Ledartavla

Om du har en plotter kan du skippa GPS-loggen och spara en slant. En GPS-logg tillför då inget som plottern inte redan visar.

Stäng vattenintaget.

Uppblåsbara flytvästar kan ju vara svarta. När de blåses upp är blåsan orange eller gul.

Dra en lina mellan bommens öglor, ovanpå. Gör en ögla på linan vid önskad punkt. Fäst en lina runt bommen, genom den nya öglan, för att hålla öglan tajt i förhållande till bommen.

Försöker efter bästa förmåga svara på dina frågor. Först. Dina problem tror jag är först och främst sprickorna. De KAN vara djupa och ha orsakat sprickor i plasten under gelcoaten. Här skulle jag nog låta ett proffs titta på skrovet. I värsta fall kan du åka på, om du gör det själv, att slipa bort gelcoat och en del av de underliggande lagren av polyester och glasfibermatta (polyester är det säkert och inte epoxi) för att sedan bygga upp det på nytt så det blir starkt. Detta är inte ett jobb du gör själv utan erfarenhet (eller iaf gör inte de flesta nybörjare ett sånt jobb men det var en här på MG som utan erfarenhet gjorde jobbet och det blev vad jag förstår bra). Men det är inte säkert att det är så allvarligt utan går att lösa genom att slipa bort gelcoaten och sedan lägga på ny. Prickarna där gelcoaten har släpp kan du dock ganska lätt fixa till själv. Slipa försiktigt ner kanterna och ta bort allt löst så att du har en jämna utfasade kanter, tänk på en försänkning av en träskruv, och sedan tvättar du noga med kemiskt ren aceton flera gånget och avslutar med att spackla igen ”hålet” med gelcoat-spackel (egentligen lite förtjockad topcoat som är gelcoat med paraffin i). Sätt en bit packtejp över så får du en jämnare yta som du sedan försiktigt slipar ner till rätt nivå. Därefter rubbing och polish och sist vax. Börja med de ytor som inte har halkskydd. Dessa tar du sist när du lärt dig lite mer och kan ”modellera” ytan lite. Plastpest ska du inte ta för allvarligt på men se till så att underlaget är torrt. Resten får andra tipsa om.

Det kan ju vara så att Mirre inte observerade att det var en gammal tråd, eller gjorde ett tappert försök.

GPS-antenner brukar vara "en puck" som kan monteras under instrumentbrädan/däck/... såvida du har glasfiber/träbåt. Om du har aluminiumbåt så får du vara lite mer noggrann med att hitta en plats där GPS-signalerna når fram.

Jag backar in mellan mina bomfenderklädda Y-bommar. I aktern hamnar då tamparna med ryckdämpar rätt rakt in mot knaparna så båten ligger hyfsat utan att kunna stöta i bryggan. Dessa tampar håller sedan båten så den inte vrider sig mellan bommarna. Mina bommar är betydligt kortare än båten så enbart förtampar från bomnocken till främre knaparna skulle bli katastrofalt. Jag har därför dubbla tampar schacklade längst ut på bommen och drar den ena tampen tillbaka till mittknaparna. Med den förtöjningsmodellen så ligger båten pall både i långskepps- och tvärskeppsriktningen utan att jag behövt fixa några extrafästen längs bommen. Jag förstår hamnarnas förbud mot att borra i bommarna. De är varmgalvaniserade med väldigt lång livslängd på galvaniseringen (jag gissar att de bommar jag ligger vid är minst 40 gamla). Med borrhål genom galvet så kommer rosten direkt i den skadan. Det finns galvade fästen att montera mitt på Y-bommen men de behöver nog madrasseras rätt väl för att inte riskera skador på friborden.

Just det senare har faktiskt hänt mig för ca tre år sedan, första månaden med den båten och andra sommaren med båt. Skulle ensam segla hem min Dominant 78 från Strömstad till Grebbestad. Enda motorn var en väldigt trögstartad utombordare och jag navigerade med en surfplatta och Eniro på sjön. Dumt såklart. Superskön kvällssegling, men just utanför Tjurpannan utomskärs möter jag plötsligt ett åskväder. Blåsten ökade snabbt, vände och vred åt alla möjliga håll. Tänkte, dumt nog, att jag skulle segla in mellan öarna för att få lite lugnare sjö och lyckas starta motorn. Den startade såklart inte och störtregnet kom. Varje droppe som träffade skärmen blev till ett tryck vilket gjorde plattan helt obrukbar. Där var jag alltså utan motor och navigator utanför farleden mellan småöar utanför Tjurpannan i åskväder som väldigt ovan seglare. Det gick bra, men kunde precis lika gärna slutat med katastrof...

@Kane's sökning ger en uppsjö av förslag med många bra lösningar. En budgetvariant kan vara att googla på "Rundjärnsbygel". Om det går att hitta en tillräckligt bred så den når runt bommen kan du sätta den med böjen uppåt och ett plattjärn under. Troligen får ett schackel plats mellan böjen och bommen. Dock osäker på att det finns tillräckligt stora, men en idé i alla fall.

Verkar finnas en mängd varianter, https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEA_enSE1009SE1009&sxsrf=APwXEddZ4pQ7LaAqVZVNf6BGHko6adjlgw:1683533240405&q=förtöjningsögla+y-bom&tbm=isch&source=univ&fir=pAYuskyqdPmz5M%2C1z1SS-7raPICbM%2C_%3BGF9BaaAJGffhyM%2CvptFWFWxBJer5M%2C_%3BobKHMoXGMqiQ7M%2C5GZaMZfHE6s7OM%2C_%3Be1lUfuhBeaW_wM%2C0JhMO4bFuVSiMM%2C_%3BpS_WfsKg-VhJqM%2CULCjfgTpotRU8M%2C_%3BOo5OaqKaA-XUmM%2C2k9lMCyl7tl8AM%2C_%3BTN5uMUzcFDd7BM%2C0vBFFx8B69FiNM%2C_%3BIxJmE8EYoUskUM%2C0D1r43qWeE64BM%2C_%3BnpSlDxZnGos2dM%2C0wMD1NtcKrAgOM%2C_%3BvcXXru-I2PVcFM%2C9cQvLY1MDS1biM%2C_&usg=AI4_-kTy20Hms3vyM4dEjmrDqR2VU-Xkpw&sa=X&ved=2ahUKEwjW5IuGouX-AhXto4sKHe0BBvQQ7Al6BAgHEEM&biw=3840&bih=2049&dpr=1

Det är inte storleken i säg utan kapacitet och tillgänglig startström, Ett litet batteri med låga Ah har i regel också låg tillgänglig startström. Specielt vid lägre temperaturer. Dessutom vill man kanske ha möjlighet att köra startmotorn en stund om det behövs, tex lufta motorn eller felsökning. Då är det bra om batteriet har kapacitet nog och inte körs slut på någon minut. Startbatterier är dessutom inte gjorda för djupurladdning och tar snabbt skada av det så lite högre kapacitet gör att man arbetar i området runt 95-100% av fullt laddat och där håller dom bra. Ett batteri med lägre kapacitet kommer att arbeta mot en lägre laddningsgrad och då håller dom inte lika länge.

Nja, om saltvattnet är på västkusten får man nog räkna med tvätt varje vecka, under perioder kanske ännu oftare.

Min erfarenhet kommer från att på vårt marina område har vi ett antal vattenposter med kulventiler. De ställs halvöppna inför vintern. De år när någon vänlig skäl stängt dem, så är det alltid någon som är sönderfrusen när vattnet sätts på på våren. Alla ventilerna är horisontalt monterade

Ok, då tar vi det här 😉 Jag var också av samma uppfattning tills min kulventil på kylvattenintaget frös sönder i alla fall en vinter. Ett av grundproblemen till frysning av kulventiler överhuvudtaget är nog att kapillärverkan gör att vatten kan hänga kvar i spelet mellan kulan och gods, oavsett om den står halv- eller helöppen. Halvöppen (eller helstängd) är dessutom möjligen värre, eftersom väderlek kring nollan med kondensutfällning kan göra att vatten (kondens) som rinner uppifrån lättare hamnar på "fel" sida om kulan. Och det räcker med en tunn vattenfilm som fryser för att ge sprickor i kranan - har jag erfarit.... Efter att ha fått akutlyfta båten en sommar med spricka i kylvattenkranen som inte upptäcktes förrän ett tag efter sjösättningen, fick jag ett tips av kranansvarig, som jag sedan följt: Vid vinterkonserveringen så avsluta med att öppna/stänga kulventilen med glykolvatten i (på motorsidan släpper jag ut sista glykorlblandningen genom att blaska igenom den i kulventilen) och avsluta med att stänga den. Nu finns glykolblask överallt i kulventilen, där det inte runnit ut. Så även om ev. kondens kommer späda ut glykolvattenfilmen i kranen under vintern så fryser det inte och blir sprängkraft. Känns logiskt och riktigt, samt att jag sedan aldrig hade problem med frysning mer. Det är min uppfattning. Också av erfarenhet. Men erfarenheterna är olika, det inser man när ämnet kommer upp till diskussion...

Vad bra att du fick bytt grejerna! De flesta med mig här på forumet är ju för att reparera och renovera saker och ting. Men det har ju en gräns hur långt skall gå. Reglage och styrningar är det nog bättre att byta när det börjar att krångla. Tröga eller glappa sådana orsakar inte bara en irritation, utan är också en säkerhetsrisk, som den dagen du inte kan manövrera båten ute på Tjurpannan….

Inte en enda skränande turist eller brölande vattenskoter😄

Första turerna och övernattningarna i år på Vänern. Nyper lite i näsan... när man andas. Här bilder från Nabben.

Ström kan inte trådstartaren ha genom kablar och brytare, eftersom ingenting fungerar så flyter där ingen ström! Spänning däremot kan det ju vara på båda sidorna av dessa brytare, som kallas huvudbrytare eller batterifrånskiljare. Om det nu är så att en av dessa brytare är trasig, så kan man ju koppla förbi den tillfälligt. Tag en, endast en, startkabel från bilen och koppla de stora krokodilklämmorna på var sin anslutning (alltså på samma huvudbrytare) om det nu fungerar och du får fram spänning är det brytaren det är fel på. Erfarenhetsmässingt vet jag att det lätt samlas oxid på och i sådana anslutningar, huvudbrytare av mindre bra kvalitet kan oxidera invärtes. Jordfel…. Det finns ingen jord i likströmssystem, så det kan det bara inte vara. Däremot kan det vara fel på minussidan av elsystemet. Följ den svarta grova kabeln från minus på batteriet, sannolikt är dess andra ända fastskruvad i motorblocket någonstans. Se till att båda dessa anslutningar är fullgoda.

För att de som driver tidningarna (numera) inte begriper bättre. Och inte begriper de sig på eller ens bryr sig om båtliv, bilar eller annat tidningen handlar om. Bara de drar in pengar till minst omkostnader. Därför applicerar man ett standardkoncept när det gäller att producera artiklar som ger mycket artikel till lägst kostnad. Och för dem som inte begriper bättre ser det bra ut, men för oss alla andra är det snart uppenbart att det mest bara är ytligt trams och att det mesta saknar all form av djupare kompetens. Ofta utgörs den s.k. "kompetensen" av någon annan person, som skribenten besökt som sedan fått stå för det mesta av innehållet. S.k. personifierad journalistik. Väldigt vanligt även på SR:s nyheter, lyssna på hur många reportage om en händelse eller något annat som bygger på en person de hittat på platsen, som strax efter ingressen nämns vid namn och sedan får lämna sin redogörelse som blir bas i inslaget. Väldigt praktiskt för tidningen/redaktionen, då de kan hålla sig med journalister som egentligen inte besitter någon djupare fackkunskap alls. De behöver inte heller ta ansvar för faktainnehållet i artikeln, eftersom det ju baseras på en intervju av en annan person och dess "upplevelser", kunskap och åsikter. Personen ifråga får ofta inget betalt utan är bara glad över att få vara med i tidningen eller i radio, medan det egentligen är denne som bär upp hela artikeln eller inslaget. Som en tidning som inte skulle vara "som alla andra", dvs denna ytliga följa-med-strömmen så startades Praktiskt Båtägande, PB. Under de första åren drevs den av båtentusiaster och artiklarna skrevs av några få anställda men mest frilansare från hela landet, var och en med sina specialistområden. Man var inte heller rädd för djupare tekniska artiklar eller en och annan "smal" artikel. Inte heller att skriva sanningen, även om det ibland kunde resultera i att en och annan annonsör trampades på tårna. Men ganska snart fick PB andras ögon på sig, då den ju drog läsare från de stora drakarnas tidningar och sålde bra. Över en tid och i ett antal steg förändrades sedan PB på olika sätt - ägandestrukturen ändrades, vilket inte är så konstigt då man varit dum om man inte ville skörda frukten av sina framgångar när andra ville komma in, mot bra bud. Kvällstidningsfolk anställdes, journalister som var bra på att följa "artikelmallen" anlitades (men som rent kompetensmässigt egentligen var lika bra/dåliga oavsett om tidningen hette Mitt Husdjur, Hemmalivet eller Bästa Båtägandet). Och den kompetenta staben av frilansande skribenter förlorade sina avtal och uppdrag. Eller rättare sagt - många avtal sades aldrig upp, skribenterna ute i landet snarare bara "frystes" ut genom att ingen kontaktade dem, eller besvarade deras mail när de skickade in artikelförslag eller undrade. Undertecknad var med i den frilansstaben en gång i tiden. Men när man föredrog att skicka en Stockholmsreporter att skriva en artikel om mina lokala båtvatten istället för att - som förr - anlita de skribenter som redan bodde och kände till dem, då förstod även jag vilken inriktning som nu gällde. Och artikeln var inte djupare än att man kunnat Googla fram allt. Det är t.o.m. tveksamt om reportern ens lämnade redaktionen i Sthlm för att skriva den.... Tillbaka till @Hybros fundering om flytvästanvändning: I begynnelsen, när man ofta korsgranskade PB-artiklarna, vet jag att det blev en del diskussioner när personen på bilden i båten som skulle publiceras inte hade flytväst. Då strävade man efter att föregå med gott exempel. Men när detta hände långt senare under annan ledning så vet jag att jag att det snabbt avfärdades med t ex att "det passar inte i den bilden tillverkaren vill förmedla av båten" och andra liknande kommentarer. Inte så konstigt egentligen, om man betänker att de som styr och ställer inte riktigt kanske är båtmänniskor. Det visar också en annan, mycket utbredd sak i branschen. Något som PB försökte bryta med i begynnelsen (då den var mer trovärdig), men som sedan blev som hos alla andra: Artiklar med exponerade varor är allt annat än opartiska. Ofta är ett båttest arrangerat av märkesrepresentanten och inte sällan finns färdiga manus/texter/foton så reportern slipper skriva så mycket själv. Och i princip alltid något trevligt att stoppa/hälla i munnen. Men det är väl ingen hemlighet för någon, eller hur ? På dessa foton har personerna f.ö. sällan flytvästar....

Dessutom blir det ju väldigt billigt att paddla omkring med en båt som saknar motor och växelhuset gör inget motstånd alls, inte i Sverige i alla fall. 😄 Det är skit att man inte får ha grejorna ifred, men lite sämre driftekonomi med en motor som finns skulle jag välja alla dagar i veckan istället för bättre driftekonomi mad en motor som kanske inte finns.

Inombordare ger lägre försäkringspremie och gör plats för en härlig badbrygga.

Känns lättare att meka med inombordare. Priset per hästkraft är något lägre för inombordaren. Vikten hamnar lite mera gynsamt ned inombordare, men den tar ju plats i båten.

Inombordare, älskar diesel och gångvärme.

Så, idag var det väder och vattentemp för att inspektera och av laga den trasiga sumloggen. Den sitter behändigt nog inte i en skrovgenomföring utan på ett vinkeljärn på akterspegeln. Inte behändigt är att detta sitter under kassetten på akterspegeln som motorn är upphängd på. Man får dyka, men då kunde jag skruva ut loggen ut fästet, ta den upp på aktern och visst saknades paddelhjul och även säkerhetsbygel. Monterade nytt hjul med stift, snurrade fint som tusan. Bara dyka i och montera. Hade ingen bygel men tog ett buntband som provisorium (kommer självklart fixa bygel...snart). Loggen funkar nu fint, och som alla äkta hastighetsmätare tror jag den visar lite i överkant. Jämförde med iphone-gps och fick drygt 1 knop mer på loggen vid ca 15 knop. Loggen visar tydligen 4 sekunder-snitt och uppdaterar varje sekund. tack @Peter_K för länken, du sparade mig en tusing 👌

Uppdatering. Fick olika bud från några propellerleverantörer. 17- 18tum 3 blad stigning 14-18. Köpte en 2bladig 16×11 på blocket. När jag tog loss min fasta 2blad visade den sig vara 16×11. Kändes lovande. Har nu provkört, pga ingen vind, i flera timmar. 2000n/min ger ca 6,2 knop vid vindstilla. Mars-varvtal ska ligga på ca 2800-3000. Jag känner i drift ingen skillnad mot den gamla fasta. Däremot vid segling.. wow.. precis som peter beskrev, att det påverkar roder mm. Alla småvibbrationer i rodret är borta. Jag upplever att båten glider lättare och det känns som den åxå går något högre i vind.. det känns som rätt stor skillnad faktiskt. Tycker även att autopiloten styr bättre när det rör på sig runt 7 knop. Dethär är nog min livs näst bästa investering.. Så skitnöjd. Inget snurranda och oväsen i drevet vid segling och ljudet inne i båten känns mer som man tänker sig segling ska låta.. så helt klart har det gått en massa kraft till störande vattenvirvlar förut. 3 blad hade kanske varit mer driv i.. men dethär funkar bättre än klockrent. 3 blad skulle bromsat/stört mer. 👍👍👍

Marknaden har ju svängt tydligt mot utombordare de senaste åren, och även större båtar utrustas med utombordare. Många av fördelarna med inombordare har listats, här kommer en viktig fördel med utombordare. I många fall vinner en utombordare vad gäller prestanda. Skälen är flera, bland annat bättre viktdistribution, en 90-gradersvinkel mindre än med drev. Men framför allt är det nog gångläget/trimvinkeln som gör skillnad. Du kan oftast få upp mycket mer av växelhuset i luften med en utombordare och det har stor betydelse för både fart och förbrukning. Tittar man på moderna DC upp till 10 meter så ser man att utombordsversionerna klarar sig med rejält mycket mindre effekt för samma fart. Om båten ens finns i inombordsversion, vill säga. Ofta kan det handla om 30% mer effektbehov för inombordare för samma prestanda.