Ledartavla

Inget att be om ursäkt för ! Maskin/mekanikkunskap har inget med kön att göra. Visst finns det (fortfarande) en övervikt på fordonsutbildningar åt det manliga hållet, men det har mer av tradition att göra än verkliga förutsättningar p.g.a. kön. Skulle snarare påstå att tjejer ofta i slutändan blir bättre än killar på maskinella problem m.m. Sedan ÄR vi dock faktiskt lite olika, kvinnor och män, både biologiskt och lite hur hjärnan fungerar och värderar saker. Och det har inget med jämställdhetssyn att göra, vi har rent evolutionärt haft lite olika roller mellan könen och det är när man ignorerar det som det blir problem med jämställdhetsdiskussioner. Om man istället försöker förstå och inse hur olikheter kompletterar varandra tror jag istället man har en helt annan utgångspunkt. Min erfarenhet är att maskin/motor/fordonsmekande tjejer/kvinnor upplevs av många som att de inte verkar fatta så snabbt som killar. Tyvärr ofta av dem själva också, för "så är det ju". Männen som undervisar (för det är oftast män, ibland även äkta sådana) blir då otåliga och rycker in för det "händer för lite". I verkligheten beror det nog väldigt ofta på att tjejer/kvinnor visst fattar precis lika snabbt men till sin biologiska natur är lite mindre riskbenägna och vill vara mer säkra innan de skrider till verket. Medan killarna gärna chansar, har mindre tålamod och agerar lite tidigare. Ofta lite för tidigt. Har man bara tålamod och respekt för att vi är olika så brukar resultatet så småningom istället bli en tekniker/ingenjör (partner ?) som inte bara är snabb och effektiv utan också gör jobbet minst lika genomtänkt och ofta med mindre fel och "oj, tänkte inte på det" än sin manliga kollega. Låt kvinnor vara kvinnor och män vara män, med respekt för varandra så blir det bäst. Bara för att båda könen har lika värde är inte det samma sak som att de också måste vara exakt lika i allt, som en del tycks tro.... Bara det faktum att du frågar tekniska frågor här och är tjej gör mig glad. Fråga på, inga frågor är för dumma. Vi har alla börjat som totalt okunniga. Med åren har man väl dock också insett att ju mer man lär sig, desto mer inser man vad lite man egentligen kan 😉. (Ber om ursäkt för denna kanske lite OT-utsvävning, och vill med detta absolut inte starta någon könsdebatt. Tvärtom)

Fick nedan svar från biltema låter lovande nästa år så har dom säkert en förbättrad produkt... Hej, Tack för ditt mail och din feedback. Vi är medvetna om detta och nästa modell som kommer ska ha önskad funktion. Vet tyvärr inte när denna kommer in och beklagar strulet och otydligheten i nuvarande produkt. Allt gott. Med vänliga hälsningar/Best regards, Ludvig Biltema Kundservice Hej, Har haft era solcellventilatorer i 20 år och varit supernöjd med dessa - brukar hålla 3-4 år sedan är lagren slut precis som alla andra solcellsventilatorer som kostar mycket mera men eftersom era billiga så enkelt att byta mot en ny. Tack vara era solcellsventilatorer så har mina båtar hållt sig fräscha och ventilerade då luften byts ut hela tiden när vi inte använder båten vilket är främsta syftet att vi har dom. Köpte precis en ny båt och satte in fyra ventilatorer i den av eran senaste modell med elektronisk styrning - men upptäckte att solcellsventilatorn inte återstartar när solen kommer upp på morgonen utan man måste manuellt trycka igång den på panelen vilket gör att nya solcellsventilatorn är helt värdelös för mitt och dom flesta båtägares syfte att ventilera båten när man inte är där och använder den. Modellen ni hade tidigare med mekanisk knapp var mycket bättre och hade hellre betalt mer för en sådan variant då den återstarade när solen kom upp på morgonen när knappen på var intryckt mekaniskt sedan tidigare. Ni kanske kan kolla med er design avdelning om det går att göra en ändring på funktionen, bästa vore att man som användare kan välja om man vill att den skall återstarta när strömmen kommer tillbaka eller inte alternativt återgå till föregående status - som den är nu så lär många bli missnöjda med nya varianten... Michael

Hmmm… Relevanta svar… Vet inte om detta är ett relevant svar men jag skulle börja med att testa samma sak med laddaren kopplad direkt på en kabel från land och inte kopplad via något ”vägguttag i båten”. (Har du sådana är installationen felaktig/olaglig då du inte har jordfelsbrytare.) Sedan med laddaren bortkopplad. Är det tydligt att det bara sker när laddaren är inkopplad ”direkt” finns det två möjligheter. Antingen är något felkopplat i båten eller så är laddaren defekt, som jag ser det.

SKF speedi-sleeve https://www.skf.com/binaries/pub12/Images/0901d1968028ef33-11337_2-EN-SKF-Speedi-Sleeve_tcm_12-128020.pdf verkar ju kunna vara en räddare i nöden.

Gött att inte några fler kommit på att vara ute i skärgården så här års.

För att ge lite ideèr om svårigheten att hitta läckor och att "tänka utanför boxen". För några år sedan letade vi febrilt efter en vattenläcka. Det knepiga var att vi hade svårt att fastställa om det var sött eller salt. Så småningom fick vi facit när vi hittade läckan som var en monteringsmiss vid tillverkningen. Det hade borrats för djupt på ett ställe på däck. Läckan var ovanför innertaket så det rann inte där läckan var utan längs skrovet inne i ett stuvfack. När det regnade så kom det sötvatten och när jag spolade däck (har spolpump med sjövatten) så blev det saltvatten i kölsvinet....

Tack för alla tips. Jag skall försöka få isär det till helgen och lossa dom bultarna som du föreslår @Rascal Det enda svåra med detta är att tre av bultarna sitter på insidan mot motorblocket och dom kommer man inte åt. Får försöka klura på om det går att lösa...

Du IngemarE har då en synnerligen god förmåga att formulera dig väl. När det gäller tekniska saker så har du ju nästan alltid rätt. Så också i detta inlägget, kan bara hålla med till 100%, åtminstone nästan, för när det kommer till teknisk felsökning kan det IBLAND vara till fördel att vara lite "burdus", som vi män ofta är. Ordet "killgissa" finns ju, på både gott och ont.

Det var verkligen ett relevant svar. Vad jag menade var att ibland svävar tråden ut till allt annat som inte direkt berör frågeställningen. 🙂 Jag har följt ledningarna öppnat kopplingarna från inkommande landström och till uttagen och det ser rätt ut (gjorde detta innan jag ville använda den) men jag ska undersöka det du skrev när jag när jag kommer till båten. Tusen tack.

Man bör välja det högre alternativet om inte ekonomi eller viktbegränsning sätter stopp.

Långön mellan Karlstad och Kristinehamn. Tyst, rofyllt och stilla.... Gick faktiskt att sova länge.

Så du kan fortfarande starta, men den stannar direkt, eller menar du att den inte startar alls? Kolla om statorn är röd eller svart. Är den röd så har motorn en adaptermodul som sänker spänningen till CDI:n. Om denna är trasig kan CDI:n få för hög spänning in.

Jag inhandlade faktiskt en sån bit du länkade till ovan och testade att peta in den över kylen. Gick bra att få in hela vägen. Hade inget som tog emot. Dock behöver jag ta loss och dra ut kylen för att fixa det bra. Vill nog limma mot kylen så en ev luftspalt hamnar mellan isolering och spis. Rimligtvis bör ju inte spisen bli väldigt varm undertill för då hade väl förra kylen smält på ovansidan.

Här får du tänka till och inspektera båten invändigt såväl som utvändigt. Uteslut regnvatten då. Ni tycks oense om det är salt eller sött vatten eller båda delarna som läckt in. Be en tredje person smaka. Eller tappa upp havsvatten, smaka, och jämför med det som står i båten. Finns det några skrovgenomföringar i närheten av det inläkta vattnet? Finns det några slangkopplingar, eller förgreningar i färskvattensystemet i närheten av det inläkta vattnet? Har du en värmare, ja en sådan för vattenburen värme? Och det är inte någon flaska med någon mer eller mindre ädel dryck som gått sönder... för det hade du ju känt...😀 (Jag hart en gång haft några deciliter Koskenkorva i kölsvinet, den smakade inte salt!). Men jag tycker att bogpropellertunneln har en märklig skarv nedtill, en sådan har jag aldrig sett, kan den kanske läcka? Att det smakar salt är ju inte bra, inte heller om det smakar glykol, olja, diesel eller värre; bensin eller värst av allt, latrin, men då behöver man ju inte smaka...

Om båten är torr skall du impregnera med kalpressad rå linolja. Den tränger in i träet och fyller porerna och gör det gamla torra träet mindre skört samtidigt som den hindrar vatten från att tränga in och orsaka röta. Gamla båtar som har stått länge på land brukar drabbas illa av röta efter några år om man tar dem i bruk utan att impregnera först. Det gamla träet har förlorat mycket av sitt naturliga rötskydd när det har torkat ut i åratal. Kallpressad rå linolja har små molekyler och behöver ingen förtunning. Du kan strunta i balsamterpentin. Däremot så lönar det sig att blanda i någonting lätt giftigt för att ta död på eventuella små början till rötangrepp. Jag brukar hälla 1-2 dl Valtti grundolja i en liters burk och sedan fylla burken med rå kallpressad linolja och blanda om. Den blandningen använder man både över och under vattenlinjen för att dränka in allt gammalt torrt trä och för den delen allt nytt trä också. När träet inte suger in mer impregnering kan man torka bort överskottet med en trasa dränkt i mineralterpentin. När oljan har torkat någorlunda på ytan (det tar några veckor) har du ett bra underlag för fernissa eller bottenfärg på utsidan. På insidan skall det inte vara någon tät yta så där är det kokt linolja och balsamterpentin som gäller. Jag som bara har hållit på med enklare klinkbyggda båtar vill gärna blanda tjära och kokt linolja och balsamterpentin och stryka på det invändigt på sådana ställen där det inte gör någonting om det färgar av sig. I synnerhet i botten invändigt under durkarna. Tjäran och linoljefernissan rinner in i nåten och färskar upp och tätar det gamla drevet. Utvändigt rinner det ful svart tjärblandning utanpå bottenfärgen men det bryr jag mig inte om. Ingen båt blir tät av den kuren men betydligt tätare blir den och dessutom skyddar all tjära och linolja spikarna litet så de inte rostar så snabbt.

Grafitolja kan göra susen om du lyckas spruta in det i lagrena på en elmotor. Testat på ett antal kupefläktar till bilar. Brukar funka flera år. Man får dock vara tålmodig för att få in olja där den ska vara.

För mig är svaret enkelt. Eftersom pengarna för fiskekortet går till något bra, att plantera ut fisk och vårda beståndet, hade jag löst ett fiskekort för att stödja verksamheten på om inte annat.

Hej! Tack för utförligt svar! Är nog med på det mesta du beskrev! Under en hel sommars övervakning av batterimonitorn märkte jag att summan av glödlamporna + den ständiga laddningen av 2xiphone + padda ändå sög en del ström men kylen är ju klart den största boven som du säger... Några frågor till din kommentar: 1: Om smartladdare ex. en C-TEK inte är så smarta att använda inkopplade genom landströmmen till batteribanken medan man ligger vid brygga och kylen är igång och startar lite då o då. Hur ska man förhålla sig till att ladda upp batterierna när man har landström då? Stänger du av din kyl så fort du är kopplad till landström då? Eller har du nåt omkopplingssystem så kylen går direkt på landströmmen? 2. Min känsla har varit att motorgeneratorn inte kunnat toppladda batterien på samma sätt som smartladdaren eller solpanelen. Men du menar att dom den är någorlunda modern så borde den ha en inbyggd regulator som ska klara av det? Att det inte finns nån vits med någon extern form av "smartladdare" från generatorn alltså. 3. Har du nåt tips på idealt kopplingsschema a la 2020-talet för liknande el-system? Tänker att det ju borde vara rätt typiskt. / Harald

Mellan tummen och pekfingret så bör du nog ha omkring 100Ah förbrukarbank och någonstans runt 100W solcellspanel för att få det att gå ihop med kylskåpet. Jag hade i förra båten Isoterm på 42 liter, 160 Ah batteribank och endast 50W solceller, det gick väl sådär om man körde motorn i omkring en timma per dag, eller om man tog landström över natten. I nuvarande båt har jag samma kylskåp och 200W paneler och 180 Ah batteribank, då blir det ström över till ytterligare en kylbox, men det är litet snålt räknat (dessutom har jag 50W som laddar reservbatteriet). Förbrukningen med laddning av telefoner och surfplattor är kanske inte helt försumbart, men rätt liten i sammanhanget. Det är kylskåpet som är den törstigaste förbrukaren. Skrota 0, 1, 2, 1+2 brytaren, ersätt den med två separata huvudbryrare/batteriavskiljare av god kvalitet. Jag vet inte hur det är kopplat hos dig, men jag har sett flera gånger att kabeln från generatorn går via sådan brytare och dess läge styr ju då laddningen. Under gång har man 1+2 och när motorn stängs av är det lätt att glömma bort att koppla om till 1 eller 2, och då kan man förbruka båda batterierna under natten. Kabeln från generatorns B+ skall gå till startbatteriet, därefter skall den gå via laddningsfördelaren till förbrukarbanken. Solcellspanelerna behöver bara ladda förbrukarbanken. Denna kabel är nog båtens viktigaste kabel och skall inte underdimensioneras, gärna går du upp till en kraftigare äv vad som behövs. Likadant är det med kablarna från solcellspanelen. Det kan vara onödigt att byta till LED i lanternorna, om du bara har dom tända under motorgång, under segling i dålig är ju topplanternan släckt iallafall så där kan du ha glödlampa, men klart den sitter ju högt upp och lan vara svår att byta om den går sönder, LED går nästan aldrig sönder…. Men ”alla bäckar små” ju effektivare förbrukare desto bättre. Du har alltså solcellspanelen framför luckgaraget, där skuggar bommen den effektivt, beroende på typ av panel kan hela dess effekt går förlorad redan vid måttliga skuggningar. Dagens generatorer är iallmänhet rätt bra med inbyggd regulator. Vet du vilken kapacitet din generator har? Det fanns en tid då man ersatte generatorns regulator med en för den tiden smart ”black box” som kunde höja spänningen till en nivå som var onyttig för batteriet. Laddningsspänningen skall inte överstiga 14,2 volt, det sägs att 13,9 volt är det mest ultimata, men jag vet inte riktigt varför, och då pratar jag om traditionella syra/bly batterier. Batterimonitor är väldigt bra! Det vore lika naturligt att ha en sådan ombord som flytvästar och slangskruveskruvmejsel… men många drunknar utan flytväst, många får kassera leverpastejen och dricka ölen på brittiskt vis , ljummen. Och så finns det dom som har läckande slangkopplingar…. Ja se till att separera batterierna! Ha alltid samma batteri som startbatteri. Olika batterier har olika egenskaper, startbatterier är bra på att lämna höga strömmar under kort tid. Med förbrukarbatterier är det tvärtom, små strömmar under längre tid, dessa tål djupa urladdningar något bättre också. Men vanliga syra/bly batterier skall aldrig laddas ut till mer än 50%. Smartladdare kopplade på landström, är inte alls smarta. Dom är iallmänhet konstruerade för att enbart ladda batterier, inte att försörja resten av elsystemet. Låt oss säga att kylskåpet startar i kamn med kopplad landström, spänningsfallet som då bildas försöker då laddaren att kompensera genom att höja spänningen, och då kan någon känslig elektronik lämna in. Din generator börjar att ge 30A för att ersätta energin som startmotorn förbrukade, liksom det du förbrukat i förbrukarbanken sedan sist. Men laddströmmen minskar i relation till hur mycket laddning som gått in i batteribanken. De sista Ah tar längre tid att fylla på med än de första amperetimmarna. Tillfälliga ihopvikbara solcellspaneler att komplettera med i hamn, kan ju vara bra. Men några forumdeltagare här har konstaterat att dom går sönder där dom viks ihop. Fråga är då om en sådan skall kopplas till samma regulator som de ordinarie panelerna, eller om dom skall ha en egen regulator? Sedan har det här diskuterats vilken typ av kontaktdon man skall ansluta dem med. Om du och besättningen är bokmalar som vare säsong slukar många romaner är LED i läslamporna ett måste. Men klart en och annan Ah sparar man. Armaturerna blir iallafall inte farligt varma med LED som det kan bli om man har glödlamor, där den största delen av den inmatade effekten blir till värme. Men med LED-lampa inne på toaletten så gör det ju ingenting om någon besättningsmedlem glömmer att släcka ljuset. Jag får en känsla av många byter till LED för att dom är så strömsnåla, men samtidigt installerar man många fler LED ljuspunkter än vad man hade senare… och om det blir för många kan det ju kvitta. Man får ingenting gratis! I diverse olika böcker om el ombord skrivs det att man skall göra en elbudget. Räkna på inkomster och balansera dessa med utgifterna och se om det går ihopa. Det finns numera modernare batterier som är mindre och ger mer effekt ut än de traditionella, men smakar det så kostar det. Själv har jag helt gammaldags traktionära ”golfbilsbatterier” dessa är bara på,6 volt, så dom är seriekopplade två om två. Dessa batterier är förhållandevis något billigare per Ah än flera andra typer. Men det fungerar väldigt bra, bara man kommer ihåg att fylla på dest.vatten då och då. Sådana här diskussioner brukar bli rätt så långa…

Nu är hon upptagen och inbackad mellan vårt och grannens hus. Låt vintern komma!