Ledartavla

Efter Härnösand blev det tyst i etern, och det med fog: Telefonen, och med den nätet, lämnades nämligen på 19m djup norr om Härnösand! Bassängen mellan klaffbroarna bjöd också på visst huvudbry: farledens riktning var utmärkt från båda håll, vilket i kombination med djupkurvorna ledde oss att tolka det så att babordsmärkena skulle hållas på styrbordssidan. Efter ett lätt skrap som varning och ett större, mer definitivt skrap märkte vi att vi gjort en missbedömning, men efter lite gungande kunde vi backa av och fortsätta resan. Djupet på platsen var angivet till 5,2m om jag inte minns helt snett. Från Härnösand seglade vi till Ulvön, där vi stannade en dag. Vinden hade då vänt så att vi hade 16 m/s i motvind, och det avskräckte både oss och grannen vid bryggan, en finne vars båt var nästan dubbelt större än Fidran... Vid avfärden bedömde jag vinden gynnsam för att hissa segel redan vid bryggan, så i gryningen lossade vi förtöjningarna, drog upp förseglet och gled tyst och stillsamt ut åt väster. Planen var att hinna med dtt tåg i Örnsköldsvik , en av mina tutorer hade mer bråttom hem än Fidran, men efter många timmars kämpande på kryss gav vi upp och sökte oss in till Köpmanholmen istället. Därifrån kundd han ta sig vidare hem, om än med större olägenhet. Efter att ha väntat bättre väder seglade vi, återigen i motvind, till Skagshamn för att få ett litet försprång mot de fördelaktigare vindar som utlovats nästa dag. En stadig frukost och en väderleksrapport senare tankade vi och gav vi oss ut på nytt. En kvart senare dog motorn och vi blev tvugna att dra upp seglen och kryssa ut mellan klipporna i en nästan obefintlig motvind. Nervöst att försöka göra ett slag då farten inte riktigt räcker till... Vi kom oss ut och satte kurs nordost. Tanken var att gå längre norrut, sova på saken och gå över följande dag, men då vi kom ut från kusten bedömde vi att vi lika gärna kunde ta överfarten direkt. Femton timmar senare förtöjde vi vid bryggan på Klobbskat och var på finsk mark igen. (Motorn ledsnade pga. en halvliter vatten som hade kommit in i tanken på nåt vis, bara att tappa ur vid bränslefiltret och dra runt den i sammanlagt ett par minuter...)

Ämnet förefaller uttömt, alla realistiska alternativ och några till har presenterats så nu är det bara att välja.

Segling är mkt socialt. Båten är som hunden. En barriärbrytare. Nu vet jag att syftet med tråden är att älta, men ett tips är ändå att Initiera en dialog med ngn båtgranne om dennes båt. Sen är isen bruten.

Bara en stilla undran - var det bara en felskrivning - eller! Är den västra delen av Östersjön värre än Engelska Kanalen och Gamla Nordsjön - den som enligt sången "svallade och brusade"!?

Diska ur den med ett bra rengöringsmedel, se till du får ut allt, låt torka. Tips tanka aldrig RME diesel, blankdiesel eller gröndiesel är det som gäller. Köp ett medel som algdödar stabiliserar dieseln, exempelvis antimikrob från agrol kostar runt 50 kr flaskan, finns på alla granngården butiker eller lantmännen maskin, slå i en sådan flaska nån gång under säsongen. Håll tanken fylld så du slipper kondensbildning, byt bränslefilter årligen lämpligen vid sjösättning. Håll koll i glas koppen om nåt grums dyker upp där, behandla omgående med antimikrob, åk njut och var glad.

Det är riktigt att det är ganska enkelt uppbyggt, men kan vara svårmekat pga skiten har erjat ihop. Får man isär prylarna så kostar delarna summor som inte är motiverat att lägga på en gammal pjäs. Om det nu inte är ett simpelt fel, men TS skrver ev helrenovering.

Jag har Volvo Pentas egen roderindikator. Den funkar bra förutom att jag tycker instrumentet är lite långsamt i reaktionen. Dvs vrider jag på ratten så släpar indikatorn efter en del. Men det kanske är så med alla roderindikatorer?

Rulan fungerade perfekt på mekanisk styrning. När jag bytte till hydraul funkar det ej. Det blir alltid en "släpning" i ratten. Bränslemätaren och tankgivaren från en 60-tals SAAB knopade jag ihop en rodersläge visare.

tja då får du köra med en givare på rodret och två instrument.

den har ett vitt streck upptill som visar roderläget rakt,sen flera sreck åt babord och styrbord,du kan hela tiden se var mittenläget i förhållande till babord o styrbord.

köp inte den som sea sea säljer,testat den visar fel,originalet som heter rulan funkar ,ja hade en sådan på min förra båt i 20 år,på ebay finns rulan att köpa ,dyrare men värd sitt pris,tror den var gjord i schweis

Kommer tyvärr inte ihåg värdet på poten. Men har för mig att den var lågohmig.

Det allra mesta går att översätta mellan olika båtar. Och om det är någonting som utvecklat mig som seglare så är det just att jag har seglat i stort sett ALLT. Från Optimist och Moth-jolle,koster skärgårdskryssare, 70-talare och moderna sportbåtar. Skutor inte att förglömma... Men om du är likadan i verkliga livet som du verkar här på maringuiden, fullständigt ovillig att ta emot råd och ta till dig av vad mer erfarna säger, så förstår jag att du helst håller dig på din kant och inte riskerar att upptäcka att de hade rätt. Lycka till, du lär behöva det när du väljer den svåra vägen.

Jag måste erkänna att jag kunde väjningsreglerna som ett rinnande vatten när jag började segla. Nu har de nästan fallit i glömska, eller jo, jag kan dem väl, men får allt tänka till lite ibland. Varför? För att i praktiken behöver man dem sällan, iaf inte här på mälaren. Helt enkelt för att alla använder sunt föruft och i god tid girar lite åt det håll man vill gå, så mötena blir aldrig dramatiska. Jag gör själv likadant, "jaha, han verkar ta den sidan, ja då tar väl jag den andra", vad reglerna säger tycks kvitta för det mesta.

Enligt min erfarenhet är det feltänk från föräldrarnas sida. Barnen skulle ha precis lika roligt med åror eller segel på jollen.

Blanda inte samman momentanström (A) och kapacitet/energi (Ah). Tyvärr rätt vanligt, dock. Blybatterier laddas med en bestämd spänning, medan andra t ex NiMh med en bestämd ström. Som andra sagt är det batteribanken själv som bestämmer hur mycket ström den vill sluka. Ett ensamt 60Ah batteri som är helt urladdat kan därför sluka mångdubbelt mer än en bara måttligt urladdad batteribank på 4x60Ah. Därför har kapacitetstalet (Ah) inte speciellt mycket med laddströmmen (A) att göra. Inte mer än att fyra helt urladdade 60Ah givetvis slukar i sig fyra ggr mer ström än ett dito 60Ah. Men det är inga problem, enheter gjorda för blybatteriladdning hanterar detta. Så länge batterierna slukar mindre än generatorn, laddaren eller solpanelen kan ge, kommer spänningen hållas uppe (kring t ex 14V). När de vill ha mer än vad som finns (t ex när motorn går på tomgång eller solen går i moln) sjunker helt enkelt laddspänningen tills jämvikt uppstår mellan tillgänglig ström och vad batterierna vill ha - vid en viss spänning. Men de fortsätter laddas, med det som finns tillgängligt. Du kan - som redan nämnts - i princip ha hur stor batteribank som helst till vilken laddkälla som helst. Det kommer bara ta lite längre tid att ladda den (men också längre tid att ladda ur). Tänk också på att eftersom ett blybatteri vill styra laddströmmen själv finns ingen riktigt bra metod att snabbladda eller s.a.s. "trycka i" kräm fortare i blybatteri än det själv vill (även om vissa tillverkare av regulatorer fuskar med tillfällig överspänning, pulser m.m.). Det tar den tid det tar och mår bäst om det får göra det. Och de första 30-40% går rätt fort, sedan sjunker strömmen och de sista 5-10% får man sällan inte ens i om de inte står med t ex solpanel i en vecka. Att ett 70Ah-batteri skulle ta en timme att ladda med en generator stämplad "70A" är alltså fel tänkt. Inte ens helt urladdat 70Ah-blybatteri slukar nämligen mer än 15-20A (och bör inte göra det heller), och denna ström sjunker ganska snabbt. Och "70A" är vad generatorn möjligen kan lämna vid maxvarv, optimal temperatur, hemlängtan....;-) Edit: Jag har f.ö. själv till min bank på drygt 400Ah en generator stämplad "80A", en landströmsladdare på max 15A och kan få ut max 5,5A ur solpanelen. Fungerar utmärkt, men tar givetvis olika lång tid att ladda in de första 30-50%. Därefter slukar banken så lite ström att laddkällans strömkapacitet inte spelar så stor roll längre - om man inte samtidigt är i båten och förbrukar upp en del av dess ström till t ex kylskåp m.m. förstås...

Hej, Säsongen närmar sig och jag har hittat en båt som jag skall köpa (Sea Ray 220). Motorn som sitter i är orginal och enl. timräknaren har den gått ganska precis 700 timmar. Nuvarande ägare har haft båten i 4 säsonger, varav båten varit sjösatt 3 säsonger. Motorn är inte sötvattenskyld men har gått i bräckt vatten. Motor och båt är ifrån 1991. Motorn är en 5,7L V8@260hp. Vad kan ni ge för tips innan köpet? Vad skall jag kolla på? Jag är inte speciellt kunnig på motorer och jag har ännu inte provstartat motorn (båten står på land). Alla tips mottages varmt! Tack på förhand! Nicklas

Vitsen skulle vara ett experiment --- båda tankarna är på samma ställe och om det efter några veckor har försvunnit märkbart med bensin ur den ena, då är det bevisat.