en Albin 25 på släp, en något vinglig bogsering. Man kopplade sedan de båda båtarna långsides till den bogserande, på vanligt SSRS-manér. Men vi följde efter in till SSRS-stationen där vi blev invinkade till bryggan. En anställd sjöräddare (som då inte var mattläggare eller frisör) ordnade med två båtplatser i den delen av hamnen där det är privata platser, hjälpte till att lägga till båda båtarna, pratade med hamnkaptenen, som godkände det hela och det där med hamnavgift var inte att tänka på. Vi hjälpte sedan sjöräddarna att köra över snipan till andra sidan hamnen också, och förtöja den på sin hemmahamnsplats, fattas bara annat när dom var så hjälpsamma. SSRS räddar en skadad person på en holme i Bohuslän, ja egentligen två skadade personer, två flugor i samma smäll. Man åker senare tillbaka och tar hand om deras båtar, en sjöräddare skjutsar anhöriga i bil till närmaste järnvägsstation. man ordnar med båtplats åt de omhändertagna båtarna, samt åt min båt. Inte nog med det, dom bjuder på kaffe och marängberg från det närbelägna och världsberömda konditoriet också. En av sjöräddarna hade fått det sista som var kvar vid stängningsdags. Senare samma sommar träffar vi på samma kompis med samma fru i samma Albin 25, kompisen har nu vänsterarmen i gips. Möjligen skedde detta möte på Rörö eller Hyppeln. (Frun och dennas dotter hade dagarna efter incidenten varit uppe i Fjällbacka, tackat SSRS för hjälpen och under ytterligare några dagar tagit hem båten till dess hemmahamn.) Och då på Rörö, eller om det varpå Hyppeln berättades hela ovanstående historia. Det visade sig också att kompisen och den andra skadade mannen hade bytt telefonnummer och senare skulle träffas, samt att deras fruar hade varit skolkamrater... small world. Men jag minns nu inte hur eller var den andre mannen hade skadats. Kompisen hade minst sex månaders konvalescens, och det krävdes en del sjukgymnastik, efter ett år hade 100 % rörlighet och funktion i armen, men det var ändå svårt att dra upp ankaret. Nu har paret en Nimbus med ankarspel... och infällbar stege under peket i fören. Ta det försiktigt när du hoppar iland i naturhamn, kroppen har många ben som man kan bryta. Och det kan bara onödigt att få en räkning, en "fraktura" från någon kirurgisk klinik....

Det är nog gaska ovanligt med sötvattenkylning på en "Mercury 2 takt från 2003/2004, 75 hk"

Hej igen, Nu äntligen är det löst: efter rengjorda förgasare (runda två), El , värme, vatten -felsökning, Bensinförsörjning, bensinpump, filter helt byt till tank och ny soppa. Och många delar testade och utbyta. Jag hade blåst alla ledningar på förgasarna MEN inte den stora som sammankopplar ventilations slangarna ut inunder motor. Där var det ”nästa” hel stop, vilket skapade vakuum, framför allt vid kraftigare pådrag och skapade då denna ryckiga strypning precis innan planning. Ett annat tips som här inte var långt från att bli en annan/ny felkälla (som även firman som gjorde första förgasartvätten missat) är dom små bensin filtren som (kan) sitta direkt på förgasaren. Här satt dom fast i slangarna. Och två av dom var välfyllda med bråte. Vill passa på att tacka för all hjälp här, och hoppas att min felsökning kan hjälpa någon annan med liknande diagnos. Nu blir det åka av!!!

Hej, öppnade upp pulpiten och var då tvungen att ta bort främre kombilanternan som satt svetsad spetsen så letar nya och tänkte samtidigt byta ut topplanternan då till led. Hittade då denna som ersättare för alla att ha på targabågen och lusläser reglerna men hittar ingenstans att denna skulle vara laglig då topplanterna ska vara minst 1m över sidolanternor?