Seawolf

Har gjort motsvarande på en gammal trissjolle. Jag lade två lager glasfibermatta på insidan av skrovlaminitet, sen gjorde jag ett antal längsgående stringers av divinycell, och plastade fast dem med mattbitar över. Det funkade bra.

Den allmänt förkastade "sockerbiten" som anslutningsdon för ledare har sina fördelar, den är kompakt. Men, den skall inte användas utan att ledarna man ansluter förses med pressade ändhylsor. Har man sådana, så blir anslutningen bra och man kan lossa och återansluta igen många gånger utan att ledarnas kardeler krossas av klämskruvarna. https://www.aliexpress.com/item/1005005045473052.html?spm=a2g0o.productlist.main.7.74495fd3ub6XuC&algo_pvid=6105c0d5-47f8-4ed9-a4ab-e2d0c47b0297&aem_p4p_detail=202404122119192871992209820580003202190&algo_exp_id=6105c0d5-47f8-4ed9-a4ab-e2d0c47b0297-3&pdp_npi=4%40dis%21SEK%21382.75%21129.81%21%21%21252.04%2185.48%21%402103846917129819596593798ef164%2112000032751053430%21sea%21SE%212073906367%21&curPageLogUid=VELuBCTnyxpq&utparam-url=scene%3Asearch%7Cquery_from%3A&search_p4p_id=202404122119192871992209820580003202190_1

En extrakoll på en foldingpropeller på ett S-drev, är att mäta att det inte finns elektrisk kontakt mellan propellerns ytternav (som bladen har kontakt med) och innernavet (som sitter i kontakt med S-drevsaxeln). FInns det kontakt dem emellan så kommer anoderna på propellern och på S-drevet att samverka och skydda både drevet och propellern. Annars ser det på bilderna ut som om din propellers blad men framförallt navet har drabbatrs av små lokala gryn med avvikande legeringssammansättning än huvudblandningen detta kan inträffa då avsvalningen efter gjutning är felaktig. Då uppstår det sådan punktkorrosion som bilderna visar. FLexofold köpte under en period färdiggjuten stång av NiBrAl och svarvade sen fram navdelarna. Bladen gjöt de själva. Då förekom att naven fick denna punktkorrosion, medan bladen inte fick det. Bifogar hur det kunde se ut då.

En nackdel med Volvos och en del andra Black Jack, är att man skall klämma på dem för att släppa ut luften efter varje sjösättning. Ofta sitter de illa till och då fuskar de flesta vilket kan slita på tätningen. Välj i stället en variant där man kan ansluta en liten slang till upp över vattenlinjen där luften kan komma ut. https://www.rodahl.se/axelsystem/propelleraxeltatningar

Det är en skrivning i det examensjobb jag länkade till......

I fridens namn, så är hamnbassänger i sammanhanget jämförbara med jättestora laboratoriebägare, där liganderna inte räcker till. Men utanför hamnbassängerna räcker de till. Mängderna CU2+ från reningsverken anses komma från alla kopparledningar i husinstallationer, och dessa mängder är större än de befarade från båtbottnar. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:953499/FULLTEXT01.pdf Därför skall inte nya byggnader används kopparledningar. Än så länge verkar det inte finnas krav på att alla Sveriges befintliga bostäder skall byta ut sina kopparledningar till annat. Det skulle ju hjälpa, och det skulle rimligen inte leda till beväxning med havstulpaner i våra vattenledningar 🙂

När koppar kommer i kontakt med fritt vatten så bildar den tillsammans med ämnen (som kallas liganer) biologiskt önskvärda kopparföreningar. Detta sker inom några hundradels mm från kopparyta, förutsatt att liganerna inte är slut. Vilket de inte är i fritt havsvatten. https://www.ivl.se/download/18.694ca0617a1de98f473d3e/1628418165283/FULLTEXT01.pdf Bakgrunden till kopparhysterin är laboratorieförsök gjorda för några tiotals år sen av en miljöfobisk person, som kade koppar i laboratoriebägare, och han fann då att mikroberna mådde dåligt där. Lignerna tog nämligen slut i bägarna efter ett tag, till skillnad från vattenvolymerna i haven inklusive Östersjön. De som inte orkar eller vill sätta sig in i IVL-rapporten i länken, rekommenderas (försiktighetsprincipen!) att sluta använda det vatten som de flesta bostäder och andra lokaler har i kranarna, för det transportera och står stilla i kopparledningar! Det bör ju rätteligen vara nästa område som kopparfobikerna angriper......

Här är exempel på billigare kablar. SIliconisolering, tennade. Jag har köpt en hel del från Aliexpress och de få gånger det strulat har det varit Postnord . SIlikonisolerade tennade

Konsten att inte lura en batteriladdare för blybatterier. Moderna batteriladdare har oftast en ”intelligens” som ser till att batteribanken laddas så fort laddaren orkar, och efterhand anpassar laddspänningen för att nå fulladdat. Slutligen, när laddaren tror att batteriet är fulladdat vilket ofta sker genom att den ser att laddströmmen går ner, så övergår laddaren till att ha underhållsladdspänning. För 12V-batterier är laddspänningen för att nå fullt ofta c:a 14.4 – 14.8 volt. Underhållsladdspänningen är ofta c:a 13.4 – 13-8 volt. Skulle laddaren upptäcka att strömmen ökar i läge underhållsladdning så är det vanligt att den tolkar detta så att den återigen skall lägga sig på fulladdningsspänning under någon tid, ofta timme/timmar. Detta händer typiskt om en värmare startar eller om kylen startar, båda är ju termostatstyrda. Laddaren har ju inte en aning om vilken del av dess utgående ström som går till banken och vilken del som går till värmare, kyl, etc. Konsekvensen blir för batteribanken att den under alltför långa tider utsätts för den höga laddspänningen trots att banken egentligen är fulladdad. Effekten av detta blir över tid att banken torkar ur och skadas. (Har man gammaldags och påfyllbara batterier kan detta problem minskas om båtägaren då och då kontrollerar och fyller på batterivatten). Den som har kylen igång i hamn, eller bor i båten i hamn och även har värmaren eller annat igång, behöver därför se till att batteribanken bara har ladddaren ansluten, men inte båtens förbrukare. Ett sätt att åstad-komma detta är att förse båten med ett någorlunda kraftigt 12V spän-ningasggregat, och lägga en om-kopplare så elcentralen och andra förbrukare antingen matas av banken eller av spänningsaggregatet.

Man kan hoppas på att även rödgröna politiker så småningom kan börja studera vetenskapliga fakta i stället för grönideologi. Vad gäller bottenfärger med t.ex. kopparföreningar i, så har SXK via vetenskapligt utformade mätningar konstaterat att mängden t.ex. koppar i vattnet i stora marinor (som t.ex. Björlanda kile som är en bassäng med trångt utlopp och tusen båtar) ligger under det hygieniska gränsvärdet för dricksvatten. Trots detta vägrar de rödgröna aktivisterna att beakta dessa mätresultat utan fortsätter sin häxjakt på vad båtbottnarnas ytskikt innehåller. Problemet är att Sverige saknar är lagar som kräver att myndigheter måste anpassa sina beslut till vetenskapliga fakta, samt en slags domstol dit man kan anmäla brott mot lagen.

Det verkar som flera web-platser inte funkar helt som de borde om man använder Google Crome, som väl är den vanligaste av alla. När man klagar ombedes man använda någon annan browser, efter att man med möda tid och tålamod kommit fram till deras helpdesk. Typiska fel är att vissa klickpunkter inte visas alls i Chrome, vilket som sagt kan vara förvirrande och bedrägligt.

Var glad! Ditt barnbarn är tekniskt och pyssligt intresserad, och ni kan ha mycket roligt tillsammans efterhand! Annars kan jag tipsa om att den som har en ordningsam fru automatiskt blir en baddare på att hitta saker! Själäv vet man ju var man lagt sina saker, från större till de allra minsta. Men sen har ju frun ordnat det hela, varpå man får öva att hitta grejorna igen. Så när frun själv inte hittar sina saker så kan man, baserat på gedigen letarträning, hitta dem åt henne!

Med båten på land, kolla med OHM-mätare (finns på vanliga multimetrar) om du har elektriskt ledande förbindelse mellan bogpropellern och din propelleraxel. Är den det så får bogpropellerns offeranod offra sig för flexofolden och den förbrukas relativt sett för fort. Se alltså till att propelleraxeln är elektriskt isolerad från bogpropellermetallerna. Antingen via en isolermedbringare mellan backslag och axel, eller via en minusbrytare till hela och endast motorn.

Även jag har besegrat mitt tvättmaskinstroll med samma metod! Vad gäller speciella skruvar, kontakta https://www.sifvert-skruv.se/ De är mästare på skruv!

Späckhuggare och Delfiner anses vara de mest intelligenta djuren vid sidan av oss människor. De använder sig av ljud för att kommunicera och jaga, som superavancerade ekolod. Allt fler båtar och fartyg har med åren utrustats med alltmer avancerade ekolod och sonarer, och det anses att dessa stör valarna. Även om inte alla båtar använder eller har igång sina system, så är det ändå troligt att valarna med sin intelligens förknippar båtarna med oljudet, och upplever dem som fientliga och oönskade, och denna ”åsikt” sprider de mellan sig. (Jämför människans uppfattning av vargar – även de som inte personligen drabbas av dem har traditionellt bilden av att de är oönskade och ska bekämpas i alla lägen även då de inte akut hotar fåren)